Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Private Banking är en Banktjänst för förmögna individer och företag som syftar till att hjälpa dem med förvaltning av deras kapital men även andra tjänster såsom hjälp med deklarationer. StorBanker idag kämpar med att återfå kunders förtroende efter finanskrisen 2008 och fokusen på riskhantering har blivit viktigare. Kunder har blivit mer känsliga för risker och därmed försöker Banker dra fördel av detta genom att skapa värde i riskhanteringsprocessen. I detta värdeskapande eftersträvar man en bra relation till kunden som därmed kan generera i ökade marknadsandelar. Vår problemformulering i uppsatsen blir då följande: ?På vilket sätt kan den svenska storBanken Nordea öka sina marknadsandelar inom Private Banking med hjälp av riskhantering??Syftet med vår uppsats blir därmed att få en djupare inblick i hur Nordeas Private Bankingtjänst arbetar med riskhantering och hur det påverkar deras marknadsandelar.

Små aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har då själva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan få stora negativa konsekvenser för små bolag och det är därför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara värdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gällande vilka risker bolaget står inför. Att ett bolag anses legitimt är viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt. Ett sätt att uppnå legitimitet mot kreditgivare är genom att skicka signaler till dem.

I den konkurrensutsatta Bankmarknaden har det blivit viktigare att utveckla kundrelationerna då det är ett bra sätt att differentiera sig från varandra. Avsikten med studien är att förklara och analysera vilken inverkan demografiska faktorer har på lojalitet.I teorin har det framförts en presentation på relationsmarknadsföring och dennes betydelse i dagens samhälle. Efteråt har vi utifrån tidigare forskning beskrivit oberoende variabler som kundnöjdhet, förtroende, kommunikation, engagemang, kompetens och beroende variabeln kundlojalitet. Därefter har en presentation av demografiska faktorerna kön, ålder, inkomst och kultur framförts. Dessa faktorer har varit basen för utveckling av vår undersökningsmodell.

De senaste två åren har kantats av finansiella kriser runt om i världen vilket har haft stor inverkan på företag. Kriserna har redan visat sig innebära att företagen måste prioritera och fokusera sina medel i större grad. Åren före dessa kriser ökade företagens arbete med CSR,det sociala ansvaret i samhället. I dagens samhälle gäller det att företagen inte bara fokuserar på den direkta verksamheten som företaget har utan även se hur företaget påverkar samhället både direkt och indirekt. Det är viktigt att företag inte endast riktar uppmärksamheten mot verksamhetens finansiella status och intressen utan även fokuserar på att ta ett miljömässigt och socialt ansvar.Problemformulering:Hur fungerar företagets CSR-arbete (samhällsansvar) i praktiken sett utifrån de ansvariga och medarbetarna i företaget? Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där åtta personer, ansvariga för CSR samt medarbetare från fyra olika företag i Bank- och försäkringsbranschen intervjuades.Syftet med studien är att se hur de valda företagen arbetar med samhällsansvar och hur detta implementeras och kommuniceras inom företaget.

The Swedish agricultural sector is currently undergoing a substantial structural change. The number of farm enterprises is continuously decreasing and the average farm size is increasing. In combination with increasing number of competitors in the insurance market, the competitive rivalry within this market has increased significantly. With this knowledge in mind, Länsförsäkringar Uppsala initiated this study, which aims to provide an understanding of customer?s view on customer value, related to agricultural insurance and financing.

Nuförtiden har vi obegränsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. Ständigt krävs det att vi gör aktiva val, såväl stora som små., vilka påverkar livet på olika sätt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska välja eller vilken Tv-kanal man ska titta på. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem år 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och på egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsätts varje år 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

