Ett stort antal barn opereras årligen i Sverige och cirka hälften av dem upplever oro i samband med operation. Barn som är oroliga preoperativt har större risk att få besvär postoperativt i form av sömnproblem, ökad smärta, svårt att få i sig mat och ökad oro. Oroliga barn samarbetar också mindre vid preoperativa förberedelser och vid anestesiinduktion. En minskad oro hos barnet leder till bättre samarbete och en mera följsam perioperativ process. Anestesisjuksköterskan har vanligtvis bara en kort stund på sig att minska barnets oro innan operationsstart och måste därför snabbt etablera en kontakt som bygger på förtroende.

Syftet med detta kandidatarbete var att sätta samman ett promopaket bestående av en webbsida och en demo-EP med passande grafisk design. EP:n har tre spår elektroakustisk instrumentalmusik av skiftande karaktär, samt ett stilrent men ändå suggestivt omslag. Webbsidan är till för att presentera mig själv och mitt arbete (inte bara musik), och är byggd med hjälp av HTML, PHP, CSS och MySQL..

Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlätta framtida läsförståelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar på flera likheter och skillnader mellan metoder att lära barnen läsa och skriva som används vid de studerade förskoleavdelningarna, strävan att ge barnen en god läs- och skrivförståelse kommer till uttryck från samtliga pedagoger.

Handhygien är den mest effektiva metoden för att motverka smittspridning och för att förebygga och begränsa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Att ?bara tvätta händerna? är dock inte tillräckligt för att åstadkomma ett adekvat skydd mot smittspridning. Handhygienen skall dessutom genomföras på ett korrekt sätt och vid rätt tillfälle i enlighet med föreskrivna riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur befintliga riktlinjer avseende handhygien i vårdarbete efterföljs av vårdpersonal i västvärlden.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är idag en av världens största folksjukdomar och i Sverige har cirka en halv miljon människor diagnosen. KOL är en inflammatorisk process i lungor och luftvägar som kan resultera i dyspné vid ansträngningar, slemhosta och depression. Behandlingen kan vara både medicinskt och icke-medicinskt, som till exempel andningsövningar och andningstekniker. Livskvalitet, en subjektiv känsla av välbefinnande, försämras vid KOL. Personer med KOL får utbildning om hälsa och träning för att kunna klara sin egenvård. Syfte: Var att beskriva effekten av andningsövningar och andningsteknikers inverkan på livskvalitet hos personer med KOL. Metod: Metoden som användes vad en litteraturstudie med systematisk sökning. Resultat: Elva artiklar användes till studien, varav sju hade studerat andningstekniker och sju hade studerat andningsövningar.

Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya språket utan också majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen är att undersöka vad tre nyanlända och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska språket och svenskar, och om det nya språket enbart är till för att kommunicera med eller också en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte är att ta reda på vilka aspekter det är som bildar deras uppfattning.De begrepp som används genomgående i uppsatsen är standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har använt mig av inspelade intervjusamtal där jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna är positiva till andraspråket. Föräldrarnas positiva inställning är en bidragande faktor. Attityden till svenskar är i stort sett positiv.

Jag vill berätta och jag väljer att göra det med stygn, tygoch färg. I sviten Sju sorters ensamhet är det tyst ochtomt, människorna vet inte riktigt vad de ska ta sig till.De har allt de tänker att de behöver, de har ett fint ochprydligt hem, de har ett jobb att gå till och en familjsom möter dem när de kommer hem. Ändå infinner siginte den där lyckan de har hört talas om att man skaleta efter. Det är något som fattas.Något är snett i samhället idag och det bekymrar mig.Jag tror att det därför jag återkommer till gråzonen, tillensamheten och allt det om skaver. För att på så sättkanske kunna förändra, om än bara lite, eller i alla fallförstå varför det är som det är.Med hjälp av böcker, filmer, P1 och helt vardagligaskeenden försöker jag ringa in vad det egentligen är jagvill säga.

Under åren 1992 ? 1999 genomfördes i samarbete mellan företagshälsovård och primärvård ett hälsoprojekt kallat ?Frisk i Sydväst? inom Grums och Säffle kommuner. Målet var att minska insjuknandet i förtida hjärt- och kärlsjukdomar. Projektet riktades till 40-åriga män i de två kommunerna. Dessa inbjöds till en hälsoundersökning med åtföljande hälsosamtal hos företagssköterska eller distriktssköterska.Syftet med den aktuella studien var att se vilken effekt på individnivå, som uppnåtts av detta hälsoprojekt riktat till medelålders män, som arbetar på ett pappersbruk.En enkät utformades för att kartlägga aktuellt hälsotillstånd och eventuellt gjorda förändringar av levnadsvanor efter det tidigare hälsosamtalet.

Med arbetet försöker jag belysa och åtgärda vissa av de problem som hänger samman med lagerhållning. Arbetet utfördes på SWEDOOR i Forserum. Målet med mitt arbete är att minska omkostnaderna för lagerhållning av skivmaterial genom ökning av flexibiliteten i produktionen varigenom samtliga skivmaterial kan anpassas till en modulstandard. På så sätt kan lagerstorleken minskas och det behövs ingen förbearbetning av några skivmaterial innan de används i produktionen. Lösningen medför inte bara en kapitalvinst utan även en förbättring av arbetsmiljön..

Vardagslivet är något som vi tar för givet, något som bara finns där men som vi sällan lägger märke till. Att studera vardagslivssociologi innebär att man studerar det vardagliga livet på micro-sociologisk nivå, någonting som sker runt omkring oss men som vi kanske sällan reflekterar över för att det är så integrerat i vår vardag. Jag valde att studera företeelsen kaffedrickande. Sverige ligger tvåa i listan för mest kaffekonsumerande land i världen (Kaffeinformation.se). Syftet med uppsatsen var att studera och beskriva när, var, hur och varför människor dricker kaffe idag samt undersöka vilka upplevelser människor har av att dricka kaffe i sociala sammanhang.

1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846.

Jag tar fram ett vitt A3 papper ur mitt block. Jag har en ny tuschpenna med oförstörd spets och börjar pricka på pappret. Halvligger på golvet, försöker att inte tänka, söker arbeta ur intet. Tekniken är enkel. Prickar jag tätt blir intrycket mörkare, prickar jag glesare blir området ljusare.

Upplevelsesamhället har utvecklats i rask takt de senaste åren. Konsumenterna söker upplevelser mer än de vill ha saker. KK-Stiftelsen (2009) är inne på att det är svårare för företagen att tillfredsställa kundbehov, och menar vidare att det är en viktig aspekt för människorna i dagens samhälle att tillfredsställa självförverkligande. Ett problem som uppstått i och med utvecklingen, är att ishockey har blivit en kommersiell produkt som inte bara handlar om de två lagen och domarna ute på banan, utan det krävs mer än så för att lyckas tillfredsställa besökarnas behov. En del i detta är alkohol som finns till försäljning vid ishockeyevenemang på elitnivå.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet ? talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning. För att få svar på detta frågade jag dem som det berörde och berör där en enkätundersökning och djupintervjuer med f.d.

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar.