Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott från gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohälsa och felval är de främsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga på individnivå. Det förebyggande arbetet på skolorna sker främst reaktivt, alltså när det finns en elev som är på väg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvärdering eller uppföljning av arbetet.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.Frågeställningar:- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o Umgängeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott.

Summary:Teenage girls? choice of dropping out or complete a treatment.The purpose of this study is to investigate, from a client?s perspective, why teenage girls (age 13 to 17) drop-out or complete a treatment at Familjehuset in Karlstad, Sweden. We also want to investigate if the teenage girls? experiences coordinate with the social workers opinion of why the teenage girls choose to drop-out or complete the treatment. Earlier research shows that many factors influence the client?s choice.

The number of young people that graduate from upper secondary education has decreased while a growing number of young people are in an outside position in the sense that they neither work or study or have any other known occupation. In addition to this the labour market has gone trough changes, which has brought difficulties for some groups to establish themselves on to the labour market. One of the groups that have been affected by this is the young people. As an answer to the increasing number of young people in an outside position, a new law was introduced on the 1st of July 2005. The law is called (kommunala uppföljningsansvaret) and it stands for the municipality's responsibility to follow up on young people between the age of 16-19 years that is not enrolled in any upper secondary school and that does not have any other known occupation.The purpose of this essay has been to examine how the responsible administrations in Helsingborgs municipality view their responsibility to follow up young people between the ages of 16-19 years and the practical application of the law, and also if they can see any risks with not following up on young people in that age span.

Studien belyser hur kvinnor upplever ungt moderskap och möjligheter till att fullfölja gymnasiestudier. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor som blivit föräldrar under sin tid i grundskolan/kring 15/16 års ålder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i form av gruppintervju samt individuell intervju som metod. Resultaten visar att kvinnorna upplever att ansvaret moderskapet medfört har bidragit till att de blivit motiverade till att få ordning på sitt liv och att barnet blivit en symbol för mognad som i flera fall stärkt självbilden. Självkänslan har dock påverkats negativt om man inte lever upp till förväntningarna på sig själv som mamma, vilket dock inte kan kopplas direkt till kvinnornas ålder.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning.

Under min praktikperiod på en skola har jag sett att det finns elever som har det svårare än andra elever med sin utbildning och jag blev intresserad redan då av att försöka hjälpa dem, men hur? Med detta arbete vill jag försöka få kunskap om vad som gör att elever som går på ett yrkesprogram hoppar av sin utbildning. Genom denna kunskap kan jag som yrkeslärare ha bättre beredskap att hjälpa de elever som har det svårt i skolan. Denna kunskap har jag skaffat med hjälp av intervjuer och litteraturforskning. Inledningsvis presenterar jag de ?omdöpta? fyra eleverna som har gett mig ett underbart material för att börja litteraturforskningen.

Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för avståndstagande från sociala medier. Detta är en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland användare av sociala medier, i synnerhet på Facebook. Med anledning av detta har jag därmed valt att begränsa studien genom att undersöka avståndstagande från just detta sociala nätverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur användare av sociala medier förklarar orsakerna till avståndstagande, hur de upplever att de har påverkats av det samt undersökt på vilket sätt avståndstagande kan tolkas och förstås som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang.För att ge svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förståelse för respondenternas avståndstagande. Studien tar sin utgångspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers påverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik.

Sammanfattning Alfabetiseringen har i många kommuner i Sverige drivits av SFI %u2013 undervisningen (svenska för invandrare). Precis som alfabetiseringsprogram världen över präglats av Avhopp och ouppnådda mål har analfabeter i Sverige lämnat SFI-undervisningen med en känsla av att läs- och språkinlärning är för komplicerad för dem. En tydlig grupp bland dessa är kvinnor från muslimvärlden. Studiens empiriska del består av intervjuer med tio kvinnor. Den visar att informanterna, alla kvinnor med muslimsk bakgrund, har en positiv inställning till skolan och de lärare som de haft i Sverige trots att de menar att de inte har förstått och lärt sig så mycket.

Inom Röda Korsets Uppsalakrets har det noterats att medlemsantalet har minskat. Ett symtom på detta är att 493 personer som betalade sin medlemsavgift 2004, inte gjorde detsamma 2005, trots påminnelser. Syftet med vår D-uppsats är att beskriva Röda Korsets medlemskår, med betoning på ålder och utveckling av medlemssiffror. Vidare ämnar vi att, med fokus på Uppsala, undersöka varför man är/blir medlem i Röda Korset samt beskriva och analysera varför många medlemmar har lämnat organisationen. Studien baseras på både sekundär- och primärkällor och använder såväl teorier om frivilligorganisationer från litteratur om sådana, som statistik från Röda Korset samt en personlig intervju, en referensgrupp och en telefonenkät.

Forskningsstudier visar på att en hel del ungdomar slutar att rida på ridskola. Det är därför intressant att undersöka orsaken till varför de gör det. Vi tror att ett minskat antal ridande på ridskolor kan ha en påverkan på sporten i framtiden. Det vara svårt som instruktör på ridskola att få reda på den riktiga orsaken till varför varje elev slutar, då det kan vara ett känsligt ämne. Det kan också vara så att man som instruktör kan bli väldigt förvånad att en viss elev slutar, eller fortsätter rida då man har haft en annan uppfattning av eleven.Huvud syfte: Att försöka belysa varför ungdomar väljer att sluta rida på ridskola och att upplysa ridskolorna om vilka anledningar det kan finnas för ungdomar att sluta rida på ridskola.

Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars Avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm.

Projektet och examinationen är uppdelad i två delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska få svar på de frågor vi ställde oss innan projektets start. Dessa frågor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar på samt att vi nu ska kritiskt granska vår process samt arbete. Vi måste också kunna svara på frågan om vi uppnådde de mål som vi satte upp i starten av projektet.

Kvalitativ studieDenna C-uppsats är en kvalitativ studie med syfte att undersöka rekrytering till kriminella gäng. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med fyra personer som själva har kunskap om och erfarenhet av kriminella gäng.Begreppsdefinition?Ett kriminellt gäng är en grupp, bestående av två eller flera individer som är kriminella. De bryter mot de lagar, regler och normer, som upprättats för anständigt uppförande och agerande, i vårt samhälle. Det är personer som är ömsesidigt beroende av varandra och som interagerar med varandra för att uppnå ett mål, som av dem upplevs som gemensamt.

Tidigare forskning som ligger till grund för denna studie belyser bland annat faktorer som påverkar ingång i och Avhopp från högerextrema grupperingar samt processer som rör attitydförändring i relation till detta. Det finns även forskning som belyser professionellas olika förutsättningar för att arbeta med klientgruppen och med förändringsarbete. Vidare belyses möten mellan professionell och klient med fokus på förhållningssätt och makt samt strategier för att bemöta högerextremister. Baserat på denna forskning har vi identifierat en kunskapslucka för forskning rörande hur allt detta uppfattas av de professionella som i praktiken möter klientgruppen. Syftet med denna studie är att få en förståelse för professionellas föreställningar om sin roll i processer som rör attitydförändring hos klienter. Fokus för studien är professionella som i sitt arbete möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller som valt att hoppa av högerextrema grupper.