Dagvatten frÄn vÀgar innehÄller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vÀgdagvatten Àr bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats frÄn vÀgdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som Àr en biprodukt frÄn framstÀllningen av jÀrn, Àr en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lÀmplig att anvÀnda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Dagvatten frÄn vÀgar innehÄller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vÀgdagvatten Àr bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats frÄn vÀgdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som Àr en biprodukt frÄn framstÀllningen av jÀrn, Àr en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lÀmplig att anvÀnda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Monstera Deliciosa Àr en serveringsbricka för servitriser och servitörer vid servering av drycker och tillbehör. Projektet vÀxte fram dÄ jag blickade bakÄt i min tidigare yrkesroll som servitris pÄ restaurang. Kroppen Àr hela tiden arbetsverktyget i mÄnga olika tunga arbetssituationer. Serveringsbrickan fungerar med olika variationsmöjligheter i anvÀndandet för att skapa mindre monoton belastning, det gÄr att servera med bÄde höger och vÀnster kroppshalva vilket annars har varit ett problem för serveringspersonal. Brickan kan alltsÄ bÀras vilande pÄ arm/plan hand med val att kunna greppa fast brickan med fingrar i de urfrÀsta hÄlen, sedan pÄ axel och sist vilande pÄ höften.

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ?How a cockpit remember its speed?, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits.Syftet med studien Àr att ta reda pÄ ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen pÄ samma sÀtt som förr det vill sÀga anvÀnds till exempel fartbuggar och andra artefakter pÄ liknande sÀtt. Samt att ta reda pÄ om det har Àndrats mycket hur detta dÄ pÄverkar cockpit kommer ihÄg hastighet inför landning.För att fÄ reda pÄ detta sÄ har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt sÄ observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades ocksÄ piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter.Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar pÄ liknande sÀtt som tidigare.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Denna studie har utförts i uppdrag av UmeÄ kommun i syfte att uppfylla det lokala delmÄlet om en giftfri uppvÀxt. De vill nu fÄ en uppfattning om hur massagolv kan pÄverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvÀndning. Massagolv Àr fogfria och porfria golv, de lÀggs ut som en flytande plastmassa och efter hÀrdning blir de mycket tÄliga mot bÄde kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras pÄ hÀrdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhÄllanden.

Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstÄnd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, fÀrgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/pÄverka driftiden för lÄngsamfilter.Ringsjöverkets dokumentation och statistik för Är 1999-2009 analyseras och utvÀrderas för att faststÀlla eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer.Resultatet av examensarbetet tenderar att pÄvisa viss inverkan/pÄverkan av de hydrauliska faktorerna pÄ rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer Àr resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets lÄngsamfilter varken bekrÀftar, dementerar eller faststÀller nÄgot samband, utan snarare indikerar att en mÀngd faktorer av varierande art Àr involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier betrÀffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras..

Syftet med denna uppsats Àr att analysera debatten som tog plats pÄ hemsida Newsmill Ären 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i sjÀlva textanalysen Àr en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstÄ den maktförskjutning som gÄr attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen Àr byggd pÄ Norman Fairclough. Analysen Àrordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i sjÀlva analysen ligger i att utröna och förstÄ hur debattörerna stÀller sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. HÀr gÄr att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.

Sammanfattning. En till tvÄ procent av befolkningen Àr diagnostiserade med bipolÀrt syndrom. Ordet bipolÀr betyder tvÄ poler och innebÀr svÀngningar mellan förhöjt stÀmningslÀge, depression och neutral grundstÀmning. NÀrstÄende till dessa personer kan hamna i ovÀntade och pÄfrestande situationer och pÄverkas. Studiens syfte var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter med bipolÀrt syndrom upplever sjukdomen och hur den pÄverkar livet.

Den slutliga kvalitén pÄ omvÄrdnaden pÄverkas av relationen mellan sjuksköterskans tillfredsstÀllelse med arbetssituationen och organisationens uppbyggnad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Studien baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier: att ha behov av stödjande introduktion för att komma in i yrkesrollen, att tvivla pÄ sin kompetens, att ha behov av att prata med andra nyutexaminerade sjuksköterskor, att arbeta under tidspress kÀnns som att handla utan att tÀnka, att bemötande styrs av egna och kollegors förvÀntningar samt att acceptera och förstÄ sin nya roll. Resultatet kan bidra till högre kvalité pÄ omvÄrdnad utförd av nyutexaminerade sjuksköterskor om det blir ett bÀttre samarbete mellan dem och de vana sjuksköterskorna.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.