Sökresultat:
11472 Uppsatser om Börja arbeta direkt - Sida 51 av 765
AD/HD-möjlighet till lÀrande
Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbÀttrar elevers inlÀrning och förstÄelse. Den svenska lÀroplanen frÄn 2011 ger tydliga indikationer pÄ att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. VÄr diskussion i denna uppsats Àr dÀrför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebÀr och förslag pÄ hur man kan arbeta utifrÄn ett sÄdant arbetssÀtt. VÄr studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning Àr att tydliggöra mÄlen, Äterkoppling samt sjÀlv- och kamratbedömning.
Historiska bredvidlÀsningsböcker i ett historiskt perspektiv : Och en jÀmförande analys mellan tvÄ skolor i Mellansverige
Den hÀr uppsatsen handlar om bildförstÄelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförstÄelse. Det Àr inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lÀrare arbetar med bildförstÄelse, samt jÀmföra deras olika metoder pÄ nÄgon slags gemensam grund. Jag har anvÀnt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförstÄelse frÄn de lÀrare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sÀtta mig in i dessa lÀrares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lÀrare agerar med eftertanke, och att deras övningar Àr jÀmförbara.
Arbeta och leva i Kina : Upplevda kulturella skillnader frÄn ett svenskt perspektiv
En ökad handel med Kina har inneburit att fler svenskar arbetar och bor dĂ€r tillfĂ€lligt. Det betyder att det finns intresse att undersöka kulturella skillnader för att underlĂ€tta anpassningar vid arbete och fritid. Ă
tta personer med erfarenhet av att arbeta och leva i Kina intervjuades. Resultatet visade pÄ betydande skillnader i kommunikation, tidsuppfattning, organisation, relationer och socialt beteende. KommunikationssvÄrigheter fanns bÄde under arbete och vid fritid vilket berodde pÄ sprÄket i sig samt olika kommunikationsstilar.
VÀxthuseffekten - vad Àr det som hÀnder? : Elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring förÀndringarna av vÄrt klimat
KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.
AnvÀndning av svenska stiftelser i fÄmansföretagskonstruktioner
Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Ă€ndamĂ„let med fĂ„mansföretagsreglerna kan kringgĂ„s genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen lĂ€ggs fokus pĂ„ fĂ„mansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Ăven de skattemĂ€ssiga konsekvenser som medförs i en fĂ„mansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas.Syftet med fĂ„mansföretagsreglerna Ă€r att motverka att en delĂ€gares inkomst som hĂ€rstam-mar frĂ„n arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstĂ„ende, direkt eller indirekt, i betydande omfattning Ă€ger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rĂ€tt till utdelning, tillĂ€mpas utomstĂ„enderegeln som Ă€r en undantagsregel frĂ„n fĂ„mansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomstĂ„enderegeln har kunnat tillĂ€mpats vid ett indirekt Ă€gande.
Hur projektledare pÄverkas av att arbeta i multiprojektmiljöer. : En studie om multiprojektmiljöers inverkan pÄ projektledares inner work life.
Att bedriva projekt som projektledare har genom tidens gÄng haft olika innebörd. Förr kunde det exempelvis handla om att bygga pyramider, medan det i dagslÀget istÀllet kan handla om implementering av IT-system hos organisationer. Under de senaste decennierna har projekt blivit den vanligaste formen för utförande av organisatoriska aktiviteter inom bÄde industrin och offentlig förvaltning. Cirka 90 % av alla projekt som bedrivs i dagslÀget sker Àven under parallella förhÄllanden, dÀr en organisation utför fler projekt samtidigt, nÄgot som har gett upphov till sÄ kallade multiprojektmiljöer. Tidigare forskning vittnar om ett flertal negativa konsekvenser som uppstÄr i multiprojektmiljöer, med fokus pÄ tre karaktÀrsdrag: tidspress med dess snÀva deadlines, fragmentering dÄ en och samma projektledare har hand om flera projekt samtidigt, samt resurskonflikter dÄ resurser inom organisationen delas av flera projektledare och linjeenheterna. Studiens syfte Àr att tillÀmpa Amabile och Kramers (2011) koncept om inner work life, för att utforska hur projektledare pÄverkas av att arbeta i sÄ kallade multiprojektmiljöer.
