I dagens arbetsliv Àr karriÀr en Äterkommande drivkraft. Viljan att göra karriÀr skiljer sig mellan olika individer, men resulterar slutligen i hur en individ utvecklas inom en organisation eller nÄr individuell framgÄng. Intresset för studien grundade sig i hur organisationskulturer kan verka styrande över individer och vi ville undersöka detta perspektiv pÄ ett hotell, som i texten benÀmns som ?Hotellet?. Syftet med aktuell studie har varit att undersöka hur Hotellet uppmuntrar sina medarbetare att arbeta i enlighet med organisationens normer och vÀrderingar och pÄ vilket sÀtt de genom att erbjuda karriÀr- och utvecklingsmöjligheter kan styra sina medarbetare.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom dÀr tobaksröken Àr den frÀmsta orsaken till uppkomsten. Det Àr en sjukdom som ofta utvecklas under lÄng tid innan den uppmÀrksammas och den har en dödlig utgÄng. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för vÀlbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de anvÀnder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. InnehÄllsanalysen ledde fram till sju teman.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Pedagogiken tar allt mer plats pÄ museer och konsthallar i Sverige. Vad en konstpedagog gör och varför Àr dÀremot inte lika sjÀlvklart. Utvecklingen tycks gÄ mot en mer publikcentrerad pedagogik dÀr det talas om att besökare ska aktiveras och delta. I praktiken fÀrgas dÀremot den konstpedagogiska yrkesrollen av den traditionstyngda funktionen som förmedlare mellan det som stÀlls ut och besökarna. I min undersökning inom ramen för examensarbetet pÄ Konstfacks institution för bildpedagogik studerar jag nÀrmare hur det gÄr att utmana en sÄdan förmedlingstradition i praktiken och behandlar frÄgestÀllningen: Hur kan konstpedagogens traditionella roll som förmedlare utmanas och utvecklas? Hur pÄverkar en sÄdan utmaning relationen mellan pedagog och utstÀllning? Undersökningen Àr en jÀmförande studie mellan tre fall (Africa Remix pÄ Moderna Museet 2006, Jihani Kalapour pÄ Tensta konsthall 2006  och Tumult pÄ Gustavsbergs konsthall 2009) dÀr den förmedlande traditionen angripits.

I den hÀr uppsatsen behandlas lÀrares arbete vid lÀs- och skrivinlÀrning i Är 1. I dagens samhÀlle Àr det av stor vikt att varje individ utvecklar en god lÀs- och skrivförmÄga. Forskning visar pÄ att lÀrarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda lÀsare och skrivare. DÀrför har jag intresserat mig för hur lÀrare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lÀrare, undersökt hur deras arbetssÀtt ser ut samt tittat pÄ vad som förenar dem och skiljer dem Ät i detta arbete.

Uppsatsarbetet berör en mindre Àrendegrupp som betecknas ?sÀkerhetsÀrenden? respektive ?kvalificerade sÀkerhetsÀrenden? inom utlÀnningsrÀtten. Den första Àrendegruppen har rÀtt till en domstolsprövning och inte det senare enligt svensk utlÀnningsrÀtt. Parallellt utvecklas en Europeisk asylrÀtt dÀr mÄlet Àr att ha ett harmoniserat asylförfarande inom unionen. För detta ÀndamÄl har rÄdet antagit Asylprocedurdirektivet.

Detta arbete beskriver en elektrisk pulsgenerator, dess konstruktion och ingÄende komponenter.SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät det triggade gnistgapet och triggpulsgeneratorn. Gnistgapetskonstruktion beskrivs. En SPICE-modell utvecklas för gnistgapets urladdningskanal.Urladdningskanalens egenskaper simuleras. Simulerad och fotograferad kanalradie jÀmförs.NÄgra genomförda försök beskrivs kort, dÀribland det katastrofala och avslutande försöket. Detavslutande försöket analyseras.

Syftet med denna studie Àr att undersöka grÀnserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur grÀnserna sÀtts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras pÄ intervjuermed en elev som under sin skolgÄng utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens förÀldrar ochrektor.Analyserna visar att grÀnserna för den disciplinerade socialiteten blir snÀvare med Ären. FrÄnen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sÀtts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger pÄ öppna regler (styrdokument, skolans regler) men Àven dolda (den doldalÀroplanen). UtifrÄn dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. NÀrindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrÄn enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras pÄ individen.

