Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Bankers verksamhet handlar till stor del om att tillhandahÄlla krediter till smÄföretag. Kreditbedömning Àr en komplicerad företeelse, en fortgÄende process med syftet att bedöma framtida ÄterbetalningsförmÄga. Denna bedömning Àr till stora delar subjektiv, eftersom framtiden inte med sÀkerhet gÄr att faststÀlla och leder ibland till mindre bra kreditbeslut. Problemet Àr att bankernas förmÄnsrÀtt - nÀr företag gÄr i konkurs - har försÀmrats i och med att en ny lag om förmÄnsrÀtt och företagsinteckning har trÀtt ikraft. Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för bankernas kreditbedömningsprocess i samband med kreditgivning till smÄföretag, i och med att de inte lÀngre har samma förmÄnliga sÀkerhet som tidigare.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Denna uppsats behandlar hur bankernas kreditbedömning gÄr till dÄ tillverkande företag respektive tjÀnsteföretag ansöker om lÄn.Syftet med studien Àr att beskriva vilka komponenter och informationskÀllor som bankerna lÀgger störst vikt vid vid kreditbedömningen av tillverkande företag respektive tjÀnsteföretag avseende lÄngfristiga lÄn, samt att uppnÄ en djupare förstÄelse för om det finns nÄgon skillnad i kreditbedömningen mellan dessa typer av företag..

I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhÀllsansvar har mÄnga större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger pÄ allmÀnhetens förtroende och dÀrför Àr det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas pÄ svenska ofta för företagens samhÀllsansvar och definieras vanligtvis av företagen sjÀlva. Det fÄr oss att fundera pÄ hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt Àr CSR för att bankers förtroende ska upprÀtthÄllas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄ svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete.

VÄren 2005 förvÀrvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. FörvÀrvet innebar en tydlig strategiförÀndring för FSB dÄ banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begrÀnsat Àgande. Till följd av denna tydliga strategiförÀndring har vi funnit det intressant att titta pÄ bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte Àr att, med utgÄngspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer pÄverkat sÄvÀl förutsÀttningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess.

In 1983 Sweden passed a law stating that all limited liability companies are to be included into a mandatory auditing system. According to the EEC, courts fourth amendment, each country has the right to decide whether to exclude a mandatory auditing system for smaller companies. Audit reports in Sweden are considered to be very important for the bank crediting system. Should this be eliminated, it would be more difficult for banks to trust an audit. The significance of calculated audits is questioned in regards to the banks accrediting system.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebÀra. Den frÄgestÀllning vilken jag söker svara pÄ Àr följande: ?Vad Àr pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollÀrare?? Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv pÄ fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Kovenanter ett amerikanskt fenomen som successivt har spridit sig över vÀrlden. I Sverige börjades olika typ av kovenanter anvÀndas under 1960-talet som kreditvillkor vid företagsfinansiering. Men Àven om kovenanter blivit ett vanligt verktyg inom den svenska kreditverksamheten sedan 1960-talet, finns det fortfarande bristande kunskaper om dess praktiska anvÀndande. Denna studies syfte Àr att utforska hur bankers anvÀndning av kovenanter i lÄneavtal pÄverkas av företagsspecifika, relationsspecifika, lÄnespecifika och andra faktorer. Studien Àr inriktad till att studera svenska bankernas anvÀndning av kovenanter vid företagskreditgivning och kommer dÀrför inte att behandla privat och offentlig sektor.  Studiens ansats Àr abduktiv, som möjliggör en vÀxling mellan teori och empiri.

Bakgrund och problem: Regelförenklingen för mindre aktiebolag Àr idag ett högt prioriteratomrÄde bÄde i Sverige och inom EU. Som en del i förenklingsarbetet gav BokföringsnÀmndenut det sÄ kallade K2-regelverket som kan tillÀmpas av mindre aktiebolag pÄ Ärsredovisningarsom upprÀttas frÄn och med den 31 december 2008. UpprÀttande av Ärsredovisningen enligtK2-regelverket innebÀr en förenklad redovisning dÀr mycket av den information som tidigareskulle ingÄ i redovisningen har minskats. En viktig intressent till de företag som kan tillÀmpaK2-regelverket Àr banker. Hur banker kommer att pÄverkas av införandet av K2-regelverket Àrberoende av i vilken utstrÀckning banker anvÀnder redovisningsinformation sombeslutsunderlag vid kreditgivning.

Syfte: Att undersöka svenska renodlade Internetbanker - ?PPI-banker?, och utefter deras strategi studera deras lönsamhet samt om de utgör risker för den finansiella stabiliteten.Teori:  Tidigare forskning kring PPI-banker har pÄvisat varierande resultat och fokus har skiftat frÄn PPI-bankernas prestation till deras pÄverkan pÄ den finansiella stabiliteten. Det teoretiska perspektivet vidgas med traditionella teorier kring bankers strategier och risker. Riskerna som behandlas Àr frÀmst likviditetsrisk samt risker för stabiliteten i det finansiella systemet.Metod:  Studien har genom blandad strategi, med kvantitativ metod för datainsamling och en kvalitativ analys studerat svenska PPI-banker. PPI-bankerna har jÀmförts mellan varandra men Àven som grupp mot de fyra svenska storbankerna för att studera strategi och prestation pÄ marknaden.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Bakgrund och problem: I samband med utformandet av reglerna av kassaflödesanalys iUSA under 1980-talet och i Europa under 2000-talet, har en del kritiska röster hörts frÄnbanker som menar att en kassaflödesanalys blir ologisk och inte lÀmpar sig för verksamheten ien bank eftersom deras produkt utgörs av pengar. Vidare menar kritiken att reglerna för hurman redovisar sina kassaflöden Àr inkonsistenta och inte möjliggör att syftet medkassaflödesanalys uppfylls. Enligt IASBs förestÀllningsram syftar redovisningen till att ge sÄrelevant information till anvÀndaren som möjligt. Mot bakgrunden finns det anledning attundersöka om bankernas kassaflödesanalys Àr relevant för anvÀndaren av redovisningen.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om kassaflödesanalysen hos banker sÀger nÄgot om huren bank presterar finansiellt. Studien kan dÀrmed ge ett bidrag till frÄgan huruvida det finnsett vÀrde för anvÀndarna av redovisningen att banker presenterar en kassaflödesanalys.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att undersöka europeiska banker som Àr aktiva,noterade och tillÀmpar IFRS.