Mitt syfte med studien var: Att undersöka hur gymnasielÀrare uppfattar och arbetar med elevhÀlsa för att skapa goda lÀrmiljöer. Vidare Àr jag intresserad av att undersöka hur detta arbete kan utvecklas. Begreppet hÀlsa kan vara bÄde psykisk och fysisk hÀlsa. Jag har i studien koncentrerat mig pÄ den psykiska hÀlsan. Metoden jag anvÀnde var kvalitativ intervju samt litteratur inom Àmnet för att kunna bearbeta materialet och hÀrleda det till olika teorier. I min undersökning kom jag fram till att lÀrarna arbetade med elevens hÀlsa i undervisningen men ocksÄ i utvecklingssam-talen samt i organiserade eller oorganiserade möten med eleven.

Denna studie beskriver en ung flickas utveckling i Agnes von Krusenstjernas roman "Fattigadel del 1" (1935) samt Moa Martinsons roman "Mor gifter sig" (1936) med sÀrskilt beaktande av den sociologiska och psykoanalytiska teorin och dess betydelse för den uppvÀxande flickans identifikationsprocess och hur den kommer till uttryck i respektive verk. I denna del av arbetet har jag tagit hjÀlp av sociologen och psykoanalytikern Nancy Chodorows teorier vilka utgÄr frÄn den gren av den feministiska psykoanalytiska teorin vilken benÀmns objektrelationsteorin. Studien visar att relationen mellan mor och dotter Àr fundamental för en flickas utveckling till kvinna. Den Àr navet kring vilket identifikationsprocessen utvecklas och om det finns en konflikt i relationen söker den uppvÀxande flickan stöd hos andra förebilder i sin omgivning eftersom den viktigta kontakten med modern saknas. Det ser vi tydliga exempel pÄ i bÄde "Fattigadel del 1" dÀr Viveka von Lagercrona i första hand tyr sig till sin far för bekrÀftelse och ömhet och Àven till sin lÀrarinna dÀr hon finner en ny förebild.

Syftet med denna studie Àr att identifiera skillnader och likheter i olika pianolÀrares undervisningsupplÀgg, samt undersöka om deras synsÀtt och metoder gÄr att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsÀttningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framstÀllts i kontraster sÄsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra Ätergivande. SÄdana motsÀttningar ligger till grund för föreliggande studies intresseomrÄde.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande ses som en social aktivitet, dÀr kunskap finns i kommunikation och de redskap som har vÀxt fram i samhÀllet. Datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (tvÄ afrolÀrare och tvÄ klassiska lÀrare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glÀdjefullhet vÀrderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. MÄlet tycks vara att eleverna fÄr uppleva glÀdje av att kunna musicera, snarare Àn att de ska bli ?stora? och kÀnda pianister.

Ämnet för uppsatsen grundar sig i en ökad efterfrĂ„gan av att kunna införa teknik och informationsteknik (IT), som Ă€r testad och anpassad för en verksamhet redan innan införandet. Vidare finns det ett behov av att, genom nya innovationer, uppnĂ„ lĂ„ngsiktiga strategiska mĂ„l inom vĂ„rd och omsorg. DĂ€rför har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova startat en satsning pĂ„ testbĂ€ddar inom vĂ„rd och omsorg. En testbĂ€dd kan liknas vid en innovations- och testmiljö dĂ€r samarbete mellan vĂ„rdpersonal, företag och forskning kan ske för att ta fram produkter, processer och tjĂ€nster som Ă€r anpassade till den miljö dĂ€r dessa sedan ska tillĂ€mpas.Denna studie berör hur utveckling och organisering av en innovations- och testmiljö kan gĂ„ till och vilka utmaningar som finns. Vidare tar vi upp intressenters roller och behov i utvecklingen samt hur innovation kan stimuleras i en organisation.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Bortom mytomspunna drömvinster, och den lÀttillgÀngliga arena som idag finns för spel, döljer sig Àven spelets baksida. För en del leder spelet till ett beroende. Spelberoende kan förstÄs som ett dolt samhÀllsproblem dÄ det varken luktar eller syns. I likhet med andra beroenden kan det innebÀra svÄra ekonomiska problem, trasiga sociala relationer samt en psykisk ohÀlsa. Syftet med studien har varit att frÄn ett inifrÄnperspektiv belysa hur individen introduceras till spel, hur det utvecklas samt hur möjliga vÀgar ur ett spelberoende kan se ut.

Haiti: Den andra katastrofen. Ett magisterreportage om Haitis Äteruppbyggnad, jordbÀvningen och en tvÄhundra Är gammal frihetsskuld..

