Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera bankers syn pĂ„ kreditgivning till smĂ„företag och hur lagĂ€ndringarna angĂ„ende företagshypotek har pĂ„verkat bankernas syn pĂ„ smĂ„företagen som kreditkunder. Bankerna ser i första hand till smĂ„företagens Ă„terbetalningsförmĂ„ga som Ă€r beroende av balansen mellan eget kapital och skulder, skickligheten i företaget, sökandens karaktĂ€r, syftet med lĂ„net, företagets omvĂ€rld och kvaliteten pĂ„ informationen som erhĂ„lls. ÅterbetalningsförmĂ„gan pĂ„verkas ocksĂ„ av affĂ€rsidĂ©n, erfarenheter, tillgĂ„ngar och legal förmĂ„ga. SĂ€kerheter Ă€r i de flesta fall nödvĂ€ndiga, men utvĂ€rderas i andra hand. LagĂ€ndringarna innebĂ€r svĂ„rare omstĂ€ndigheter för smĂ„företag vid lĂ„nefinansiering frĂ„n banken, vilket frĂ€mst inverkar pĂ„ nystartade företag och företag som inte arbetar med fakturering..

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Abstract Title: ?Vi lever ocks? i samh?llet? ? En kvalitativ studie om ungas uppfattning av deras representation i traditionella medier och hur det p?verkar deras samh?llsengagemang Authors: Ella Gustafsson, Elin Gustavsson och Julia Stjernberg Level: Bachelor thesis in Journalism Term: HT 2024 Supervisor: Bengt Johansson Aim of thesis: The main purpose of this study is to investigate how upper secondary school students perceive their representation in traditional news media and how they perceive that this representation affects their civic engagement. Theoretical framework: To answer the questions of the study we have used three different theories. These theories are Iris Marion Young?s view of the deliberative theory of democracy, the theory of diversity by Denis McQuail, and Axel Honneth?s theory of recognition. Method: The method chosen for the study was qualitative conversational interviews with upper secondary school students from different study programs in Sweden. In the study, five conversational interviews with a total of 16 students were conducted.

Konceptet kring kluster har fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ärtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats Àmnar vi undersöka nÄgra viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots Àndrade förutsÀttningar och hÄrdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av tvÄ svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna.

Kreditbedömningar vid lÄn Àr en riskabel process för banker, vid felaktiga kreditbedömningar riskerar de inte bara sin egen lönsamhet utan det kan Àven pÄverka samhÀllet finansiellt. En banktjÀnsteman baserar sin kreditbedömning pÄ bÄde finansiell- och icke finansiell information, banktjÀnstemÀnnen har Àven möjlighet att anvÀnda affÀrssystem som ett datoriserat beslutsstöd vid sin kreditbedömning. AffÀrssystem har möjligheten att samla in finansiell information, hantera informationen samt generera ny information som kan anvÀndas som beslutsunderlag. Syftet med denna studie Àr att beskriva affÀrssystemets roll vid kreditbedömningar och hur affÀrssystemets roll pÄverkas av relationsfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats som bestÄr av sju intervjuer av banktjÀnstemÀn som arbetar med kreditbedömningar pÄ bÄde företags- och privatsidan.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

PĂ„ grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gĂ€lla den 1 november Ă„r2010 kan idag smĂ„ företag vĂ€lja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag Ă€r enligtlag berĂ€ttigade att sjĂ€lva vĂ€lja vilka revisorstjĂ€nster de Ă€r i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lĂ„n till smĂ„ företag krĂ€vs det en sĂ€kerhet som speglarföretagens förmĂ„ga att betala kommande rĂ€ntor och amorteringar. SĂ€kerheten ligger igranskade revisioner och nĂ€r de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och revisionsbyrĂ„er.Syftet med studien Ă€r att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten pĂ„bankers utlĂ„ningsprocess till mindre företag.FrĂ„gestĂ€llning:?Är bankerna villiga att bevilja utlĂ„ning av krediter till smĂ„ företag utan revisor??Finns det nĂ„gon information som kan ersĂ€tta reviderade rĂ€kenskaper??Har lĂ„nga relationer nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyrĂ„erna pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna Ă€r villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krĂ€vsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags Ă„terbetalningsförmĂ„ga.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva och analysera svenska bankers etablering i Kina med fokus pÄ regelverk, nÀtverksbildning och bankernas verksamhet. Vidare skall ett par tÀnkbara framtidsscenarier utforskas. Vi har anvÀnt hos av en kvalitativ metod dÀr vi har koncentrerat oss pÄ ett fÄtal djupintervjuer för att sedan komplettera med telefonintervjuer och e-postenkÀter. Fyra svenska banker har legat till grund för vÄr deskriptiva studie. Kinas öppnande mot omvÀrlden har inneburit att utlÀndska företag givits möjligheter att etablera sig inom landet.

Syftet med denna studie Àr att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder pÄverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, sÄ har CSR begreppet ökat nÄgot enormt inom bankbranschen. Krisen har bÄde skapats pÄ grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning pÄ den. Svenska Bankföreningen som företrÀder Sveriges banker menar att mÄnga svenska banker har kommit lÄngt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anstÀllningsvillkor samt jÀmstÀlldhetsfrÄgor men ocksÄ hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption.

FrÄgestÀllning: Hur ser bankernas kreditbedömning för smÄ och medelstora företag ut och hur kommer den att förÀndras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning nÀr företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra Ät en viss tillÀmpning eller önskar de rapportering pÄ basis av den löpande bokföringen?Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för smÄ och medelstora företag, samt vilken pÄverkan kreditbedömningen kommer fÄ efter införandet av de nya redovisningsregelverken.Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjÀlp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning.Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgÄngspunkt Àr vÀldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har Ànnu inte pÄverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan Àndras i framtiden.