Studien syftade till att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan och yrkesverksamma pÄ barn- och ungdomshabiliteringen ser pÄ samverkan dem emellan. ForskningsfrÄgorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsÀttningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslÀrare i grundsÀrskolan, inriktning trÀningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger pÄ barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys med tolkning utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av trÀffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lÀrande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna trÀffas pÄ olika sÀtt med utgÄngspunkt frÄn den enskilde elevens insatser frÄn barn- och ungdomshabiliteringen.

I en allt mer globaliserad vÀrld stÀlls högre krav pÄ företagens effektivitet och flexibilitet, detta har bland annat medfört stora satsningar pÄ produktionsutveckling, vilket till slut föranlett lean production. PÄ grund av att de traditionella styrsystemen inte anses vara anvÀndbara för företag som arbetar med lean production utvecklades lean accounting, som Àr ett relativt nytt koncept som anses ha utvecklats för att ta hÀnsyn till lean productions pÄverkan pÄ hela verksamheten. DÀremot kan företag inte anta att det enbart handlar om att hitta ett koncept och för att dÀrefter tillÀmpa konceptet. Denna studie syftar dÀrför till att beskriva hur ledningsgruppen i tillverkande SMF mottar lean accounting och att beskriva det första steget i utformningsprocessen hos tillverkande SMF. Detta har genomförts genom observationer med hög nÀrvaro och Àven sintervjuer med en ledningsgrupps medlemmar pÄ ett tillverkande SMF.

Denna c-uppsats Àr en fallstudie som behandlar barns sprÄkutveckling i förskolan med koppling till Före Bornholmsmodellen. Syftet var att undersöka hur pedagogerna uppfattar barns sprÄkutveckling i förskolan och hur stor betydelse den har för den allmÀnna utvecklingen, som sociala aspekter. Vidare att studera hur de arbetar enligt Före Bornholmsmodellen pÄ förskolan och vilken betydelse det arbetet har för barnens sprÄkutveckling och framsteg. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna i syftet har jag genomfört observationer och intervjuer. Analys av intervjumaterialet har skett enligt den fenomenografiska analysmetoden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar idrottslÀrares motivation i arbetet samt hur de ser pÄ motivation i arbetslivet. Vi har utgÄtt ifrÄn fyra frÄgestÀllningar som handlar om vilken uppfattning idrottslÀrare har kring motivation, vad motivation innebÀr för idrottslÀrare i arbetet, vilka hinder det finns för idrottslÀrares motivation samt hur idrottslÀrare ser pÄ att upprÀtthÄlla sin motivation. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr vi intervjuade fem olika idrottslÀrare som arbetar pÄ högstadiet. IdrottslÀrarna Àr mellan 30-65 Är gamla med olika lÄng arbetserfarenhet.VÄrt resultat visar att idrottslÀrare definierar begreppet motivation som en inre drivkraft och nÄgot som de brinner för. IdrottslÀrarna ser motivation som ett positivt begrepp.

Bakgrunden till denna studie Àr den massiva samhÀllssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. ForskningsfÀltet visar dock pÄ en problematik som hÀrleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstÄnd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebÀr. Den dominerande tendensen att fokusera pÄ den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter fÄr numera konkurrens och idag efterfrÄgas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien Àr att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förstÄelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhÀllet ger mÀnniskor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och dÀrmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhÄllningssÀtt. PÄ grund av detta sÄ valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer.

Detta arbete behandlar hur attityden mot militÀren var bland civila ur olika intressesfÀrer i Boden mellan Ären 1900 till 1940. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur var de olika civila intressegruppernas attityder mot militÀren i Boden? Och: Hur pÄverkades fritidsverksamheter? Det vill sÀga nöjesutbudet och föreningslivet. Teorin Àr att relationerna mellan civilister och militÀrer pÄverkades av hur de gynnades av varandra. Arbetet har ocksÄ till nÄgon del försökt belysa hur Boden som samhÀlle kunde utvecklas tack vare militÀrens ankomst.

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet förbÀttrar bÄde fysisk hÀlsa, funktion och livskvaliteten. Hur livskvaliteten pÄverkas hos individer med fysiska funktionsnedsÀttningar som trÀnar lagidrott Àr relativt okÀnt. Det vi vet Àr att funktionsnedsatta generellt har lÀgre aktivitetsnivÄ Àn friska. De som dÀremot trÀnar upplever en förbÀttrad livskvalitet bÄde hÀlsorelaterad och i andra aspekter sÄ som psykologiska. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med funktionsnedsÀttningar upplever att deras livskvalitet pÄverkas av deltagandet i en anpassad lagidrott.