Under lÄng tid tillbaka har det försökts att hitta en lÀmplig vÀrderingsmetod som skalltillÀmpas pÄ tillgÄngar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall vÀrderas till verkligtvÀrde frÄn anskaffningsvÀrde frÄn och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt vÀrdegav relevantare information till marknaden och aktieÀgarna. En annan mÄlsÀttning var att gÄnÀrmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergÄng till verkligtvÀrde-vÀrdering pÄ fler tillgÄngs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket Àr ett exempel pÄ enkategori som har övergÄtt till vÀrdering till verkligt vÀrde.Det finns för- och motargument för bÄda principerna (verkligt- och anskaffningsvÀrde).FöresprÄkarna till verkligt vÀrde menar att det Àr verkligt vÀrde som ska tillÀmpas förvÀrdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bÀsta informationen till aktieÀgarnaoch marknaden om företagets verkliga vÀrde.

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 dÄ företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt vÀlmÄende företag. DÄ det uppdagades att Enrons revisionsbyrÄ Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmÀnheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggÄr nÄgra förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affÀrstransaktioner. AllmÀnheten förvÀntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affÀrer och blir dÀrför besvikna pÄ revisionsprofessionen dÄ en revisionsskandal uppstÄr. För att minska detta förvÀntningsgap behöver allmÀnhetens förvÀntningar pÄ en revisors ansvar realiseras och alltsÄ minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det hÀr Àr ett kvalitativt arbete dÀr materialet kommer ifrÄn lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar frÄn Stockholms tingsrÀtt samt utlÄtanden frÄn RevisorsnÀmnden.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 ska noterade företag inom EU tillÀmpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgÄngar och skulder ska redovisas till verkligt vÀrde istÀllet förhistoriskt anskaffningsvÀrde. MÄlsÀttningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS Àr att redovisningen ska innehÄllarelevant information som underlÀttar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt vÀrde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar nÀr vÀrderingen bland annat grundar sig pÄ företagsledningensbedömningar. NÀr konjunkturen vÀnder nedÄt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de vÀrdeförÀndringar som följer av redovisning till verkligt vÀrde speglasi resultatrÀkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillÀmpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frÄgestÀllningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt vÀrde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt vÀrde fÄ vid en lÄgkonjunktur?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt vÀrdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt vÀrde kan fÄvid en konjunkturnedgÄng.AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.

Bakgrund och problem: IAS 1 innehÄller krav pÄ att företag skall lÀmna upplysningar om deviktigaste bedömningar företag gör vid tillÀmpning av dess redovisningsprinciper samt viktigakÀllor till osÀkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.Information av denna typ Àr för företag en balansgÄng mellan öppenhet och att kunna behÄllakonkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS Är 2005 nytt för svenskanoterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankenbakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlÀgga vad som egentligenutgör ett osÀkert antagande.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga de omrÄden gÀllande IAS 1 punkt 113 och 116 somföretag upplyser om.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Skatteverket bestÀmde sig hösten 2005 för att pÄbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, pÄ grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgÄng ansÄgs vara rörelsefrÀmmande. Detta vÄllade stor uppmÀrksamhet bland allmÀnheten men Àven i media dÀr bland annat namnet lex Uggla uppstod.Vid innehav av onoterade aktier skall en vÀrdering av bolagets tillgÄngar och skulder göras för att sÄledes bestÀmma vilket vÀrde aktierna skall ÄsÀttas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgÄngar som kan anses ingÄ i bolagets rörelse eller som ett led i denna Àr förmögenhetsskattefria, sÄtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgÄngar som dÀremot bedöms vara rörelsefrÀmmande skall tas upp av delÀgaren i proportion till dennes ak-tieinnehav.

År 2010 sĂ€nktes aktiekapitalkravet frĂ„n 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma Ă„r slopades revisionsplikten för smĂ„ privata aktiebolag. Bolagsverket framhĂ„ller att dessa tvĂ„ lagĂ€ndringar har bidragit till att fler enskilda nĂ€ringsidkare vĂ€ljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen Ă€r alla företag, bĂ„de enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid rĂ€kenskapsĂ„rets slut upprĂ€tta antingen ett Ă„rsbokslut eller en Ă„rsredovisning. BokföringsnĂ€mnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sĂ„dan rapport skall upprĂ€ttas.

FöretagsvÀrdering Àr ett Àmne som vÀcker stort intresse frÄn bland annat revisorer ochvÀrderare dÄ det idag har blivit allt vanligare att köpa och sÀlja företag. För att vÀrdera ettföretag Àr det viktigt att ha en gemensam definition pÄ begreppet vÀrde dÄ detta kan skilja sigmellan olika individer. VÀrdering av företag som bestÄr av relativt sett mycket immateriellatillgÄngar anses vara ett av de mest problematiska omrÄdena nÀr det gÀller vÀrdering. Enimmateriell tillgÄng Àr en identifierbar, icke-monetÀr tillgÄng utan fysisk form. Företag sombestÄr av relativt sett mycket immateriella tillgÄngar har idag blivit allt mer förekommande dÄekonomin utvecklas fort.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenprÀglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svÄrigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsÀttet pÄ den kommunala redovisningenförÀndrades till att gÄ emot att bli mer reglerad. Bland annat sÄ infördes balanskravet, vilketkoncist innebÀr att kommuner inte fÄr uppvisa underskott, och som trÀdde i kraft frÄn och medrÀkenskapsÄret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestÀmdes ocksÄ att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den sÄ kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjÀnade före Är 1998 inte lÀngre var jÀmförbara med övriga skulder utanskulle istÀllet behandlas som en ansvarsförbindelse.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.