Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.

Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjänstesektorn och då bankbranschen ser på ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Vi har utfört åtta stycken intervjuer, med ledare på fyra olika banker. Vidare har vi använts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Teori: Teorin utgår ifrån Emotionellt Ledarskap.

Syfte: Syftet är att, utifrån ett branschperspektiv och ett kundperspektiv, finna orsaker till varför de traditionella bankerna lyckas behålla sin dominerande ställning trots konkurrensen från uppstickarbankerna. Vi ämnar även visa vilka kundtyper som tjänar mest på ett aktivt val av bank. Slutsatser: Under arbetets gång har vi identifierat ett antal faktorer vilka förklarar varför uppstickarbankerna inte tagit större marknadsandelar från de traditionella bankerna. Det beror dels på branschspecifika och dels på kundspecifika faktorer som bankerna använder. Branschfaktorerna är stordriftsfördelar, kontorsnät, långvariga relationer, varumärken och att banken tjänster är lågintresseprodukter.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva, analysera och diskutera förutsättningarna för utformning av Balanced Scorecard i mindre banker. Detta gör vi genom att genomföra en fallstudie på Färs & Frosta Sparbank utifrån en teori- och en referensstudie.Uppsatsen kan beskrivas som en kombination av deduktiv och induktiv ansats eftersom den grundar sig på både teori och empiri. Uppsatsen innefattar en teoristudie, en referensstudie samt en fallstudie av Färs & Frosta Sparbank. Teoristudien består av sekundärdata som insamlats genom litteratur och artiklar. Datainsamlingen till referensstudien består av både sekundär- och primärdata i form av litteratur och intervjuer.

Ekonomistyrning har traditionellt sett varit anpassad till varuproducerande företag och belöningssystem har varit inriktade på att mäta och belöna försäljnings- och kostnadsmål. Idag växer tjänstesektorn allt mer och de anställda utgör en stor del av den upplevda tjänsten. Det är viktigt att de anställda känner sig nöjda eftersom det finns ett samband mellan tillfredställda anställda och tillfredställda kunder. Problemet med belöningssystem är att individer motiveras av olika saker och därmed är det svårt att utveckla ett belöningssystem som passar alla. Syftet med denna uppsats var att belysa hur tjänsteföretag motiverar sina anställda med belöningar för att nå företagets mål.

Efter avregleringen av den svenska kreditmarknaden och bankkrisen ökade antalet banker i Sverige avsevärt med en ökad konkurrens som följd. Den hårdare konkurrensen resulterade i minskade marginaler på traditionella bankprodukter som lönekonto och lån. Flertalet banker har som ett resultat av de minskade marginalerna flyttat fokus från de traditionella produkterna till försäljning av nya och mer lönsamma produkter samt tjänster. Detta nya försäljningsfokus har mött stort motstånd i facktidningen Finansvärlden på grund av den stressfaktor som det medfört. Syftet med denna uppsats är att fastställa banktjänstemäns attityder till personlig försäljning, samt se samband mellan attityderna och bakgrundsfaktorerna kön, ålder, antal studieår utöver gymnasial utbildning, antal år i nuvarande bank och antal år i Bankbranschen.

Den globala finanskrisen har lämnat spår inom den finansiella industrin och svenskaekonomin. Effekten var så stor att den påverkade hela samhället. Bankernas bonusar är kändasom en av orsakerna till krisen som har väckt enorm uppmärksamhet och har skapat debatt imedia och regering där bonusutbetalningarna blivit kritiserade. Bonus eller rörlig ersättninganvänds för att uppnå ett bättre resultat, men hur kan de betalas ut trots förluster? Dettaväckte vårt intresse och vi har genom denna uppsats försökt att undersöka samt få enförståelse för motivet bakom bankernas bonussystem.

Bakgrund: Som samhällsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrån konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fått säkerställa lån när kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 länderna i förhandlingar om nya krav på högre och bättre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: Utifrån de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss på att försöka svara på hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav på eget kapital samt hur detta påverkar aktieägarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka Basel III och hur det påverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mål och avkastning.

De enbart finansiella styrsystemen kritiserades av Johnson och Kaplan (1991) vilket ledde till att Kaplan och Norton (1992) utvecklade det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet avser att mäta både finansiella och operationella prestationer för att få en helhetsbild över företags prestationer. Bankbranschen är ständigt föränderlig och konkurrensutsatt, vilket ökar behovet av kompletta styrsystem för att mäta bankernas prestationer. Det balanserade styrkortet har utvecklats från ett mätsystem till ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg. För att använda det balanserade styrkortet som ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg är fyra processer centrala, översätta visionen, kommunicera och länka, verksamhetsplanering samt uppföljning och lärande. Denna studie baseras på en fallstudie av Nordea Bank AB?s rådgivningskontor i Umeå som ämnar undersöka hur banken använder det balanserade styrkortet som strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg.

Det finns speciella förutsättningar som präglar bankbranschen vilka främst utgörs av lagar som reglerar hur bankverksamheter får bedrivas. Bankbranschen går även igenom en förändring på grund av ökad konkurrens som gör att de traditionella bankerna måste agera för att behålla sina kunder lojala. Den lojalitetsforskning som finns tar ej hänsyn till dessa förutsättningar och därmed blir ämnet bank och lojalitet intressant att utforska. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera bankers agerande för att skapa lojala kunder. Vi har utgått från vetenskapliga artiklar och undersökningar om vilka faktorer som är viktiga för bankkunders lojalitetsbeteende.

Uppsatsen förklarar följande problemformulering: Hur ser samarbetet ut mellan intern- ochexternrevisorn i bankbranschen samt hur tillförlitligt är internrevisorns bidrag?Studien syftar till att beskriva hur samarbetet ser ut mellan revisorer i Bankbranschen. Vidareämnar uppsatsen förklara nyttan med internrevisorns bidrag till externrevisorn samtgranskningens tillförlitlighet.Uppsatser bygger på en kvalitativ utformning, vilken utgår från sex genomförda intervjuermed fyra internrevisorer och två externrevisorer samt sekundärdata i form av vetenskapligaartiklar och litteratur.Resultatet från studien visar på att samarbetet mellan revisorerna sker på ett likartat vis ibankerna som studerats. Resultatet angående samarbetet stämmer inte överens med tidigarestudier eftersom samarbetet sker på en högre nivå inom bankerna. Internrevisorns bidrag tillexternrevisorn beror på flera faktorer till exempel tillgänglighet, tillförlitlighet och effekten aven svag intern kontroll.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Panta rhei - analys av dynamiska branscher Författare: Linda Bengtsson, Camilla Pernvi Handledare: Professor Claes Svensson Problemformulering: Med vår uppsats vill vi ge ett bidrag till branschteori genom att utveckla en branschanalysmodell för dynamiska branscher. För att företag ska kunna identifiera dagens och framtidens konkurrenter samt finna lönsamma konkurrenspositioner, finns det behov av ett nytt sätt att se på branscher. Vilka är de krafter som påverkar en bransch? Hur ser kopplingarna mellan krafterna ut? Hur påverkar krafterna branschstrukturen och branschens utveckling? Vi väljer att illustrera vår analysmodells funktion med hjälp av bankbranschen, då de stora förändringarna på den internationella och svenska bankmarknaden gör den till en dynamisk bransch. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla en branschanalysmodell, vilken tar hänsyn till de krafter som påverkar dagens dynamiska branscher.

Bakgrund: Framtidens bank måste arbeta mot att få mer lojala kunder då framtagandetav nya produkter och strävan efter ökad kostnadseffektivitet inte längre räcker.Eftersom banker endast kan uppnå lönsamhet först efter upprepade köp är det viktigt attkartlägga bakomliggande faktorers betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitetsett till dess finansiella beteende och behov i olika åldrar.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur den privata bankkundens lojalitet varierarvid olika åldersintervall samt hur bakomliggande faktorers betydelse för lojalitet skiljersig åt vid olika åldersintervall.Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa vår studie till en svensk miljö och den privatabankkonsumenten. Vi avser inte att undersöka bankernas arbete för att styrka lojalitetenhos konsumenten och vi vill heller inte utreda om det finns tidigare okända faktorer somkan kopplas till lojalitet inom Bankbranschen.Resultat: De bakomliggande faktorernas betydelse för lojalitet skiljer sig inte åt i olikaåldersintervall i den privata bankkonsumentens liv. Varje faktor påverkar docklojaliteten olika mycket beroende på vilket åldersintervall som den privatabankkonsumenten befinner sig i. Vid samtliga åldersintervall är klagomål den faktorsom har störst betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitet, följt avkundnöjdhet, prisvärdhet, servicekvalitet och produktkvalitet. Vidare visar våra resultatatt bankernas klagomålshantering inte fungerar.

Bakgrund och problem: Bankvärlden och de finansiella marknaderna har genomgått en kraftig förändring efter den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. De viktiga drivkrafterna bakom branschens omstrukturering under 1990-talet har bland annat varit avregleringar, Internets genomslag och den ökade globaliseringen. Svensk bankmarknad har förvandlats från en skyddad, reglerad och föga konkurrensutsatt affärsmiljö till en marknad öppen för konkurrens. De förändrade förutsättningarna har bland annat inneburit att ett antal fusioner inom bankbranschen ägt rum vilket troligtvis påverkat aktieägarvärdet. Om denna påverkan har varit fördelaktig för aktieägarna beror delvis på om de fusioner som genomförts uppnått de effekter som företagen räknat med eller ej.