FörĂ€ldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och Ă„ngest för sitt barns situation. Barns missbruk innebĂ€r ofta bĂ„de fysiska och psykiska konsekvenser för förĂ€ldrar. FörĂ€ldrar i en sĂ„dan situation Ă€r dĂ€rför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jĂ€mförs förĂ€ldrars och professionellas syn pĂ„ studiens fem olika teman; att vara förĂ€lder till ett barn med drogmissbruk, stöd till förĂ€ldrar, bemötande frĂ„n SocialtjĂ€nsten, tillgĂ€nglighet och samverkan. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med förĂ€ldrar, FoU, SocialtjĂ€nsten och ÖppenvĂ„rden.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

DAMP stÄr för Dysfunktion ifrÄga om Aktivitetskontroll och uppmÀrksamhet, Motorikkontroll och Perception. Enligt forskarna finns det minst en elev i varje klass som kan ha DAMP. Handikappet innebÀr funktionsstörning inom mÄnga olika omrÄden och av olika hög grad, dÀrför finns det stora skillnader i de symptom som dessa barn uppvisar. Genom kunskap och förstÄelse för barnets handikapp kan man som lÀrare underlÀtta barnets skolgÄng. Det Àr skolans ansvar att se till att de barn som uppvisar problem av DAMP-symptom fÄr den hjÀlp de behöver.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur barn tÀnker kring konflikter i skolan. Genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer i Är tre, har vi fÄtt fram hur barn tÀnker om konflikter och konfliktlösning, detta för att fÄ fram ett barnperspektiv.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring Àmnet.I metoddelen beskrivs hur vi har gÄtt tillvÀga i studien. Vi har anvÀnt oss av videofilm för att fÄ barnen inspirerade till att diskutera Àmnet konflikter, utifrÄn filmen har vi utarbetat intervjufrÄgor.I resultatet har vi kommit fram till att barn har mÄnga erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lÀra sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har Àven framkommit olika konkreta förslag pÄ vilka sÀtt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det Àr viktigt att kunna hantera och lösa konflikter pÄ bra sÀtt..

VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns sprÄkutveckling samt belysa hur pedagoger anvÀnder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns sprÄk. Vi ville Àven veta om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmÄl eller i en förskola med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. VÄr fokus har varit riktat mot den verbala sprÄkutvecklingen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder sig av musik och rörelse för att göra lÀrandet lustfyllt.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Att bemöta förÀldrar som förlorat ett barn Àr en utmaning för all sjukvÄrdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krÀvs kunskap och förstÄelse. Denna litteraturstudie syftar till att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur förÀldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur förÀldrar som förlorar ett barn pÄverkas, vad som hjÀlper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvÄrdspersonal.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ fritidspedagogers syn pÄ sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de Àr förberedda inför den uppgiften, med fokus pÄ om de anser sig fÄtt tillrÀckligt frÄn sin utbildning eller frÄn skolan de arbetar pÄ. FrÄgestÀllningarna som behandlades Àr: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier anvÀnder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskÄren en gemensam strategi eller Àr den individuell frÄn pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet frÄn intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda pÄ arbetet med barn som har diagnosen ADHD frÄn sin skoltid.

Med den globala fetmaepidemin, har forskning visat att tidiga förebyggande metoder Àr viktigast. En av strategierna för att frÀmja sunda matvanor Àr genom att öka konsumtionen av grönsaker hos barn. I detta examensarbete ges en inblick i tidigare forskning som beskriver de olika sÀtt pÄ vilka förskole pedagoger kan uppmuntra barn att konsumera mer grönsaker under lunchen. Med hjÀlp av kvalitativ metodobservation, har tvÄ grupper av barn under en pedagogisklunch observerats nÀr de suttit med tvÄ olika pedagoger. De teoretiska utgÄngspunkterna för detta examensarbete Àr baserat pÄ Goffmans dramaturgiska perspektiv och Merleau-Ponty livsvÀrldsteori.

Den hĂ€r studien har till syfte att utreda om barns vilja pĂ„verkar beslutet om insatserna i LVU-utredningar. Vi ville Ă€ven undersöka om barn Ă€r delaktiga i beslut som rör dem sjĂ€lva i socialtjĂ€nstens utredningsarbete, samt om barn Ă€r synliga i utredningsdokumenten. För att ta reda pĂ„ det syftet har vi valt att anvĂ€nda oss av följande frĂ„gestĂ€llningar.1. Vilka metoder anvĂ€nder sig socialtjĂ€nsten av i LVU-utredningar för att ta reda pĂ„ vad barnet sjĂ€lv vill? 2. Är utredningen skriven pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att barnet kan ta del av alla dess delar?3.

Syftet med   studien Àr att ta reda pÄ hur förskolorna arbetar för att ge alla barn lika   förutsÀttningar till kunskapsinhÀmtande. För att komma fram till hur   pedagogerna arbetar med detta sÄ lÀmnades en enkÀt ut dÀr de fick besvara   frÄgor utifrÄn hur de bemötte, inkluderade och vad de hade för resurser att   tillgÄ i verksamheten. I resultatet framkom det att förskolorna arbetar pÄ   ett likartat sÀtt. Pedagogerna arbetar för att varje enskilt barn ska fÄ de   förutsÀttningar som behövs för att fÄ den kunskapsinhÀmtning som krÀvs för   att utvecklas. Barnen mÄste ocksÄ fÄ kÀnna sig accepterade utifrÄn sina behov   och förutsÀttningar.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn pÄ koncentrationssvÄrigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svÄrigheter Àr sÄdant som de sjÀlva inte kan pÄverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillrÀcklighet. Ett barn i svÄrigheter ger pedagoger en möjlighet till att tÀnka igenom sitt förhÄllningssÀtt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot barnet Àr av stor betydelse.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka teorier BBIC vilar pÄ, hur BBIC:s teoretiska grundsyn har förÀndrat sÀttet att beskriva barns behov i utredningar, samt om formulering och motivering av insatser har pÄverkats av detta.I uppsatsens första del görs en genomgÄng av de huvudsakliga teoribildningar som BBIC utgÄr ifrÄn; anknytningsteori, utvecklingsekologi samt risk- och skyddsfaktorperspektivet. BBIC:s ursprung i England och dess vÀg till Sverige beskrivs, samt nÄgra av BBIC:s viktigaste tankegÄngar.Tio barnavÄrdsutredningar som alla har lett till insats har undersökts. Fem av dessa var BBIC-utredningar och fem var Àldre utredningar utan BBIC-anknytning. De tvÄ grupperna av utredningar har sedan jÀmförts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur socialsekreterare skildrar barns behov. Hur vÄrdplanernas insatsformuleringar har pÄverkats av BBIC:s införande har ocksÄ undersökts.Resultatet av studien tyder pÄ att BBIC-utredningarna i större utstrÀckning synliggör barnets behov i vissa avseenden.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om barns empatiska förmÄga kan utvecklas genom rollspel, samtal och problemlösning, dÀr empatin hela tiden Àr det centrala. Undersökningen utfördes i en förskoleklass under vÄr slutpraktik, sju veckor under vÄren 2003. Hela barngruppen bestod av 23 barn, av dessa tog vi ut vÄr urvalsgrupp bestÄende av Ätta barn. De metoder vi anvÀnt oss av i undersökningen var dels standardiserade intervjuer och naturalistiska strukturerade observationer. Intervjuerna och observationerna var bÄda utformade utifrÄn fyra kategorier som rör den empatiska förmÄgan.