IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Dagvatten frÄn vÀgar innehÄller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vÀgdagvatten Àr bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats frÄn vÀgdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som Àr en biprodukt frÄn framstÀllningen av jÀrn, Àr en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lÀmplig att anvÀnda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Dagvatten frÄn vÀgar innehÄller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vÀgdagvatten Àr bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats frÄn vÀgdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som Àr en biprodukt frÄn framstÀllningen av jÀrn, Àr en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lÀmplig att anvÀnda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Monstera Deliciosa Àr en serveringsbricka för servitriser och servitörer vid servering av drycker och tillbehör. Projektet vÀxte fram dÄ jag blickade bakÄt i min tidigare yrkesroll som servitris pÄ restaurang. Kroppen Àr hela tiden arbetsverktyget i mÄnga olika tunga arbetssituationer. Serveringsbrickan fungerar med olika variationsmöjligheter i anvÀndandet för att skapa mindre monoton belastning, det gÄr att servera med bÄde höger och vÀnster kroppshalva vilket annars har varit ett problem för serveringspersonal. Brickan kan alltsÄ bÀras vilande pÄ arm/plan hand med val att kunna greppa fast brickan med fingrar i de urfrÀsta hÄlen, sedan pÄ axel och sist vilande pÄ höften.

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ?How a cockpit remember its speed?, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits.Syftet med studien Àr att ta reda pÄ ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen pÄ samma sÀtt som förr det vill sÀga anvÀnds till exempel fartbuggar och andra artefakter pÄ liknande sÀtt. Samt att ta reda pÄ om det har Àndrats mycket hur detta dÄ pÄverkar cockpit kommer ihÄg hastighet inför landning.För att fÄ reda pÄ detta sÄ har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt sÄ observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades ocksÄ piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter.Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar pÄ liknande sÀtt som tidigare.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Denna studie har utförts i uppdrag av UmeÄ kommun i syfte att uppfylla det lokala delmÄlet om en giftfri uppvÀxt. De vill nu fÄ en uppfattning om hur massagolv kan pÄverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvÀndning. Massagolv Àr fogfria och porfria golv, de lÀggs ut som en flytande plastmassa och efter hÀrdning blir de mycket tÄliga mot bÄde kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras pÄ hÀrdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhÄllanden.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstÄnd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, fÀrgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/pÄverka driftiden för lÄngsamfilter.Ringsjöverkets dokumentation och statistik för Är 1999-2009 analyseras och utvÀrderas för att faststÀlla eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer.Resultatet av examensarbetet tenderar att pÄvisa viss inverkan/pÄverkan av de hydrauliska faktorerna pÄ rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer Àr resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets lÄngsamfilter varken bekrÀftar, dementerar eller faststÀller nÄgot samband, utan snarare indikerar att en mÀngd faktorer av varierande art Àr involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier betrÀffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras..

Syftet med denna uppsats Àr att analysera debatten som tog plats pÄ hemsida Newsmill Ären 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i sjÀlva textanalysen Àr en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstÄ den maktförskjutning som gÄr attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen Àr byggd pÄ Norman Fairclough. Analysen Àrordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i sjÀlva analysen ligger i att utröna och förstÄ hur debattörerna stÀller sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. HÀr gÄr att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Sammanfattning. En till tvÄ procent av befolkningen Àr diagnostiserade med bipolÀrt syndrom. Ordet bipolÀr betyder tvÄ poler och innebÀr svÀngningar mellan förhöjt stÀmningslÀge, depression och neutral grundstÀmning. NÀrstÄende till dessa personer kan hamna i ovÀntade och pÄfrestande situationer och pÄverkas. Studiens syfte var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter med bipolÀrt syndrom upplever sjukdomen och hur den pÄverkar livet.