SocialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar utgo?r samhÀllets verktyg för att bedöma nÀr stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingÄr svÄra bedömningar som stÀller höga krav pÄ kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svÄrigheter barnavÄrdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frÄgor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgÀnglig i arbetet.

?Musik för sprÄket? ? En studie om sprÄkutvecklingsarbetet vid fyra förskolor? skriven av Frida Bengtsson och Desirée Strandh handlar om olika metoder som förskollÀrare anvÀnder för sprÄkutveckling. Vi har gjort en studie med utgÄngspunkt i samlingar med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi har försökt se samlingssituationerna dels ur förskollÀrarnas perspektiv men ocksÄ ur barnens egen synvinkel. VÄra undersökningsverksamheter var fyra till antalet, tvÄ stycken med profileringen sprÄk och de andra tvÄ med musikinriktning.

Bakgrund: En engagerad pappa Àr betydelsefull för barnets hÀlsa och utveckling. Genom att ge stöd i förÀldraskapet kan barnavÄrdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hÀlsa. Syfte: Att belysa de svÄrigheter och utmaningar pappor till smÄ barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd frÄn BVC. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilken specialpedagogisk princip som Äterspeglas i förskolan nÀr det görs ÄtgÀrdsprogram och speciella planer förde barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet var ocksÄ att fÄ en inblick i vilka tankar/idéer/förestÀllningar en förskollÀrare kan utgÄ ifrÄn nÀr de skapar ett ÄtgÀrdsprogram. Jag ville fÄ reda pÄ om förskollÀrarna ser det enskilda barnet som bÀrare av sina svÄrighetereller om man istÀllet vÀljer att ta sin utgÄngspunkt i hela barngruppen och utforma ÄtgÀrder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat pÄ Àr kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Metoder för systemutveckling bestĂ„r av ett antal faser dĂ€r verksamhetsanalysen ingĂ„r innan sjĂ€lva utvecklingen pĂ„börjas. Systemutveckling Ă€r en form av verksamhetsutveckling eftersom utveckling av informationssystem förbĂ€ttrar verksamheten.Detta arbete beskriver metoder för tvĂ„ omrĂ„den, systemutveckling och verksamhetsutveckling. I min bakgrund definierar jag olika begrepp som jag anser vara centrala och viktiga för dessa omrĂ„den. Jag gör sedan en beskrivning av tre metoder för systemutveckling, en metod för verksamhetsanalys och tvĂ„ metoder för verksamhetsutveckling med avseende pĂ„ aspekter som beskrivs i verksamhetsanalysen.I mitt arbete finns en huvudfrĂ„gestĂ€llning, Är det möjligt att anvĂ€nda systemutvecklingsmetoder och frĂ€mst verksamhetsanalysen i andra avseenden Ă€n vid systemutveckling? och Ă€ven ett antal övriga frĂ„gestĂ€llningar.För att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningarna har jag genomfört litteraturstudier.

AbstraktSyftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete ochvÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever medkoncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieochyrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitalaintervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder somanvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samtundersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olikavÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan anvÀndas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kÀnde att jag hade ett stort intresse för detta Àmne genom min praktikplats dÀr de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att anvÀnda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser pÄ barnen och hur de utformar inomhusmiljön pÄ ett visst sÀtt leder till att barnen utmanas, bÄde genom miljön men ocksÄ genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlÀtta dagen pÄ förskolan bÄde för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. NÀr pedagogerna ser pÄ barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhÄllningssÀtt till barnen och varandra förÀndras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollÀrarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en förÀnderlig miljö leder det till att barnen hela tiden Àr i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön Àndras.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.

Bakgrund: Att vÄrda palliativt sjuka barn upplevdes svÄrt för vÄrdpersonalen dÄ varje barn Àr unikt och har en helt egen begreppsvÀrld. Genom sprÄket skapades förstÄelse och medmÀnsklig gemenskap. Information fick aldrig bli en bristvara i den palliativa vÄrden. Genom att förklara, beskriva och stötta till förstÄelse kunde sjuksköterskan hjÀlpa nÀrstÄende att Äter finna hopp och mening. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva möjligheter och hinder i kommunikationen mellan sjuksköterskor och förÀldrar till barn med palliativ sjukdom.

Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.

Trafikmiljön Àr ett problem vid mÄnga skolor i landet. Det beror i mÄnga fall pÄ att skolorna inte Àr planerade och byggda för att sÄ mÄnga förÀldrar lÀmnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att mÄnga förÀldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvÀgen upplevs som osÀker, att det Àr för lÄngt till skolan, att förÀldrarna lÀmnar barnen pÄ vÀg till arbetet eller helt enkelt bekvÀmlighet. Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse till att öka trafiksÀkerheten för barn, och att utifrÄn barnens perspektiv fÄ fram underlag till förbÀttringar av trafiksÀkerheten i en skolas nÀromrÄde. MÄlet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan anvÀnda i detta arbete. Baserat pÄ en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att förÀldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vÄrd och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vÄrden kan stötta förÀldrarna och göra sÄ att de kÀnner större delaktighet.Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vÄrd och behandling hos förÀldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien Àr en pilotstudie med en kvalitativ ansats dÀr strukturerade intervjuer anvÀnts enligt Trost (2010) och analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framtrÀdde i analysarbetet och Àr: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekrÀftelse.Diskussion: FörÀldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebÀr en stor börda i familjen. FörÀldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist pÄ bekrÀftelse, detta trots att de kÀnner delaktighet i vÄrd och behandling. FörÀldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med Àtstörningar och kÀnslan av att kunna hantera svÄra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att fÄ bÀttre förstÄelse och kunskap om förÀldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vÄrden.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, förÀldrar, stöd.

Syftet med vÄr rapport var att belysa och tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 Är i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi anvÀnde oss Àven av ett delsyfte för att förtydliga vÄrt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 Är för att tillgodose deras behov. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi forskningsfrÄgor. ForskningsfrÄgorna Àr; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de Àldre barnen, hur ser fritidspedagogerna pÄ sin verksamhet som Àr riktad mot 10-12-Äringar och har fritidshemmets uppdrag fÄtt stÄ tillbaka pÄ grund av att fritidsverksamheten nu Àr integrerad med skolan.

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla gÄr att förverkliga eller Àr detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser vÄra informanter att det behövs: ett arbetslag som Àr vÀlfungerande, dÀr pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsÀtt pÄ vÀrdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrÄn varje individs behov och förutsÀttningar samt att skolan mÄste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa pÄ att allt Àr normalt.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever mÄnga olika situationer vid vÄrd av barn pÄ sjukhus och tillgodoser bÄde barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmÀnskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnÄ mÄl med omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva kÀnslor som sjuksköterskan upplever vid vÄrd av barn pÄ sjukhus.Metod: En allmÀn litteraturstudie som beskrev resultatet frÄn utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehÄllsanalys, dÀr det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) KÀnslor relaterat till arbetsförhÄllanden, (2) KÀnslor relaterat till kunskapsnivÄ, (3) KÀnslor relaterat till omvÄrdnadssituationer, (4) KÀnslor relaterat till att kunna behÄlla sin professionalitet samt (5) Motstridiga kÀnslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vÄrdar barn upplever olika kÀnslor som kan pÄverka dem pÄ flera sÀtt bÄde i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de kÀnslorna skulle omvÄrdnadsarbetet kunna underlÀttas vid det svÄra arbete som vÄrd av barn kan innebÀra..