I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

I media diskuteras ofta bristen pÄ kapital till smÄ och nystartade företag. Banker anses försiktiga eller ovilliga att lÄna ut kapital till företag som befinner sig i ett tidigt skede eftersom det innebÀr ett högre risktagande. SmÄföretagande Àr det vanligaste sÀttet att bedriva nÀringsverksamhet i Sverige vilket gör att bankerna inte kan bortse frÄn denna viktiga kundgrupp.Syftet med denna uppsats Àr att förklara vilka faktorer som pÄverkar bankers kreditgivning och uppföljning till smÄ nystartade företag.Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter frÄn fyra olika banker. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med olika banker var att kunna pÄvisa vilka faktorer som pÄverkar deras kreditgivnings- och uppföljningsprocess.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra pÄtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade vÀrlden 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gÀlla i Sverige 2014. Syftet med Basel III Àr att banker ska bli mer risktÄliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förÀndrade kapitalkrav för banker ska bidra till bÄde högre priser och lÀgre utbud av krediter för bankernas kunder.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vilken redovisningsinformation som efterfrÄgas av banker och hur betydelsefull den Àr vid kreditbedömningen av Àgarskifte i smÄ företag. SjÀlva undersökningen genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer pÄ tre lokala bankkontor. LÀmpliga respondenter valdes ut och de fick berÀtta om bankens Äsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berÀttade Àven om sjÀlva Àgarskiftesprocessen och de problem som Àr förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrÄgas och vilken betydelse den har sÄ ombads respondenterna att rangordna bÄde den interna och externa redovisningsinformationen.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder. För att fÄ svar pÄ frÄgan sökte vi kontakt med de fyra storbankerna, varav tre kunde stÀlla upp pÄ intervju (Handelsbanken, Nordea och Swedbank). Dessa banker intervjuades via telefon dÄ detta var den bÀsta metoden enligt vÄr synvinkel. För att fÄ mer klarhet i Àmnet har svaren frÄn intervjupersonerna kompletterats med publicerat material pÄ respektive banks hemsida.Det som framkom efter insamlingen av allt material frÄn bankerna var att samtliga banker anvÀnder sig av skalor för att presentera risk pÄ fonder. Skalformatet samt fÀrgsÀttning varierar dock mellan bankerna.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Anva?ndandet av internet i mobiltelefonen har o?kat drastiskt de senaste a?ren och detta fenomen inneba?r att ma?nniskor har tillga?ng till internet i sto?rre utstra?ckning a?n fo?rut. De svenska bankerna har tagit tillvara pa? denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer da?r de erbjuder sina kunder mo?jligheten att utfo?ra banka?renden med hja?lp av mobiltelefonen. A?ven om fo?rdelarna med denna tillga?ng a?r ma?nga, finns det a?nda? vissa nackdelar.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt Àr att nystartade och mindre företag som vÀxer och utvecklas bidrar till nationell tillvÀxt i lÀnderna de Àr verksamma inom. För att företagen ska kunna vÀxa krÀvs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III Àr dÀrför vÀldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan pÄverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlÄning och ökade utlÄningsrÀntor.