Brottslighet Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som uppmÀrksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav stÀlls pÄ rÀttsvÀsendets och samhÀllets förmÄga att motverka de problem som brottsligheten innebÀr i form av brottsoffer, otrygghet och rÀdsla för brott. Ofta ifrÄgasÀtts de brottsbekÀmpande myndigheternas förmÄga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rÀttsvÀsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet gjort en enkÀtundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkÀtundersökningen.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Att söka hjÀlp via allmÀnheten för att lösa problem har historiskt sett anvÀnts sedan lÀnge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing Àr en modell dÀr företagpublicerar problem som allmÀnheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmÀnheten pÄ kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara Ätminstone lika bra ? ominte bÀttre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat pÄomrÄdet frÄn en organisatorisk samt individuell nivÄ.

IT-arkitekterna Àr ett företag under utveckling och dÄ det sett att socialamedier i dag har stor inverkan pÄ mÀnniskor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mÄn det Àr möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sÀtta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier Àr dÄ text,bild och ljud anvÀnds för att kommunicera via Internet. Med hjÀlp avbland annat teorier om socialt nÀtverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade pÄ attpersonalen eftersöker stÀrkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.

Möjligheter till internationell diversifiering Ă€r en av de frĂ€msta drivkrafterna bakom den konsolidering och internationalisering mellan vĂ€rldens börser som sker idag. Även de nordiska börserna har speglats av denna utveckling. I Oktober 2006 invigdes OMX Nordiska börs och den svenska, danska samt finska börshandeln integrerades dĂ€rmed till en handelsplats. FrĂ„n ett teoretiskt portföljvalsperspektiv vĂ€xer dĂ€rmed respektive domestik marknad till ett gemensamt urval av de tre lĂ€ndernas noterade bolag. Fler investeringsmöjligheter borgar for diversifiering och dĂ€rmed reduktion av ickesystematisk risk.

Titel: Finansiella mĂ„tt ?en studie av intern och extern anvĂ€ndningFramlĂ€ggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poĂ€ngFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete Ă€r tvĂ„delat. Å ena sidan vill vi öka förstĂ„elsen för vilka mĂ„tt företagen vĂ€ljer att kommunicera utĂ„t och stĂ€lla dessa i relation till de mĂ„tt företagen verkligen anvĂ€nder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns nĂ„gon skillnad i tillĂ€mpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter Ă€garandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebĂ€r att vi utifrĂ„n litteratur pĂ„ omrĂ„det har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkĂ€ter.

Bakgrund: De onoterade företagen stÄr för en betydande och ökande del av svenskt nÀringsliv. De smÄ onoterade företagens utmÀrkande drag, vilka inte behandlas i traditionella vÀrderingsmetoder (till exempel CAPM), kan fÄ stor inverkan pÄ det framrÀknade företagsvÀrdet varför det Àr viktigt att hitta modeller som pÄ ett rÀttvisande sÀtt kan avspegla Àven de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bÀttre kan fÄnga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sÄdan modell Àr AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review Är 2000.Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som anvÀnds inom företagsvÀrderingsomrÄdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. TvÄ centrala frÄgor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller anvÀndas till grund för en extern vÀrdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillÀmbar och vilka förÀndringar behöver göras i sÄdana fall?Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital pÄ tvÄ fallföretag med hjÀlp av de vanligaste modellerna inom vÀrderingsomrÄdet.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, instÀllning till utbildning och högre studier elever pÄ designprogrammet har med sig frÄn uppvÀxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frÄgestÀllningar var:- Hur har uppvÀxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de pÄverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppvÀxtmiljöns instÀllning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den pÄverkat deras syn pÄ utbildning?- Finns det samband mellan uppvÀxtmiljöns syn pÄ utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhÀvande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgÄngspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkÀt och intervju med tio elever pÄ designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och instÀllning till utbildning inte Àr lika starkt sammankopplade som Bourdieu hÀvdar.

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

Bakgrund och problemformulering: I nĂ€rhet till den pĂ„gĂ„ende kvoteringsdebatten har pĂ„ senare tidett antal studier, vilka undersöker sambandet mellan lönsamhet och jĂ€mstĂ€lldhet, uppmĂ€rksammats.Studierna har resulterat i en hel del uppstĂ„ndelse och mött bĂ„de positiva och negativa reaktioner.Dessa studier har ocksĂ„ vĂ€ckt vĂ„rt intresse och Ă€r den bakomliggande orsaken till vĂ„rt Ă€mnesval.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka om mer jĂ€mstĂ€llda företag Ă€r lönsammare Ă€n jĂ€mförbara,mindre jĂ€mstĂ€llda företag.AvgrĂ€nsningar: Studien avgrĂ€nsar sig till att studera företag inom branscherna: Industri,konsumentvaror och finans, vilka Ă€r noterade pĂ„ OMX Stockholmsbörsens Large eller Mid Cap.Vidare Ă€r företag med mindre Ă€n tio anstĂ€llda samt kreditinstitut exkluderade.Metod: Studien genomförs utifrĂ„n ett positivistiskt angreppssĂ€tt. Med hjĂ€lp av hypotesprövandestatistik undersöks de för studien uppstĂ€llda hypoteserna. Data i studien Ă€r kvantitativ ochinhĂ€mtade frĂ„n respektive företags Ă„rsredovisning under perioden 2003-2007. I studien definierasett mer jĂ€mstĂ€llt företag utifrĂ„n koncernledningens och styrelsens sammansĂ€ttning. Ett företag medminst 20 % kvinnliga medarbetande i koncernledning och styrelse definieras som mer jĂ€mstĂ€llt.Övriga företag definieras som mindre jĂ€mstĂ€llda.

Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna sjÀlva. För att förstÄr detta fenomen har vi vald att anvÀnda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet anvÀnds för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper. I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ gruppintervju dÀr samtliga respondenter var 19 Är. Det empiriska materialet utgÄr frÄn sex elitidrottande ungdomar som Àr verksamma i Uppsala. Resultaten frÄn studien tyder pÄ att elitfotbollsspelare som Àr uppvÀxta i likartade sociala omgivningar och gÄr i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet Àr starkt kopplat till hemmiljön dÀr elitungdomarna Àr en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgÄngar som hemmiljö, vÀnner etc.

SAMMANFATTNING Lantbruksföretag kan förekomma i olika företagsformer. DÄ det finns ett antal olika regler, sÄvÀl skatterÀttsliga som civilrÀttsliga som gÀller för olika slags företagsformer sÄ Àr det viktigt att ha rÀtt slags företagsform. De företagsformer som förekommer för lantbruksföretag Àr enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. De frÄgestÀllningar som jag har i arbetet Àr: Vilket Àr bÀsta företagsformen för lantbruksföretag, vilken betydelse har företagsformen vid ett generationsskifte samt vilken skatt det blir pÄ uttaget vid olika företagsformer. Det kan konstateras att skattemÀssigt sÄ har man i stor utstrÀckning neutralitet mellan de olika företagsformerna. Detta genom att Àgare till enskilda firmor, enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag har möjlighet att göra rÀntefördelning som innebÀr ett slags rÀnta pÄ deras egna kapital.

The purpose of this study was to investigate youth?s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens.