FrÄgestÀllning: Hur ser bankernas kreditbedömning för smÄ och medelstora företag ut och hur kommer den att förÀndras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning nÀr företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra Ät en viss tillÀmpning eller önskar de rapportering pÄ basis av den löpande bokföringen?Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för smÄ och medelstora företag, samt vilken pÄverkan kreditbedömningen kommer fÄ efter införandet av de nya redovisningsregelverken.Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjÀlp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning.Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgÄngspunkt Àr vÀldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har Ànnu inte pÄverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan Àndras i framtiden.

Syftet med denna uppsats var att visa hur banker balanserar lönsamhetskrav med rollen som samhÀllsfunktion. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrÄgor om hur banker identifierar och hanterar olönsamma kunder samt behandlar samhÀllsansvar gÀllande finansiell uteslutning. En fallstudie baserades pÄ intervjuer med kontorscheferna pÄ tre lokala bankkontor i medelstor svensk stad. Det empiriska resultatet presenterades anonymt för att fÄ hÀrligare och mer uttömmande information. Resultatet visade att banker anvÀnder ögonblickligt vÀrde för att analysera kunder vÀrde och nÀr det gÀller hantering av olönsamma kunder finns risk för finansiell uteslutning frÀmst pÄ grund av kreditkrav och riktad marknadsföring.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle fÄ för bÄde bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförÀndringen var att det skulle kunna pÄverka bankers kreditbedömning av företag, dÄ den finansiella informationen skulle minska i trovÀrdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och dÀrmed försvÄra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av smÄ bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. UtifrÄn en kvalitativ studie dÀr sju banker/kreditgivare tillfrÄgades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för smÄ bolag generellt sett hittills inte pÄverkat finansbranschen avsevÀrt.

Syftet med uppsatsen Àr: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers instÀllning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Syfte: Vi Àmnar undersöka huruvida tillÀmpning av reglerna för sÀkringsredovisning bidrar till en bÀttre redovisning för bankerna. Dessutom har vi för avsikt att belysa praktiska problem förknippade med sÀkringsredovisning. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Den bestÄr av tvÄ steg. Vi började med att kartlÀgga den offentliga debatten pÄ omrÄdet som att sedan följa upp de frÄgor som vÀcktes med semistrukturerade intervjuer.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Under en lÀngre tid har det pÄgÄtt en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas frÄn revisionsplikten. Revisionen Àr ett verktyg som anvÀnds för att kvalitetssÀkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiÀrer. Banken och riskkapitalbolag Àr finansiÀrer som typiskt sett tittar mycket pÄ företagets ekonomiska information, medan affÀrsÀnglar tittar mer pÄ andra faktorer. FöregÄende resonemang ledde oss fram till vÄr problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att pÄverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillÀmpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillÀmpar vid berÀkning av kapitaltÀckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgrÀnsning. Vi fann att bankers behov avlegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillÀmpningav schablon- och IRK-metoden..