Bakgrund och problem: Belöningssystem används i dagsläget av de flesta organisationer. Genomatt motivera de anställda får företaget ökad kvalitet, produktivitet och effektivitet. Därför är det avstor vikt för företag att använda sig av belöningssystem som stimulerar medarbetarna på rätt sättoch motiverar denna att jobba mot företagets uppsatta mål, målkongruens. Utformningen avbelöningssystem är dock en av företagets svåraste frågor och det finns många problem som kanuppstå. Det intressanta är att se hur de undersökta fallföretagen har lyckats med sittbelöningssystem och vad som motiverar de anställda att arbeta mot målkongruens.Syfte: Att undersöka om medarbetarna och ledare har samma uppfattning om hur medarbetarnasarbetsmotivation påverkas av det rådande belöningssystemet inom två svenska storBanker, samt vadsom kan tänkas motivera de anställda att arbeta mot företagets mål och skapa en så kalladmålkongruens.Avgränsning: Vi kommer att avgränsa oss till styrinstrumentet belöningssystem.

De senaste åren har Bankerna genomgått en hastig digital förändring och utvecklingen har inneburit stora omställningar, inte minst för Bankernas privatkunder. Framväxten av flertalet nya elektroniska tjänster har inneburit stora förändringar inom finansbranschen. Privatkunder anammar dock denna nya teknik i olika takt, vilket har föranlett intresset att utföra denna studie där vi vill undersöka hur användande av självserviceteknik påverkas av olika aspekter av kundernas tekniknivå.Med detta som bakgrund genomfördes vår studie utifrån följande problemformulering: ?Hur kan svenska Banker öka användandet av sina digitala Banktjänster bland privatkunder?? Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om teknikberedskap, innovationsanammning, teknikacceptans samt tjänstemarknadsföring, och med hjälp av en kvantitativ studie undersökt hur dessa påverkar användandet av självserviceteknik, (SST) som är kärnan i denna studie.Då vi har undersökt privata Bankkunder så har dessa varit grunden i vår kvantitativa undersökning där datainsamlingen skedde via en Webbenkät som besvarats av 185 respondenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort omfattande statistiska och deskriptiva analyser, samt grupperat olika respondenter efter olika faktorer såsom ålder, olika användarkombinationer, inställning till risk, förändring och inflytande, och liknande.

Today it?s common that companies and organizations are facing several challenges and problems when it comes to making their IT-environment more efficient. Some of these are the management of user?s computers and file security. Comput-er users are often tied to their personal computer due to personal programs and files.

ABSTRACTTitel:Compliance i två storBankers baltiska dotterbolag Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:Johanna Bäckström, Marita Alanen Handledare:Markku Penttinen Datum:2011 - 01 Syfte:Syftet med studien är att förmedla en insyn i Bankernas arbete med implementering av interna regler, internationella och nationella regelverk i sina utländska dotterbolag i Baltikum. Detta för att ge läsaren en ökad förståelse och en djupare inblick i Bankernas arbete mot ett effektivt compliancearbete. Metod:En kvalitativ undersökning riktad mot två Banker utförda genom intervjuer via e-mail. Respondenterna är två personer som arbetar inom området för studien på varje Bank. Den teoretiska referensramen är byggd på vetenskapliga artiklar och offentliga handlingar och är utgångspunkten för analysen.

Samhället ställer allt högre krav på företag och vad de ska kommunicera ut för information till intressenterna. Detta har medfört att företag tenderar att redovisa allt mer frivillig information. Den frivilliga informationen behandlar ämnen som rör företagets ansvar för miljön och samhället. Årsredovisningar är en extern kommunikationskanal där företag kan kommunicera ut frivillig information till intressenterna vilket kan hjälpa företag att uppnå legitimitet. Syfte med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags externa redovisning av CSR.

När en Bank gör en kreditbedömning av ett företag så krävs det en stor del av riskmedvetenhet från Bankens sida när det gäller att använda och undersöka företagens årsredovisningar, men även andra faktorer. Anledningen till att Banker idag fokuserar på ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlåningsstruktur att göra, och att Banken efter negativa känningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är ett företags årsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer på ett flertal fristående SparBanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa två delar som väger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts på fristående SparBanker från i huvudsak två landskap, det vill säga Bohuslän och Dalsland, samt en tredjedel av Västergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer från olika fristående SparBanker.

På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen.Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.?3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen.Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades.Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna.