I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Goodwill Àr ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. PÄ senare Är har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansrÀkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill berÀknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgÄngar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras pÄ ett restvÀrde och att bÄde IFRS 3 och IAS 36 uppmanar anvÀndarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det Àr att redovisningsdata ofta anvÀnds som underlag för att mÀta chefers prestation.

Under lÄng tid tillbaka har det försökts att hitta en lÀmplig vÀrderingsmetod som skalltillÀmpas pÄ tillgÄngar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall vÀrderas till verkligtvÀrde frÄn anskaffningsvÀrde frÄn och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt vÀrdegav relevantare information till marknaden och aktieÀgarna. En annan mÄlsÀttning var att gÄnÀrmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergÄng till verkligtvÀrde-vÀrdering pÄ fler tillgÄngs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket Àr ett exempel pÄ enkategori som har övergÄtt till vÀrdering till verkligt vÀrde.Det finns för- och motargument för bÄda principerna (verkligt- och anskaffningsvÀrde).FöresprÄkarna till verkligt vÀrde menar att det Àr verkligt vÀrde som ska tillÀmpas förvÀrdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bÀsta informationen till aktieÀgarnaoch marknaden om företagets verkliga vÀrde.

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 dÄ företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt vÀlmÄende företag. DÄ det uppdagades att Enrons revisionsbyrÄ Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmÀnheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggÄr nÄgra förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affÀrstransaktioner. AllmÀnheten förvÀntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affÀrer och blir dÀrför besvikna pÄ revisionsprofessionen dÄ en revisionsskandal uppstÄr. För att minska detta förvÀntningsgap behöver allmÀnhetens förvÀntningar pÄ en revisors ansvar realiseras och alltsÄ minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det hÀr Àr ett kvalitativt arbete dÀr materialet kommer ifrÄn lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar frÄn Stockholms tingsrÀtt samt utlÄtanden frÄn RevisorsnÀmnden.

Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 ska noterade företag inom EU tillÀmpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgÄngar och skulder ska redovisas till verkligt vÀrde istÀllet förhistoriskt anskaffningsvÀrde. MÄlsÀttningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS Àr att redovisningen ska innehÄllarelevant information som underlÀttar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt vÀrde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar nÀr vÀrderingen bland annat grundar sig pÄ företagsledningensbedömningar. NÀr konjunkturen vÀnder nedÄt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de vÀrdeförÀndringar som följer av redovisning till verkligt vÀrde speglasi resultatrÀkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillÀmpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frÄgestÀllningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt vÀrde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt vÀrde fÄ vid en lÄgkonjunktur?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt vÀrdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt vÀrde kan fÄvid en konjunkturnedgÄng.AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.

Bakgrund och problem: IAS 1 innehÄller krav pÄ att företag skall lÀmna upplysningar om deviktigaste bedömningar företag gör vid tillÀmpning av dess redovisningsprinciper samt viktigakÀllor till osÀkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.Information av denna typ Àr för företag en balansgÄng mellan öppenhet och att kunna behÄllakonkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS Är 2005 nytt för svenskanoterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankenbakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlÀgga vad som egentligenutgör ett osÀkert antagande.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga de omrÄden gÀllande IAS 1 punkt 113 och 116 somföretag upplyser om.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Skatteverket bestÀmde sig hösten 2005 för att pÄbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, pÄ grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgÄng ansÄgs vara rörelsefrÀmmande. Detta vÄllade stor uppmÀrksamhet bland allmÀnheten men Àven i media dÀr bland annat namnet lex Uggla uppstod.Vid innehav av onoterade aktier skall en vÀrdering av bolagets tillgÄngar och skulder göras för att sÄledes bestÀmma vilket vÀrde aktierna skall ÄsÀttas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgÄngar som kan anses ingÄ i bolagets rörelse eller som ett led i denna Àr förmögenhetsskattefria, sÄtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgÄngar som dÀremot bedöms vara rörelsefrÀmmande skall tas upp av delÀgaren i proportion till dennes ak-tieinnehav.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

År 2010 sĂ€nktes aktiekapitalkravet frĂ„n 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma Ă„r slopades revisionsplikten för smĂ„ privata aktiebolag. Bolagsverket framhĂ„ller att dessa tvĂ„ lagĂ€ndringar har bidragit till att fler enskilda nĂ€ringsidkare vĂ€ljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen Ă€r alla företag, bĂ„de enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid rĂ€kenskapsĂ„rets slut upprĂ€tta antingen ett Ă„rsbokslut eller en Ă„rsredovisning. BokföringsnĂ€mnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sĂ„dan rapport skall upprĂ€ttas.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.