Denna studie undersöker hur premiepensionssparare tar beslut och vad som ligger till grund för valet att vara aktiv eller passiv i syfte att skapa ökad förstÄelse och underlÀtta utformningen av ett ökat beslutsstöd för premiepensionsspararna. Tidigare studier har visat att premiepensionssparare som Àr kontinuerligt aktiva i sin placering Àr de som fÄr högst avkastning pÄ sin premiepension, ÀndÄ Àr en stor andel av svenska premiepensionssparare passiva. Studien undersöker nÄgra av de faktorer och tankesÀtt som ligger till grund för att en stor andel av svenska premiepensionssparare inte tar beslut som förvÀntas enligt teoretiska beslutsteorier som förutsÀtter rationalitet. Som verktyg för att undersöka och öka förstÄelsen för premiepensionssparares beslutsfattande anvÀnds prospect theory som Àr en alternativ teori till den klassiska ekonomiska teorin om ekonomiskt beslutsfattande. Studien grundar sig i problematiken som uppstÄr nÀr samhÀllsutvecklingen allt mer skapar större informationsflöde samtidigt som allt mer beslut och risk lÀggs pÄ individen.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om det uppstod nÄgon avvikelseavkastning i samband med ett tillkÀnnagivande av ett förvÀrv. VÄr studie över 33 förvÀrv mellan Är 2001 till april 2006 visade att det fanns en sÄdan avvikelse för hela urvalet och Àven för vissa perioder kring tillkÀnnagivandet för de horisontella förvÀrven vid en signifikansnivÄ pÄ 5 %. Vi kunde dÀremot konstatera att det inte uppstod nÄgon statistiskt signifikant avvikelseavkastning för de vertikala och konglomerata förvÀrven. VÄra resultat Àr i enlighet med viss tidigare forskning som har gjorts inom omrÄdet och hÀvdar att det finns en avvikande avkastning för aktieÀgarna i det förvÀrvande bolaget. Verkligheten visar att förvÀrv kompenserar investerarnas alternativkostnad; köparna fÄr en tillrÀcklig avkastning om inte mer, vilket vÄr uppsats pÄvisade för hela vÄrt urval.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse Ă€r en mycket speciell organisationsform vars syfte Ă€r att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att frĂ€mja ett uppsatt Ă€ndamĂ„l. Kapitalförvaltningens utformning fĂ„r sĂ„ledes stor inverkan pĂ„ i vilken utstrĂ€ckning dessa stiftelser kan frĂ€mja deras Ă€ndamĂ„l och dĂ€rmed uppnĂ„ deras syften. Dessa Ă€ndamĂ„l Ă€r i majoriteten av fallen allmĂ€nnyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhĂ€llet. En genomgĂ„ng av forskningen inom omrĂ„det visade att tidigare studier frĂ€mst fokuserat pĂ„ stiftelser som vĂ€sen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus pĂ„ deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus pĂ„ investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mĂ„l.Genomförande: Studien Ă€r en kvalitativ flerfallstudie inom vilken Ă„tta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

Titel: VÀrderelevans i svenska fastighetsbolag ? en repetitiv studie av Bengt Bengtssons forskningNivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomiSyfte: Syftet med detta examensarbete Àr att utföra en repetitiv studie av Bengt Bengtssons doktorsavhandling ?Redovisningens vÀrderelevans i svenska fastighetsbolag före och efter införandet av IAS 40?. Bengtssons forskning slutar i mars 2007 och dÄ tar denna studie avstamp för att undersöka vidare om samma slutsatser kan dras under perioden april 2007 fram till mars 2013. Detta görs med anledning av att den svenska konjunkturen har befunnits i en lÄgkonjunktur under större delen av denna period och gör det Àven idag. Ingen tidigare studie har undersökt detta samband pÄ den svenska fastighetsmarknaden.

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

LÀnge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrÄgan pÄ kun­skap om kvinnor med utlÀndsk bakgrund pÄ den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrÄgan genom att undersöka kvinnor med utlÀndsk bakgrund, deras arbets­status Är 1991 samt karriÀrsmobilitet mellan Ären 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsÄr och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utlÀndsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas Àven ett sÀrskilt fokus mot förÀldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. UtifrÄn levnadsnivÄundersökningen (LNU) har studien utgÄtt en urvalsstorlek pÄ 5430 individer för undersökningsÄret 1991 samt 4395 individer för undersökningsÄret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utlÀndsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt mÀn med utlÀndsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utlÀndsk bakgrund och deras arbetsstatus Är 1991 samt att kvinnor av utlÀndsk bakgrund i högre utstrÀckning Àn andra befann sig utanför arbetsmarknaden Är 1991.

