Civila attityder mot militären i Boden under början av 1900- talet
Detta arbete behandlar hur attityden mot militären var bland civila ur olika intressesfärer i Boden mellan åren 1900 till 1940. Frågeställningarna är: Hur var de olika civila intressegruppernas attityder mot militären i Boden? Och: Hur påverkades fritidsverksamheter? Det vill säga nöjesutbudet och föreningslivet. Teorin är att relationerna mellan civilister och militärer påverkades av hur de gynnades av varandra. Arbetet har också till någon del försökt belysa hur Boden som samhälle kunde utvecklas tack vare militärens ankomst. Det fanns både positiva och negativa attityder mot militären bland de civila. De negativa attityderna förekom framförallt från 1900-talet och var starka fram till cirka 1920, starkast var de under 1910- talet där till och med fysiskt våld mot militärer förekom. Arbetarrörelsen var emot militären och de framförde antimilitant propaganda. Ungsocialisterna var de mest aggressiva. Orsakerna till arbetarrörelsens agitation mot militären berodde dels på att värnplikten hade utökats men inte de medborgerliga rättigheterna. Dels på att de tyckte att militärväsendet krävde för mycket resurser när det fanns andra saker som behövde åtgärdas. Dels att militären användes som polisstyrkor i sociala konflikter vilket skapade spänningar. Det var i och med att rösträttsfrågan löstes som de antimilitära stämningarna minskades. Under andra världskriget förbättrades attityderna mot militärer i allmänhet, kanske beroende på att andra världskriget upplevdes vara ett större hot mot Sverige än första världskriget. Vad gäller handelsmän verkar relationerna ha varit bra. De affärer som anlitades i första hand hade varit etablerade innan militärerna hade kommit. För gruppen hantverkare varierade det mera. Många av dem som arbetade med fästningen hade anslutit sig till arbetarrörelsen. Däremot hade de hantverkare som hade större efterfrågan av militären som till exempel skomakare en mer positiv syn. Vad gäller fritids- och nöjesutbud hade de värnpliktigas närvaro en positiv inverkan på antalet caféer och biografer, som det med tiden fanns ett stort utbud av. Teater och revyverksamheten fick lite hjälp av militären men störst utbyte mellan det civila och militären hade idrottsrörelsen. Därför lär de haft en positiv attityd mot militären.