Skolsköterskans strategier för att skapa ett stödjande elevhÀlsosamtal
Sedan den första skolsköterskan anstÀlldes 1919 i Stockholm har skolsköterskorna bedrivit ett hÀlsofrÀmjande arbete pÄ olika sÀtt. PÄ senare Är har hÀlsobesöket med elevhÀlsosamtalet hamnat i fokus och detta arbete syftar till att beskriva skolsköterskornas uppfattning om elevhÀlsosamtalet i grundskolan och pÄ gymnasieskolan. En fokusgruppsintervju med fem skolsköterskor frÄn Göteborg genomfördes och materialet bearbetades fenomenografiskt i en pilotstudie. Resultatet presenterades som tre huvudkategorier: ?Att anvÀnda en strategi?, ?Att skapa en relation? och ?Att utvÀrdera?.
E-Learning - Riktlinjer för anpassning av utbildningsmaterial
E-learning Àr idag ett omrÄde pÄ framfart. Fler och fler organisationer vÀljer att utbildasina anstÀllda med hjÀlp av elektronisk media. Genom E-learning sparar organisationerpengar och tid i utbildandet av sin personal. En vanlig missuppfattning Àr att man genomatt överföra ett utbildningsmaterial till elektronisk media har skapat ett anvÀndbart Elearningsverktygmen i verkligheten Àr det betydligt mer invecklat Àn sÄ. Den hÀrkvalitativa studien syftar till att ta fram riktlinjer för anpassning av utbildningsmaterialtill E-learning.
à tervinning och energieffektivisering av varukylanlÀggningar
Denna studie undersöker möjligheten till vÀrmeÄtervinning och energieffektivisering av mindre varukylanlÀggningar genom en fallstudie.VÀrmeÄtervinning visade sig mest lönsam, med hÀnsyn till energivinst, investeringskostnad samt Äterbetalningstid, frÄn en anlÀggning med ett direkt expansionssystem. AnlÀggningen kompletteras med en kondensorvÀxlare och en sekundÀrkrets för ackumulering av vÀrme i ackumulatortankar.Varvtalsregleringen visar sig vara mycket lönsam med hÀnsyn till behovet av tillförd elenergi, jÀmfört med en anlÀggning med konstant varvtal, Àven vid fullast. Dock minskar driftsÀkerheten av anlÀggningen..
"Nu fÄr du hÄlla kÀft med ditt genussnack!" : En studie om att arbeta genusmedvetet i förskolan
Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ?[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsroller? (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges Àven att pedagogers förvÀntningar och sÀtt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte Àr att undersöka, med tanke pÄ lÀroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet sÀger sig arbeta med genus- och jÀmstÀlldhet.
Reklam och trender - en studie i hur trender pÄverkar och kan utnyttjas i reklam
Vi har funnit att makrotrender har en mindre direkt pÄverkan pÄ den direkta utformningen av och innehÄllet i reklam. Samtidigt har vi funnit att mikrotrender oftare kan utnyttjas mer konkret i reklam. Att anvÀnda sig av trendriktig reklam Àr ett strategiskt val beroende pÄ om annonsören vill vara trendsÀttare eller efterföljare. trender kan anvÀndas i reklam som koder för att bÀttre nÄ den avsedda mÄlgruppen..
"MĂ NGKULTUR ĂR VIKTIGT - MĂ NGKULTUR BERIKAR" LĂ€rares syn pĂ„ mĂ„ngkultur i förskolan.
BakgrundMiljön pÄ Förskolan idag prÀglas utav olika kulturella skillnader. Detta Àr nÄgot vi som lÀrare inom förskolan reflekterat mycket över under vÄr utbildning. DÄ vÄr kunskap skiftat i sammanhang med verklighetens verksamhet. Vi ser idag fördelarna och nackdelar beroende pÄ kunskapsnivÄn hos diverse verksamma lÀrare, och hur detta i sin tur pÄverkar barnens lÀrmiljö. Med studien vill vi uppmÀrksamma de kulturella inslagen som hjÀlper barn med olika kultur att lÀra.I förskolans uppdrag ingÄr att sÄvÀl utveckla barns förmÄgor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv ? vÀrden, traditioner, historia, sprÄk och kunskaper ? frÄn en generation till nÀsta.
Sociala medier i skolan : en del av undervisningen?
Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..
Att utnyttja IT i undervisningen
Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet
och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr.
Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som
arbetar i ?en till en?-projekt.
Elevinflytande i idrott och hÀlsa : LÀrares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr fÄ ökad kunskap om lÀrares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande i idrott och hÀlsa.Vad har lÀrarna för tankar om och instÀllning till elevinflytande?Vad fÄr eleverna pÄverka respektive inte pÄverka i undervisningen i idrott och hÀlsa?Hur upplever lÀrarna förutsÀttningarna för att arbeta med elevinflytande i idrott och hÀlsa?MetodKvalitativa intervjuer anvÀndes som metod. Sex lÀrare som undervisar mot grundskolans tidigare Äldrar i idrott och hÀlsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och dÀrefter bestÀmdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanstÀllas.