I denna studie undersöks fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. Frågeställningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lärares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lärare som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgått från ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lärare på tre olika högstadieskolor i Uppsalaområdet.

Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

Den här   studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning   och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan   under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen   där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan   barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens   möjligheter att förebygga mobbning.Den metod   som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer   har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två   huvudskyddsombud intervjuats.Viktiga   resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt   förekommande.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka i vilken utsträckning mobbning förekommer inom barnidrotten samt huruvida idrottsföreningar arbetar mot mobbning. De frågeställningar som använts för att besvara detta är:I hur stor utsträckning rapporteras mobbning och kränkande behandling i de undersökta lagen? Hur skiljer sig frekvensen av mobbning mellan pojkar och flickor, och mellan olika idrotter? Har tränarna under sin tid i föreningarna behövt ingripa mot mobbning? Hur gick de tillväga? Har föreningarna en handlingsplan eller policy mot mobbning? Blir tränare och ledare i föreningarna informerade om hur de ska agera vid en eventuell mobbningssituation?MetodStudien genomfördes som en enkätundersökning där tio lag, totalt 114 barn, från fem olika lagidrotter deltog, samt en tränare eller ledare för varje lag. Utöver detta, för att få ett större underlag, har även 26 tränare och ledare från andra lag runt om i Stockholmsområdet besvarat enkäten. Resultaten har analyserats i statistikverktyget SPSS.ResultatResultaten från undersö kningen visar att inga barn upplever sig själva som mobbade i dagsläget, men vid en särskild uträkning visade det sig att 34 % av barnen kan sägas någon gång ha upplevt mobbning och kränkande behandling inom idrotten.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i årskurs åtta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förståelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkätundersökning fick vi fram vårt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsägelsefullt då övervägande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat själva. Vi fick bekräftelse på flera av förklaringsmodellerna när enkäten sammanställdes och de olika mobbningsformerna nämns av eleverna, dock inte e-mobbning.

Syfte: Mobbning har en tendens att uppträda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte är att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT ? stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. Här studeras delarna för att få en bättre förståelse och kunskap om helheten.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Syftet med denna studie är att granska hur lärarna för åk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda på hur lärarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utläsa tre olika diskurser vad gäller synen på mobbning. Vad gäller utsagorna om det förebyggande och åtgärdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och återkoppling, uttalade förväntningar, omvårdnad och delaktighet.

Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt.Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ?På tal om mobbning ? och det som görs? som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning.    .

Mobbning i förskolan är ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, både ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska användas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie är att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha från sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fått handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas något i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer.

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

Syftet med vår forskning har varit att jämföra elevers och forsknings syn på mobbning. Vi har jämfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn på vad som utmärker en mobbare och ett mobboffer kan jämföras samt jämfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gå till. Vi har låtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vår respondentgrupp. Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Vi har funnit både likheter och skillnader i hur elever och forskning ser på våra frågeställningar..

Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram.

Mobbning är ett problem som många barn omkring i Sverige stöter på. Det finns många studier kring vilka barn som blir mobbade och vad man kan göra för att förhindra och stoppa mobbning. Mobbning är ett sorts problem som måste konfronteras och hanteras så fort som möjligt innan det blir värre, men hur bra är stödet som mobbade barnet får och hur upplever barnen det här stödet? I den här kvalitativa undersökningen utfördes sex intervjuer med personer som hade utsatts för mobbning under grundskolan för att se hur de upplevde det stöd de fick när de blev utsatta för mobbningen. I undersökningen lyfts det fram stöd från skola, hem, vänner och fritidsorganisationer som intervjupersonen var en del av.