Sedan slutet av 1990-talet har antalet lÄngtidssjukskrivningar pÄ grund av psykisk ohÀlsa ökat kraftigt, och ökningen antas i hög grad bero pÄ arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Huvudsyftet med undersökningen Àr att utveckla omhÀndertagandet inom företagshÀlsovÄrden. Följande frÄgor belyses: Hur ser patientgruppen ut? Hur har dessa patienter hittills hanterats? Hur kan omhÀndertagandet utvecklas?Undersökningsgruppen omfattar alla patienter (32 individer) som sökte för psykisk ohÀlsa kopplad till arbetsrelaterad stress hos författaren under 1 Är. Genom retrospektiv genomgÄng av journalanteckningar har undersökningsgruppen beskrivits med avseende pÄ sociodemografiska data, riskfaktorer i arbetsmiljön för utveckling av psykisk ohÀlsa, förekomst av livshÀndelser och tidigare psykisk hÀlsa.

Idag har vi helt annan syn pÄ utbildning och arbete Àn tidigare, mÀnniskan förvÀntas att vara aktiv inom utbildning, lÀrande och fÀrdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra mÀnniskor, olika mÀnniskor bidrar pÄ olika sÀtt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmÄgan till reflexivitet. FrÄgestÀllningar som besvarades Àr: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lÀrare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmÄgan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · PÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra vuxenutbildning, sÄ att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av den kvalitativa metoden.

Syfte: Undersökningen Àmnar visa om och i sÄ fall hur nyckeltalen lönsamhet, kapitalstruktur och skuldsÀttningsgrad samverkar i olika lÄgprisflygbolag.Metod: Valda relevanta teorier har utgjort ramen för insamlandet av data frÄn företagens Ärsredovisningar samt kompletterande information frÄn artiklar, relevant litteratur och tidigare forskning.Slutsatser: Effektivisering och kostnadsbesparingar Àr en avgörande faktor för företags överlevnad i dagens flygbransch. Allianser Àr en trend som flygbolag frÄn USA anammat ett antal Är för att fortsÀtta vara konkurrenskraftiga pÄ en marknad som konstant utvecklas. Nordiska flygbolag har börjat att strategiskt bredda sitt utbud eller att fokuserat nischa sig..

Sveriges och vÀrldens mjölkföretagare blir bara större och större. DeLaval AB har som följd av detta valt att utveckla en karusell med robotarmar som ska kunna mjölka större besÀttningar automatiskt. Karusellen introducerades i media under hösten 2010 och provas nu pÄ ett par olika gÄrdar i vÀrlden. Jag har valt att göra en intervjuundersökning dÀr jag frÄgat större mjölkföretag vad de ser för hinder för att investera i DeLaval ABs nya automatiska mjölkningskarusell. Jag var intresserad av vad det finns för hinder för en investering och vad DeLaval AB kunde göra Ät dem för att fler ska bli intresserade av att investera i karusellen. Jag valde den kvalitativa intervju metoden till mina intervjuer för att kunna fÄ fram lite mer av varje lantbrukare. Det visade sig bra dÄ det var ganska lika tankar som lantbrukarna hade samtidigt som de flesta hade nÄgot speciellt att berÀtta.

Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..

Syftet med denna studie var att undersöka hur nĂ„gra elever upplever grundskolans specialundervisning. Detta gjorde jag genom att göra sĂ„ kallade fokusgrupper, gruppintervjuer med elever om ett speciellt Ă€mne. Ämnet som jag ville att de skulle diskutera var specialundervisningen i grundskolan.Resultatet kom fram i olika tema som eleverna upplever som viktiga. TvĂ„ teman dominerade elevernas upplevelser av specialundervisning, nĂ€mligen, förhĂ„llningssĂ€tt och skolmiljön som finns runt omkring eleverna, lokalerna dvs. deras arbetsmiljö.Studiens resultat pekar pĂ„ betydelsen av att lĂ€rare utvecklar en bra relation till eleven som man arbetar med, för att inlĂ€rning skall ske pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt.

Denna studie har utgÄtt frÄn ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebÀr att kommunikationssÀtten stÀndigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och frÀmjar kommunikationen. Syftet med denna studie Àr att analysera layout i olika lÀroböcker i matematikÀmnet som anvÀnds i skolor idag. Syftet Àr Àven att analysera lÀroböckerna utifrÄn ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF).  FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: ? Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? ? Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? ? Hur ser layouten ut i förhÄllande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar behöver? Analysmodellen som anvÀndes var baserad pÄ olika frÄgor som stÀlldes till lÀroböckerna.

Internet har gett mÀnniskan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nÀtet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nÀtkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i sjÀlva kontakten mÀnniskor emellan.Denna studie undersöker om betydelsefulla och hÄllbara sociala relationer kan uppstÄ och utvecklas pÄ nÀtet, utifrÄn en teori om att detta Àr möjligt, och om dessa nÀtrelationer leder till en förskjutning i nÀtanvÀndarens sociala umgÀnge. Studien bygger pÄ en enkÀt som gjorts pÄ nÀtet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett sjÀlvselektivt urval. EnkÀten Àr huvudsakligen kvalitativ, dÄ det Àr de berÀttande svaren pÄ de öppna frÄgorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet Àr inte representativt för nÀtanvÀndare i stort utan enbart som exempel pÄ hur nÀtanvÀndare kan anvÀnda nÀtet för social relationsreproduktion.