År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor.Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor.

Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största Banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process.

The structural rationalization of the agricultural sector in Sweden has led to many expansive, professional companies orientated towards growth. The agricultural sector is a very capital-intense sector and is characterized by the need for large sums of capital in form of buildings, inventory and arable land. The capital need is especially large for companies who have an ambition of growth and development of the company in the near future. The study is built upon six cases that all can be categorized as large agricultural farms with a turnover exceeding 20 million Swedish crowns. The companies are located in the middle and in the south of Sweden and are in the sector of primary production with focus on dairy-, pork-, egg-, chicken-, beef-, vegetables- and grain production as well as in the business of refining milk towards consumers. The study aims to identify the motives and driving forces that lies behind the growth of a farm-based company. The agricultural companies' motive for growth is studied based on which factors that influence the ambition to grow and to what extent these factors accord to the picture given by earlier research of small companies outside the agricultural sector.

SammanfattningDen som är under arton år är omyndig, vilket innebär att denne inte får råda över sina tillgångar och ingå avtal med bindande verkan enligt FB 9 kap. 1§. Vanligtvis är den omyndiges föräldrar både vårdnadshavare och förmyndare för sitt barn. Det är förmyndares ansvar att förvalta barnets tillgångar. Överstiger värdet på dessa tillgångar åtta gånger prisbasbelopp eller har tillgångar ett särskilt ursprung och karaktär enligt FB 13 kap.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att Banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar Bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskaBankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storBankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är Bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för Bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en Bank dels med en revisionsbyrå.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt är att nystartade och mindre företag som växer och utvecklas bidrar till nationell tillväxt i länderna de är verksamma inom. För att företagen ska kunna växa krävs finansiering och Banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III är därför väldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan påverka Bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlåning och ökade utlåningsräntor.

Problem: Hur går Bankernas kreditberedning till när en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förändringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro på kredit-givning till småföretagare.Syfte: Syftet är att undersöka hur Bankernas kreditgivningsprocess av småföretagares låneansökningar går till i skenet utav lagändringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frågeställningar:- Vilken information behöver Banken vid bedömning av en propå av en småföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagändringarna som berör småföretagande vid kreditbedömningen till småföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begränsning av kreditupplysning och förändring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lågkon-junkturen för Bankernas kreditgivning till småföretagare?Metod: Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt inom ramen för den gyllene medelvägen som har en växelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger på åtta stycken respondentintervjuer av svenska Banker.Slutsatser: När ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas är den vanligaste finansieringskällan insats av eget kapital och krediter i form av Banklån. Bankernas kreditgivning har ett begränsat risktagande varför det ofta kompletteras med lån hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebär en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehåller en kvalitativ analys av affärsidé, marknadssituation, konjunkturläge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste åren inom Bank- och finansvärlden tyder på att Bankerna ses som en kategori av tjänsteföretag som i dagsläget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sådana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar årsredovisningar med tilläggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del på legitimitet som erhållas från aktieägare och investerare, givet att tjänsteföretags handlingar måste överensstämma med aktieägares och investerares förväntningar och krav på verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via årsredovisningar kan bidra till en bättre insyn i organisationen och dess beteende för aktieägare och investerare.Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur tjänsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan eftersträva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie på de fyra svenska storBankerna med utgångspunkt i aktörssynsätt.

The role of religion, of religious individuals and organizations, is currently discussed within both a private and public sector of development. I have viewed documents from the World Bank and DFID where the religious presence is a growing fact and previous theories that religion would disappear with economic development have been abandoned. As a result DFID conducted a large study on the importance of religion for development work, RaD 2005-2011, under the directions of Professor Carole Rakodi. Rakodi (2011) concluded that religion was highly related to the success or failure of developmental projects, and to understand the values people had religion needed to be understood within its specific cultural context. She developed an analysis model to conduct this work.

Bankkriser genom historien följer ofta ett liknande mönster, men problemet är attmarknadsaktörerna ofta tror att varje kris är unik och tar därför inte hjälp av tidigare erfarenheterav kriser. Under perioden 1970-2007 har inte mindre än 42 Bankkriser ägt rum i 37 länder. Desenaste exemplen för Sverige är 1990-talskrisen och den nuvarande Bankkrisen. Genom att ha enstörre förståelse och kunskap för hur en Bankkris uppkommer skulle eventuellt framtidaBankkriser undvikas eller i alla fall förmildras.Sverre Knutsen och Hans Sjögren har vidareutvecklat en cykelmodell för vilka stadier en Bankkrisgenomgår utifrån Charles Kindlebergers stegmodell för Bankkriser som bygger påkonjunkturansatsen. Denna studie syftar beskriva och förklara 1990-talskrisen och dagensBankkris utifrån Knutsen och Sjögrens cykelmodell för Bankkriser.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede. Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler.

Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhållande till främst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundärt i förhållande till reglerna om otillbörlig marknadspåverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden då man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa gränsvärden, antingen vad gäller rösträtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. Härigenom främjas transparensen på marknaden. Budplikt innebär en skyldighet att rikta förvärvserbjudande till samtliga aktieägare i ett noterat bolag när man uppnår 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten är betydligt mer ingripande än flaggningsplikten.

Herbicide resistance is the result of an evolutionary process where a population gradually changes from being susceptible to being resistant to an herbicide. The resistance mechanism is usually a change in the biochemistry of the weed, but in some cases changes in morphology or growth rhythm. The change is caused by random mutations. Two resistance mechanisms are found in black-grass; target site resistance and metabolic resistance.Black-grass is a tufty, winter annual grass weed, which is mainly found in milder climates. Black-grass is a big problem in Southern Europe.

During the past decade environmental challenges have been intensified and given increased attention. This implies that businesses in all sectors strategically need to manage these challenges. The service sector is often considered as a sector with a low environmental impact if the direct environmental aspects are assessed. Still, it has been argued that the environmental impact that the sector gives rise to can create severe indirect environmental impacts. The products and services that are produced by this sector have a relatively limited use of physical resources which may make the environmental impact challenging to visualize. Banks belong to the service sector and it is partly Banks that make the development of societies possible.