Sökresultat:
84 Uppsatser om Avhopp - Sida 4 av 6
Magisterexamen i pedagogiskt arbete för verksamma lärare : - en ambition som kom av sig
Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; Avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a.
Orsaker till studieavbrott på gymnasieskolan
Syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter
sina studier på gymnasiet och hur studie- och yrkesvägledare följer upp ungdomarna efter
avbrottet. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka är de faktorer som gör att
ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut från att ungdomarna
bestämmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och
yrkesvägledare med uppföljning av ungdomar efter Avhopp från gymnasiet? Vi har använt
oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvägledare.
Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott,
vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvägledare arbetar med det. För
att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career
Theory (SCCT) och Gottfredsons teori.
Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligaste
var felval, påverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svår
situation under valet och behöver stöd från omgivningen.
Att lämna en bubbla : Identitetsprocesser hos unga avhoppare från frikyrkliga samfund
Syftet med studien är att utveckla en socialpsykologisk förståelse för vad det innebär för individer att som uppvuxna i frikyrklig miljö i Sverige höra till en minoritet och vad ett avståndstagande från denna minoritet innebär i termer av identitetsprocesser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med Avhoppare från ett frikyrkligt samfund. För att undersöka fenomenet har vi valt att använda analysmetoden Interpretative Phenomenological Analysis, vilken har väglett och präglat metodologiska överväganden och analys. Den teoretiska referensramen vilar på en socialkonstruktionistisk grund med teorier om socialisation, identitet och avvikande. Informanterna beskriver en relativt sluten uppväxtmiljö med en religiös världsåskådning och tydliga gränsdragningar mellan rätt och fel.
Erfarenheter av dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande
Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och högskolor.
Unga Vuxna
Avhopp från gymnasiet får konsekvenser både för den enskilde personen och för samhället. På samhällsnivå blir det sämre skatteintäkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag får dessutom svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt utanförskap. Syftet med denna studie är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 år, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation är till att börja studera igen. Våra forskningsfrågor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de är tillbaka i studier igen och deras åsikter om vilka följderna blir när man saknar fullständig gymnasieutbildning.
Utmaningar på GMU i förhållande till vuxenutbildning : ur ett officersperspektiv
Den 1 juli 2010 avskaffades värnplikten i förmån för ett yrkesförsvar, varpå premisserna för utbildningen av soldater förändrades. Idag har män och kvinnor från 18 år möjlighet att genomföra s.k. Grundläggande Militär Utbildning (GMU) under tre månader på frivillig basis. De nya premisserna kan m.h.t. frivilligheten ställas i paritet med civil vuxenutbildning, där båda upplever exempelvis Avhopp till följd av motivationsbrist.Syftet med studien är delvis att identifiera officerarnas upplevda utmaningar på GMU avseende rekryternas tidigare erfarenheter, motivation samt lärarrollen.
Erfarenheter av dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande
Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan
distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande.
Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna
består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid
distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters
erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och
högskolor.
Jag hoppade av skolan. Och? I'm a Dropout. So what?
Syftet med vår studie har varit att ta reda på varför vissa ungdomar gör avbrott från sin
gymnasieutbildning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt åtta
semistruktuerade intervjuer. Våra respondenter är två dropoutungdomar, som vi intervjuat för att få en inblick i och djupare förståelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna är samtliga studie- och
yrkesvägledare, varav fyra är verksamma på kommunala och fristående gymnasieskolor, en
inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna
med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.
Att göra slut med sig själv : En studie i de socialpsykologiska aspekterna förknippade med ett uppbrott från Facebook
Facebook är ett internetbaserat socialt nätverk och tillika en mötesplats för nästan en miljard människor världen över. Nyligen introducerades företaget på den amerikanska Nasdaq-börsen och det skulle komma att bli en av de högst värderade börsnoteringarna någonsin. Förväntningarna på Facebook är enorma, men samtidigt hörs kritiska röster om hur aktieägarnas förväntningar på ekonomisk avkastning kommer tillfredsställas på bekostnad av användarnas integritet detta skulle i förlängningen skapa missnöje. Det är onekligen en imponerande framgångssaga men i takt med ökande närvaro på internet i allmänhet och Facebook i synnerhet framstår det också som ett socialt fenomen värt att studera. Det är en plats där miljontals människor interagerar dagligen, men man kan fråga sig vari lockelsen ligger med Facebook och vilka biverkningar som tillkommer.
