Närmare hälften av den svenska befolkningen är överviktiga eller feta. Ökningstakten är stor. För att ta reda på hur överviktstrenden kan vändas genom hälsokommunikation, ställdes frågorna: Hur får människor information om kost, hälsa och motion? Vilka hälsokampanjer ? med inriktning mot kost, hälsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad är resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har människor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har använts som metod. Informationen genomsyrar hela samhället; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan.

I bakgrunden presenteras olika definitioner på våra val av begreppen kost, mat och hälsa. Andra områden som tas upp är hur folkhälsan förhåller sig i Sverige och vad ämnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa och hur de behandlar kost, mat och hälsa. Syftet är dels att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hälsa men också undersöka om det finns något samarbete mellan dessa två ämnen. Den metod som används för att besvara syftet är kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare, fyra i vartdera ämne.

En kvalitativ undersökning där 4 gymnasielärare intervjuas om sina attityder till och tankar kring arbetslag..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder.

Kosten spelar en betydande ro11 for den fysiska prestationen. En idrottare behöver ha kunskapom hur kosten ska vara sammansatt för att kunna prestera sitt bästa. Manga studier visar atttränaren är en viktig resurs i arbetet med att informera idrottare om kost.Syftet med undersökningen är att ta reda på om innebandytränare inom de tre högstadivisionerna har organiserad information om kost, om de har någon utbildning inom kostkopplat till idrott och vad de har för inställning till rollen som kostinformatör. Syftet är ävenatt göra en jämförelse mellan de olika divisionerna och mellan dam- och herrtränare.En riksomfattande enkätundersökning genomfördes inom innebandyns elitserie, division I ochdivision II. Enkäten skickades ut till sammanlagt 210 tränare varav 105 svarade.

Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förstårelse för hur lärare inom det obligatoriska skolväsendet undervisar om kost inom ramen för Idrott och hälsa. Kost innefattas i det bredare hälsobegreppet, ett begrepp som det inte finns en entydlig definition av och som många lärare upplever som otydligt. Kost förekommer bara en gång i kursplanen för Idrott och hälsa vilket kan ha att göra med vår målstyrda skola där innehållsval lämnas till enskilda lärare.Vi har därför valt att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost, vilka metodval de gör, hur undervisning tar sig uttryck, vad de rekommenderar eleverna att äta samt hur undervisningen förhåller sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge uppsatsen en djupare dimension har vi valt att knyta an en genusteori och undersöka om det förekommer skillnader mellan genus i ovan ställda frågeställningar. Vi genomförde en kvantitativ enkätstudie över internet där vi valde att skicka ut enkäter till fler än 500 lärare på högstadiet. Vi fick svar från över 120 stycken och resultatet visat att i snitt 9 av 10 lärare undervisar om kost och att de väljer att göra det i anknytning till praktiska och teoretiska lektioner.

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera eventuell förändring av elevernas motivation i lärandet om kostens betydelse för deras eget välmående. Undersökningen genomfördes i en grundskola i Norge. Undersökningsgruppen bestod av sex elever i år fyra. För att kunna studera detta använde vi oss av observationer där samtliga elever i år fyra observerades under varje lektionstillfälle. Under våra lektioner har vi haft olika moment där kosten varit det centrala.

Dagens hälsotrend har en baksida vid namn ortorexi. Ortorexi är en ätstörning där personer är alltför fixerade vid att äta nyttig mat och att träna överdrivet mycket. Deras livsstil blir en belastning för både kropp och själ. Depressioner och skador är vanligt. De som drabbas av ortorexi är framför allt unga personer med höga krav på sig själva.

Målet med vårt arbete är att genom en enkätundersökning ta reda på elevers attityder till matematik i skolår 4, 5 och 6 och jämföra eventuella skillnader och förändringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen är gjord på två skolor där två klasser per skolår undersöktes. Enkätundersökningen är utförd på 139 elever. Resultatet visar att det sker en förändring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolår 4 skiljs åt jämfört med skolår eleverna ur skolår 5 och 6, dvs.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området.Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Bakgrund Enligt World Health Organization lever nära 350 millioner människor med diabetes världen över. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes, varav typ-2 diabetes är den vanligaste formen. Det är viktigt att lyfta fram följsamheten av kost och motionsråd hos patienter med typ-2 diabetes eftersom detta har stor påverkan på prognos och progress av sjukdomen. SyfteSyftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som har visat sig ha betydelse för följsamheten till kost och motionsråd hos personer med typ-2 diabetes. MetodArbete har genomförts som en allmän litteraturstudie. Till studien valde författarna att fokusera på att söka artiklar som behandlar hur patienter följer de råd om livsstilsförändring som ges idag, vid kost och motionsråd. Genom databassökning inkluderades 15 artiklar. ResultatI analys av artiklarna framkom fyra huvudteman.

Bakgrund. Runt om i världen är det ca 383 miljoner människor som lever med diabetes. Arbetet med att ändra kost- och motionsvanor är en utmaning för de flesta. Det är inte alltid lätt att anpassa de nya rutinerna till vardagslivet, som att äta på fasta tider och äta mindre av ohälsosam mat. Därför är det viktigt att sjuksköterskan och patienten tillsamman arbetar mot en hälsosammare livsstil.

Bakgrund: Undernäring är vanligt förekommande inom den svenska vården. Att upprätthålla en god nutritionsstatus och att få i sig tillräckligt med protein är av stor betydelse för en patients tillfrisknande. Vid sjukdom är det vanligt att aptiten minskar och att den sjuke drabbas av illamående, trötthet och smärta och därför inte vill eller orkar äta tillräckligt stora portioner med mat. Ett sätt att hjälpa svårt sjuka patienter att få i sig tillräckligt med energi är att servera en så kallad E-kost: protein- och energirik kost. E-kosten består av mer energität mat och därav mindre portioner samt en hög andel protein.Syfte: Syftet med uppsatsen var att utveckla menyn för E-kost till en flerrättersmeny på ett utvalt lasarett samt att utvärdera densamma med hjälp av enkätundersökningar.Metod: En meny togs fram där lunch och middag bestod av fyra små rätter.