Syftet med studien var att undersöka studenters kost- och motionsvanor vid Högskolan Väst relaterat till kön och institution. Studiens resultat baserades på 323 insamlade enkäter, relevant litteratur och vetenskapliga verk som avhandlingar, rapporter och artiklar. Resultatet av högskolestudenternas kost- och motionsvanor analyserades ur ett sociologiskt perspektiv. Studien visade skillnader mellan studenters kost- och motionsvanor i flera avseenden beroende av kön och institution. Kvinnliga studenter på Högskolan Väst har i flera avseenden uppgett sig ha bättre kost- och motionsvanor än de manliga studenterna.

De senaste åren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hälsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i år 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hälsan. I detta examensarbete hade vi därför som syfte att undersöka elever i år 9:s kost- och motionsvanor och vi begränsade oss enligt följande: • Är det någon skillnad på kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hälsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dåliga kostvanor innebära på lång sikt? Undersökningen gjordes på två skolor i Norrbottens län och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen på dessa skolor var att vi gjorde vår verksamhetsförlagda utbildning där.

SAMMANFATTNING Johansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige (Diet and exercise ? a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige ser ut.

Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur sex stycken elever i årskurs 9 på en grundskola i södra Sverige använder sig av den kunskap de får inom ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda på vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jämförs köns- och beygsmässigt samt med Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som använts är en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker ämnet är meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stämmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mål så att de lättare kan delta i terminsplaneringen.

Det finns många som har en vegetarisk kost och det finns ett ökat allmänt intresse om det samtidigt som användandet av personlig tränare ökar. Syftet med denna uppsats var att ta reda på några personliga tränares kännedom om vegetarisk kost och hur de implementerar den då de har kunder med vegetarisk kost. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa delvis strukturerade intervjuer med åtta olika licensierade personliga tränare. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Dialog via mail fördes med olika skolor som utbildar personliga tränare angående huruvida de lär ut om kost och om de hade någon speciell del om just vegetarisk kosthållning.

Många konsumenter är idag mycket hälsomedvetna och önskar att äta en hälsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om ställningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. Många faktorer påverkar synen på vad som är en hälsosam kost. Livsmedelsvalet blir därför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det påverkas i viss mån av begrepp från den mediala debatten kring livsmedel, kost och hälsa.

Bakgrund: LCHF-kost innehåller mycket fett och extremt lite kolhydrater och har delat in experter i två läger, förespråkare och motståndare till LCHF. Lågkolhydratskost innehåller mindre än 200 g kolhydrater, 200 g ? 300 g är de rekommenderade intaget enligt WHO och Livsmedelsverket. Syfte: Vad säger aktuell forskning om hälsoeffekterna av lågkolhydratkost i allmänhet och LCHF-kost i synnerhet. Metod: Litteraturstudie.

Bakgrund: Det har varit mycket diskussioner om vilken kost som a?r la?mplig vid typ-2 diabetes. LCHF-kost har pa? senare tid blivit uppma?rksammad som ett bra alternativ. Det finns flera vetenskapliga studier avseende de fysiologiska effekterna av LCHF-kost, men inte pa? den sja?lvupplevda ha?lsan hos dem som fo?ljer kosten.

Bakgrund Nutrition är en viktig del i strävan efter god fysik och goda idrottsprestationer. Näringsintaget i samband med träning påverkar prestation och adaption till träningen. Forskning visar att våra beteenden inte grundas enbart på kunskap, utan är en produkt av våra samlade attityder. Då användandet av kosttillskott är utbrett och kan påverka näringsintaget finns det mycket att vinna på att personer som arbetar med kostrådgivning för idrottsutövare har kunskap och förståelse för vad som styr valet av näringsintag i samband med tränig.Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka föreställningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av återhämtnings- och mellanmål i syfte att öka träningseffekten och förbättra återhämtningen hos regelbundet tränande individer.Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet tränande individer. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lärarnas syn på elevers förkunskaper om hälsa och kost. Frågeställninggarna jag har ärLärares syn på kost utifrån Lgy 11Hur undervisar lärare om kost i ämnet idrott och hälsa?Lärares syn på elevers kunskapsnivå inom hälsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus på intervju av lärare, så kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta är att genom en kvalitativ studie, får jag med lärarnas tankar och åsikter om kostlära som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog när jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hälsa idag.

