Syftet med uppsatsen är att studera och analysera hur en räntehöjning respektive -sänkning påverkar aktiekursen samt om det föreligger någon skillnad mellan olika branscher och soliditetsnivåer. Vi har genomfört en kvantitativ studie, en händelsestudie, av totalt 60 svenska företag fördelade på sex olika branscher, alla noterade på Stockholmsbörsen. Vi har beräknat den onormala avkastningen för alla aktier under perioden fem dagar före till fem dagar efter de reporänteförändringar som skett mellan åren 1994-2004. Vi har testat ett antal uppställda hypoteser och använder oss därför av en hypotetiskt-deduktiv teoribildning. Vi har funnit att en höjning respektive en sänkning av reporäntan leder till en negativ respektive en positiv onormal avkastning på företagens underliggande aktie.

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lågt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att länderna kommer att successivt sänka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebära en välfärdsförlust för alla länder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta länderna höjt kapitalskatten, även de som hade en relativt högskatt från början.

Med denna uppsats har jag haft för avsikt att försöka besvara följande frågor, som jag tycker är relevanta för investerare inom fondsparande.Finns det ett samband mellan en aktiefondkategoris avkastnning och dess placeringsinriktning?Vad kan påverka skillnaderna i avkastningen mellan aktiefondkategorier med olika placeringsinriktningar?.

SammanfattningSyfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka relationen mellan de anställdas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar på företagets satsningar. MetodDå studien utgår från de anställdas uppfattning där vi vill försöka förstå hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lämpligaste metoden att samla in data. Vi har även valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrån habitus påverkar de anställdas gensvar på företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvårdsansvarige på företaget. ResultatDet framkom att företaget har en bred friskvårdssatsning där de erbjuder de anställda en rad olika aktiviteter. Däremot finns det ingen vision som når de anställda för vad friskvårdssatsningen ska generera.

UppsatsenssyfteärattundersökahuraktiekursenutvecklasiföretagnoteradepåStockholmsbörsensomannonserarnyemissionberoendepåvadmotivetbakomnyemissionenär.Studienärkvantitativochbyggerpåeneventstudieavsammanlagt117nyemissionergenomfördapåstockholmsbörsenunderperioden2004-­?2010.Denstuderadeperioden(eventfönstret)uppgårtill5dagarinnanoch5dagarefterdendagdånyemissionenochdessvillkorannonseradestillmarknaden(eventdagen).Indelninghargjortsefternyemissionensmotiv;lösalån,finansieraförvärvelleranskaffningavrörelsekapital.Denkumulativagenomsnittligaabnormalaavkastningenundereventfönstretuppgårtill-­?6,70procentförsamtliganyemissioner.Uppdelatefternyemissionsmotivetuppgickdenabnormalaavkastningentill-­?12,07procentvidlösenavlånsommotiv,-­?7,18procentförförvärvsamt-­?5,05procentvidrörelsekapital.Sommestfalleraktiekursenmedigenomsnitt9,21procentpåendagochdåavsesdagendånyemissionermedsyfteattlösalånannonseras.Resultatetärsignifikantförsamtliganyemissionermenejnärdeolikagruppernaställsmotvarandra.Lösenavlånärdetmotivsomgenererarmestnegativabnormalavkastning,följtavfinansieringavförvärvochanskaffningavrörelsekapital.Resultatetkanhapåverkatsavrelativtfåobservationerivissagrupper..

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet ? det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång ? medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.

I vår uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgångsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare använder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att på så sätt generera en högre avkastning än den som fås genom att endast tillämpa strategisk tillgångsallokering. Detta gör vi genom att titta på de lineära sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. Våra resultat pekar på att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. Vårt resultat kan dock vara en produkt av svårigheten att finna ett komplett datamaterial över en längre tidsperiod.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus på humankapital, i sex företag. Vidare ämnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn på humankapital. Metod: Vi har använt oss av ett induktivt arbetssätt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi använt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Det Intellektuella kapitalet (IC) är en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsområdet och består av ett företags human- och strukturkapital, även kallat immateriella tillgångar. Genombrottet kring IC kom 1995 då Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gången i världen redovisade IC som ett tillägg i sin årsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nås ut till samhället via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill säga en relativt övergående innovation. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmän svensk press.

SammanfattningSyfte med denna studie är att undersöka hur HR-personal använder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att användandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser får. Detta för att se om HR-personalen upplever några motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frågeställningar är: Hur värderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de får genom sina kontaktnät? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer påverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fått rekommenderade av någon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsättningar mellan att få en differentierad personalstyrka och att få personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frågeställningar har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Undersökningens syfte är att studera en förvärvsnyhets direkta påverkan på förvärvarens aktiekurs. Bolag som genomfört förvärv under perioderna 1994-97 och 2006 undersöktes. Dagen för offentliggörande av förvärv benämns T0. Kursdata insamlades för alla dagar i intervallet T-10? T10.

Denna uppsats beskriver skillnader i förvärvskalkyler och hur olikheter i värdering därigenom uppkommer. Anledningen är att riskkapitalbolag verksamma inom private equity tycks vinna budstrider mot strategiska köpare, vilka har för avsikt att förvärva bolag för att skapa synergieffekter. Detta tycks ologiskt då riskkapitalbolagen snarare borde värdera förvärven lägre, till följd av att de inte kan inräkna synergieffekter. Studien utgår ifrån en jämförelse av ett riskkapitalbolag och en strategisk köpare, båda aktiva i Sverige. Vi undersöker deras värderingsmetodik och inställning till förvärvsfinansiering, samt påverkan av företagens verksamhetsinriktning.

Syftet med denna studie är att undersöka effekten av en split i ett bolags aktie vad gälleravkastning och omsättning i aktiehandeln. Studien är baserad på insamlat datamaterial från 35olika bolag på Stockholmsbörsen som har genomfört en aktiesplit de senaste 5 åren. Vadgäller avkastningen har jag beräknat den faktiska avkastningen i aktien under 30 dagar eftergenomförandet av spliten och jämfört med OMX Stockholm all share index under sammaperiod. En eventuell över- respektive underavkastning har därmed erhållits. Omsättningen iaktiehandeln har jag beräknat som så att jag har jämfört omsättningen i aktien under 15 dagarinnan och 15 dagar efter genomförandet av spliten.