Faktorer till att ungdomar fortsatt att spela innebandy upp till seniornivå
Ungdomsinnebandyn i Jämtlands län har de senaste 10 åren tappat spelare. Precis som övriga idrottsverksamheter i Sverige upplever innebandyn ett tapp av ungdomar vid 15 till 16 års ålder. Forskningen pekar mot att en ungdomstränare är av betydelse för att ungdomar ska fortsätta med sin idrott. Syfte Belysa betydelsefulla faktorer till att ungdomar fortsatt att spela innebandy till seniornivå, samt betydelsen av ungdomstränaren. Metod Kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån semi-strukturerade intervjuer (n=5) med unga manliga seniorspelare (=21,8 år; sd=1,6 år) från Jämtlands län.
Det osynliga kopplet : Om samverkan mellan socialtjänst och polis i sociala insatsgrupper
I denna studie har fokus legat på sociala insatsgrupper i fyra områden i Stockholms län. Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkan på individnivå mellan i första hand socialtjänst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlätta Avhopp från kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar på socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgångsrikt projekt, men också att det råder ett spänningsförhållande mellan en behandlingslogik och en straffrättslig logik som polis och socialarbetare måste förhålla sig till i samverkan kring ungdomen.
En studie av elevers svårigheter i språkinlärning : Problematiken i spanskan på gymnasiet och förslag till lösningar
Detta examensarbetes undersökning har genomförts efter samtal med spansklärare och skolledarepå en gymnasieskola där det upplevs problem med spanska steg 3. Undersökningens syfte är attstudera anledningen till Avhopp och till låga betyg i spanska steg 3. Efter att analysera dettaproblem syftar undersökningen till att diskutera möjliga lösningar för att kunna förbättraspanskundervisningen och verksamheten.Frågeställningar examensarbete försöker hitta svar på är tre: Hur svagt är resultatet i spanska steg3 på denna gymnasieskola? Vilka anledningar kan man hitta till det svaga resultatet? Vad kanverksamheten göra för att stödja eleverna i steg 3? Metoden som valts för att hitta svar är attundersöka elevers resultat på olika prov under kursen samt att fokusera på deras innehåll. Detsistnämnda för att kunna hitta möjliga anledningar tillsammans med skolledares och spanskläraresuppfattningar om problemet som inhämtades genom intervjuer på två olika gymnasieskolor.Resultatet visar att flera elever väljer bort kursen och att de som fortsätter sänker sina tidigarebetyg.
?Skolmisslyckanden? på gymnasiet. Hur kan skolan och specialpedagogen arbeta för att fler elever ska klara gymnasieskolan ?
Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever och lärare på gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?.
Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, där 28 elever i årskurs ett och tre på ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lärare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet.
Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lärarna i undersökningen är brist på motivation hos eleverna.
Hur sjuksköterskor främjar hopp hos patienter med cancersjukdom
IntroduktionForskning visar att patienter, trots svår cancersjukdom, kan hantera sin situation på ett sådant sätt attde upplever hög grad av hopp. Kunskapen om de faktorer som påverkar patienternas upplevelse Avhopp är mindre kända vilket skapar utrymme för ytterligare forskning.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av hopp hos patientenmed cancersjukdom samt vilken betydelse sjuksköterskan har i bevarandet och skapandet av hopp.MetodLitteraturstudie som är grundad på 14 artiklar, funna via artikelsökning i PubMed och manuellsökning.ResultatFaktorer som hade betydelse för patientens upplevelse av hopp fann de inom sig själva, sinanärstående och hos sjuksköterskan. De försökte finna en normalitet i tillvaron, upprättade kortsiktiga,uppnåbara mål, tänka positivt. Den trygghet som patienten upplevde hos sjuksköterskan byggdes påhans/hennes personlighet, bemötande, kunskaper och tekniska utförande.DiskussionHopp är en process som startar med hopp om något, t.ex. att bli botad för att sedan övergå till att levai hoppet och slutligen försonas med liv och död.
Internatskola och dess pedagogiska konsekvenser. En studie om hur elever och lärare upplever ett gymnasium med internatboende
SyfteSyftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan påverka elever som bor på inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lärare ser på internatboendet i förhållande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin används en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrån forskningsresultatet. Tidigare kunskap på forsknings¬om¬rådet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhållen tolk¬ning på abstraherad nivå. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lärare har intervjuats utifrån två frågeguider. Frågorna har utformats för att ge så mycket information som möjligt.