Idag arbetar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning på udda arbetstider. Nattarbete medför ökad risk för ohälsa. Syftet med interventionsstudie var att beskriva och jämföra om den subjektiva och objektiva hälsan som framkommer i hälsoprofilsbedömningar före respektive efter införandet av ett kompendium med kost- och motionsråd förändras hos kvinnor som arbetar natt. Personer som arbetar natt är en riskgrupp, detta på grund av olika faktorer Urvalet bestod av tio kvinnor i åldern 20 till 25 år. Samtliga kvinnor arbetar regelbundet natt på restaurang under helgerna och har problem med regelbundna mat- och motionsvanor.

Den äldre populationen är en målgrupp som ökar i Sverige och en vanlig komplikation av åldersrelaterade sjukdomar är dysfagi, problem med att äta. Att inte kunna njuta av måltiden innebär en försämring av livskvaliteten, varför personer med dysfagi är i behov av konsistensanpassad kost. Forskning har visat att en stor andel äldre är undernärda på grund av bland annat fel konsistens på maten och att problemet inte uppmärksammas i tid. Studien är en del av Vinnova projektet System och definition av livsmedelskonsistenser för nutritionsbehandling vid dysfagi (32444-1) och syftet var att kartlägga hur konsistensanpassad kost framställs för äldre inom den offentliga sektorn i Göteborgs stad, samt ge en bild av kostansvarigas inställningar och tankar kring konsistensanpassad kost. Detta genomfördes med hjälp av enkät och intervju.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Att kosthållning har en betydelse för utvecklandet av denna sjukdoms uppkomst har under lång tid studerats. Att undervisa och stödja patienter är en viktig del av sjuksköterskans yrke. I bakgrunden presenters de vanligaste kostkomponenternas betydelse för vår hälsa. Med tanke på det ansvar sjuksköterskor har utvecklades syftet som med denna litteraturstudie var att studera och kartlägga samband mellan kost och kolorektalcancer.

Problemet med fetma och övervikt i västvärlden uppmärksammas alltmer då det närmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvärrar många hälsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens påverkan på hälsan utvecklas ständigt och det kan numera sägas vara allmänt känt att en ohälsosam kost ger en negativ inverkan på hälsan. Denna kunskap borde generellt leda till att människan har en positiv inställning till hälsosam kost. Trots detta finner människor det fortfarande svårt att engagera sig i hälsobefrämjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende när det gäller hälsosam kost.

Introduktion: Irritable Bowel Syndrome, IBS, är den vanligaste funktionella mag-tarmsjukdomen i västvärlden med en prevalens på cirka 15-20 % i befolkningen. IBS är generellt sett dubbelt så vanligt förekommande hos kvinnor som hos män och majoriteten som drabbas är kvinnor under 40 år. Behandling med låg FODMAP-kost är den mest effektiva kostbehandlingen vid IBS. Det finns få kvalitativa studier om IBS och behandling med låg FODMAP-kost och det behövs en ökad förståelse av hur det är att leva med IBS och behandlas med en låg FODMAP-kost.Syfte: Få förståelse om en grupp IBS-diagnostiserade kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen och behandlingen med låg FODMAP-kost.Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Fem kvinnor med IBS mellan 22-34 år deltog i enskilda intervjuer varpå intervjuerna transkriberades och utgjorde underlag för en tematisk analys.Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras välbefinnande ökat markant efter påbörjad behandling med låg FODMAP-kost.