Purpose: The purpose of the study is to in a comparative and causal way explore whether there is a relationship between risk and return and also how it is perceived on the Nordic financial markets.Theory: The theoretical frame of reference applied in the thesis is considered relevant inthe perspective of the study?s purpose and research questions. We have among other theories used The Capital Asset Pricing Model, The Efficient Market Hypothesis and various Behavioural finance theories.Method: The study has its starting point in a quantitative approach with a quantitative data analysis supported by secondary data extracted from Thomson Reuters.Empirics: The empirics contains regression analyses made from calculated secondary data of 240 randomly chosen companies from Nasdaq OMX Stockholm, NasdaqOMX Copenhagen, Nasdaq OMX Helsinki and Oslo Bors.Conclusion: The study conclusions show that there are both a negative and positive relationship between volatility and actual return on the investigated markets. Considering this prior statement we can conclude that the Capital Asset Pricing Model can?t correctly describe the actual relationship between the parameters investigated on the current sample.

Background: In 1999 the Swedish pension system was reformed with an aim to create a stable and high return on pension assets. First, Second, Third and Fourth general pension funds, hereby referred to as AP1-AP4, had an important part in the reform. AP1-AP4, also called the buffer funds, was assigned to secure long-term, big parts of the pension capital. The funds objective is by law, to manage the fund's assets in a manner that provides maximum benefit for the state pension. The funds will also invest pension assets with an overall low level of risk while achieving a sustainable high return.Aim: The purpose of this study is to investigate whether the First-Fourth AP-Funds is meeting its objectives regarding risk and return according to Swedish law.

I detta arbete har nÄgra pedagogers syn pÄ ePLUS-skÀrmen granskats. ePLUS-skÀrmen Àr en speciell datorskÀrm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvÀndning. I denna undersökning har studerats om skÀrmen anvÀnds i undervisningen, om undervisningen har mÄst omorganiseras pÄ grund av att skÀrmen anvÀnds och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bÀttre eller sÀmre.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ enkÀter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skÀrmar; enkÀten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger pÄ skolan.Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn pÄ ePLUS-skÀrmen och denna syn har stÀrkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lÀrarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material.

Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie över vilken pÄverkan standardÀndringar i USA. respektive Sverige har haft pÄ koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft tvÄ syften: det ena Àr att se hur den förÀndrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar pÄverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal pÄ den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur vÀl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardÀndringen i Sverige.VÄr undersökning visar pÄ att alla koncerner med stor goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mer av standardÀndringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mindre.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Publicering av hÄllbarhetsredovisningar blir allt vanligare. Med vetskapen om att det Àr en frivillig handling för alla företag förutom de statligt Àgda, kan man stÀlla sig frÄgan: varför vÀljer företag att hÄllbarhetsredovisa? Hur kan detta komma sig nÀr vanliga konsumenter inte intresserar sig för ett företags Ärsredovisningar dÀr hÄllbarhetsredovisningen oftast publiceras? En tÀnkbar anledning till att företag hÄllbarhetsredovisar Àr att de utÄt vill visa ett socialt ansvarstagande, men samtidigt visar forskning att konsumenter inte lÀser företags redovisningar. DÀrför stÀllde vi frÄgan: Hur förklaras nordiska detaljhandelsföretags arbete med hÄllbarhetsredovisning?Syftet med denna studie Àr att förklara omfattningen och innehÄllet av in-formation som ges ut av detaljhandelsföretag, beroende pÄ storlek, industri, lönsamhet, Àgarstruktur och Àgaridentitet.Av de 58 företagen som granskats i denna uppsats har samtliga företag, i mer eller mindre omfattning, redovisat om sitt arbete med sociala- och miljöfrÄgor i sina Ärsredovisningar.I undersökningen har variablerna storlek, avkastning pÄ eget kapital, Àgarstruktur samt totalt avslöjande anvÀnts.

Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att utreda hur reklambyrÄer arbetar för att överföra, sprida och bevara medarbetarnas kunskap inom företaget, och om det finns potential för bloggar och wikis i denna process. Det ska Àven undersökas vilken kunskap hos anstÀllda som bör omvandlas till strukturkapital för att skapa vÀrde för företaget. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har det anvÀnts en egenkomponerad referensram utifrÄn de teorier som valts. Denna har sedan genomsyrat hela uppsatsen. Uppsatsen Àr av kvalitativ, explorativ och abduktiv karaktÀr.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.