I samhÀllet finns flera lagar och föreskrifter för att garantera barn trygga uppvÀxtvillkor. Trots regelverk kan konstateras en ökning vad gÀller barn som far illa. Avgörande för efterlevnaden av fastlagda bestÀmmelser Àr bland annat distriktssköterskans, inom barnhÀlsovÄrden, möjligheter till att uppmÀrksamma signaler kring barns situation samt att vid behov vidta adekvata ÄtgÀrder. Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för distriktssköterskans stÀllningstagande. Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som pÄverkar distriktssköterskans beslut om en anmÀlan till socialtjÀnsten om att ett barn far illa.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

För att hjÀlpa barn och ungdomar som lider av Àtstörningar krÀvs specialistkompetens inom omrÄdet. SpecialistsjukvÄrden mÄste kunna möta sÄvÀl nyinsjuknade som lÄngvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn och ungdomar med Àtstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar pÄ tvÄ olika specialistenheter dÀr barn och ungdomar vÄrdas för Àtstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare inom grundsÀrskolan arbetar med metoder för lÀsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Vilka erfarenheter har lÀrarna om lÀsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lÀrarna sina metoder och arbetssÀtt?? Hur arbetar lÀrarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lÀrande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hÀmtat inspiration frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr delaktighet och lÀrande blir centrala i förstÄelsen av hur lÀrare i sÀrskolan arbetar med lÀsning och dess metoder. Metod:Metoden Àr utformad som en fallstudie med triangulering innehÄllande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien Àr genomförd pÄ tre grundsÀrskolor i mellersta Sverige.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur tvÄ grannkommuner har valt att organisera kring resursfördelning för barn i behov av sÀrskilt stöd. För att ta reda pÄ detta har vi studerat de av regeringen formulerad styrande dokument samt skolplanerna i kommunerna. Vi har ocksÄ tagit del av offentliga dokument frÄn varje kommun som visar det mÄl och visioner de har för skola och utbildning. För att skapa oss en djupare förstÄelse kring tankarna runt de val som görs och hur de kan te sig ute i de olika verksamheterna har vi intervjuat en skolledare, en specialpedagog samt de ansvariga för resursfördelning pÄ berörda kommuner. Intervjuerna gav oss de svar vi sökte i vÄra ursprungliga frÄgestÀllningar.

Alla barn som föds mycket för tidigt undersöks regelbundet av ögonlÀkare för att man skall upptÀcka de barn som behöver behandling för en sjukdom som kan drabba ögats nÀthinna efter för tidig födelse s.k. prematuritetsretinopati (Retinopathy of Prematurity, ROP). Syftet med den alitativa intervjustudien var att undersöka förÀldrars upplevelse av ROP-undersökning och derasbehov av information. Metoden Àr kvalitativ och baserar sig pÄ öppna frÄgor. Totalt har tretton förÀldrar deltagit.

Inkludering Àr ett vÀrldsomspÀnnande koncept att strÀva efter i skolundervisningen men kan detta uppnÄs nÀr undervisningen inte kan göras lika för alla? För att fÄ en bÀttre bild över var dagens forskning Àr pÄ vÀg angÄende specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mÀngd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lÀrare Àr att förutom att kraven pÄ att en likvÀrdig utbildning ska uppnÄs förvÀntas lÀrarna Àven ta hÀnsyn till allas unika förutsÀttningar och behov. Detta dÄ lÀrarna ska möta ett ökat antal elever med inlÀrningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas frÄn klassrummet.Den hÀr studien ger lÀsaren en idé om det dilemma skolor runt vÀrlden försöker lösa och resultaten pekar pÄ att ytterligare forskning Àr nödvÀndig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gÄrdagens metoder..

Bakgrund: Barn till förÀldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lÀtt missas nÀr det Àr förÀldern som anses sjuk och i behov av vÄrd. Dessa barn fÄr inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmÄgor och potential förÀndras under uppvÀxten och blir pÄverkade av den situation de lever i. Att leva som nÀrstÄende till en psykiskt sjuk förÀlder Àr förknippat med oro, rÀdsla, skam och ansvar men Àven med förhoppning om förbÀttring och normalitet.

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det Àr möjligt för organisationer att hjÀlpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel pÄ verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas kÀnslor inför detta. Respondenterna valdes pÄ grund av deras lÄnga verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg pÄ arbetsplatsen och i sig sjÀlv. Respondenterna kunde inte sÀtta ord pÄ sina kunskaper dÄ de vÀrderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvÄrade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

Examensarbetets titel Àr Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare Àr Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet Àr att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frÄgestÀllningen: · Hur vill barnen som Àr mellan tre och fem Är att platsen dÀr de vill vara för sig sjÀlva ska utformas för att de ska trivas bra dÀr? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat pÄ vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frÄgestÀllningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens vÀlbefinnande? · Hur pÄverkas barnens inlÀrningsförmÄga av vilan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Att förlora sitt barn Àr den svÄraste förlust en förÀlder kan uppleva i livet. Sorgen blir pÄtaglig och livet raseras pÄ ett ögonblick. Syftet med studien var att beskriva förÀldrarnas upplevelse under sorgarbetet vid förlusten av ett barn. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet sammanstÀlldes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som svarade pÄ studiens syfte.

Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan Àr till för den enskildes eller samhÀllets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer pÄ deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik dÀr samtalsomrÄdena berörde rektorernas mÀnnisko ? och kunskapssyn. Som teorianknytning anvÀndes kritisk teori med utgÄng frÄn Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

SammanfattningSyftet med studien var att belysa hur familjehemsförÀldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd frÄn socialtjÀnsten i familjehemsprocessen. De frÄgestÀllningar som legat till grund för studien Àr vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna frÄn socialtjÀnsten och vilken form av stöd förÀldrarna önskar för de egna barnen. Vidare pÄ vilket sÀtt de egna barnen i ett familjehem Àr delaktiga i familjehemsprocessen.Metoden som anvÀnts i studien Àr kvalitativ. Via information frÄn familjehemsförÀldrar har de biologiska barnens behov av stöd frÄn socialtjÀnsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem Är, samtidigt som en fosterbarnsplacering.