Denna studie handlar om molnbaserad ekonomistyrning i smÄ och medelstora företag och hur en existerande ekonomistyrningsmodul kan utvecklas i ett molnbaserat redovisningssystem. Fallföretaget i studien Àr Fortnox AB som vid uppsatsens början hade en ekonomistyrningsmodul som ansÄgs bristfÀllig. Prototyping kommer vara en stor del av studiens ansats och den efterliknas med en utvecklingsstudie inom systemutveckling. Den prototyp som utformas och förÀdlas genom studiens gÄng ska bidra med att Fortnox fÄr ett bÀttre redovisningsprogram att erbjuda samt att revisionsbyrÄer och slutanvÀndare kan utvinna en bÀttre ekonomistyrning ur deras redovisningssystem. En sÄdan hÀr systemutveckling förutspÄs ocksÄ fÄ ett par effekter hos smÄ och medelstora företag vilka studien Àven ska kartlÀgga.Resultat: En ekonomistyrningsmodul anses enligt denna studie behöva erbjuda anpassningsbarhet, anvÀndarvÀnlighet, enkelhet, överskÄdlighet, vitalitet, grafisk och designmÀssig attraktivitet samt interaktion för att fÄ genomslagskraft.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen Àr det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lÀr sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhÀmtning, utan Àven i social kompetens, och i vÄra styrdokument framgÄr det tydligt att grupparbete Àr en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden Àr dock komplex, och det krÀvs noggrann och medveten planering för att man ska nÄ alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar pÄ uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssÀtt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi dÀr han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementÀr. Syftet med min studie var att, utifrÄn Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod pÄverkar hur eleverna nÄr de avsedda kunskapsmÄlen.

Det satsas allt mer pÄ mobiltelefontjÀnster idag och snabbt vÀxande Àr sÄdana tjÀnster som involverar SMS. Högskolans Bibliotek pÄ Campus BorlÀnge har ett intresse av att kunna erbjuda sina lÄntagare en pÄminnelsetjÀnst för försenade eller reserverade böcker.Vi fick i uppgift att under vÄrt examensarbete ta fram en prototyp av en SMS-tjÀnst Ät biblioteket. Den skall pÄminna lÄntagare om att en bok Àr försenad och/eller att en reserverad bok har inkommit. Denna tjÀnst skall hjÀlpa biblioteket att nÄ ut med informationen till lÄntagaren via ett SMS till mobiltelefonen.Denna rapport Àr en undersökning av vilka delkomponenter i David Siegels modell som anses lÀmpade respektive inte lÀmpade för utveckling av ny funktionalitet som innefattar SMS till en befintlig webbplats. En förklaring finns varför vissa Àr lÀmpade och andra inte.I rapporten förklaras ocksÄ att SMS-funktionen Àr en IT-tjÀnst, nÀrmare bestÀmt en SMS-tjÀnst.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.

Syftet med studien Àr att försöka fÄ en bild av hur personal inom akutsjukvÄrd upplever hot och vÄld, samt vilka förestÀllningar om fenomenet de ?bÀr? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och vÄld, dÀrför vill vi ocksÄ försöka ta reda pÄ hur personal klassificerar hotfulla och/eller vÄldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv Àr interaktionistiskt och dess fokus Àr möten mellan personal och besökare pÄ en akutmottagning. Vi har frÀmst inriktat oss pÄ att fÄ en förstÄelse för situationen pÄ mikronivÄ, dÀr en konfliktsituation baseras pÄ situationen som sÄdan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen Àr etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

BipolÀr sjukdom (BS) Àr en kronisk sjukdom med Äterkommande perioder av mani och depression. Den bryter oftast fram i tonÄren men i mÄnga fall diagnostiseras den inte förrÀn patienten Àr runt 30 Är. Behandling för BS Àr livslÄng medicinering med stÀmningsstabiliserande lÀkemedel, i första hand litium, kombinerat med anti-depressiva lÀkemedel och anti-psykotiska lÀkemedel. LÀkemedelsbehandling kombineras med psykoedukativ behandling eller kognitivbeteende terapi (KBT). En intensivbehandling följer efter det att diagnosen Àr stÀlld och det tar ofta upp till 2 Är för patienten att hitta en balans i livet.Syftet med denna studie Àr att fÄ en uppfattning om hur det Àr att leva med bipolÀr sjukdom.

Bakgrund: Motivation Ă€r nĂ„got som finns hos alla mĂ€nniskor, den kan bestĂ„ av bĂ„de inre och yttre motivation. Inre motivation Ă€r nĂ„got en mĂ€nniska fĂ„r nĂ€r hen gör nĂ„got intressant och meningsfullt. En yttre motivation nĂ„s nĂ€r nĂ„got ges tillbaka efter den handling som utförts. Dagens sjuksköterskor möts av mĂ„nga hinder i form av hög arbetsbelastning, lĂ„ga löner och stressiga miljöer vilket leder till att sjuksköterskor vĂ€ljer att lĂ€mna vĂ„rden. Å andra sidan vĂ€ljer Ă€ndĂ„ en stor del sjuksköterskor att jobba kvar eftersom de fortfarande kĂ€nner motivation.

Undersökning utgÄr frÄn klÀder som kommunikativa element och lyfter fram en blÄ dunjacka frÄn FjÀllrÀven som ett exempel. PÄ vÀgen till en betydelse för detta tecken presenteras Àven tecknet fjortis, ett resultat av en teckenkedja. Tillsammans leder de vidare till ett visuellt teckens kontextberoende. I ett socialkonstruktionistiskt perspektiv utvecklas vi av och med varandra. MÀnniskan kommunicerar mening via tecken, betydelser konstrueras i den kontext tecknen finns.

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för vÄld, vilka inom polisen benÀmns som riskanalyser, Àr numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen anvÀnder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt anvÀndbara. Dock Àr det fÄ polismyndigheter som arbetar aktivt och ÀndamÄlsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn arbetar personsÀkerhetsenheten för att frÀmja tillÀmpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: UtifrÄn polisers upplevelser undersöka förutsÀttningar för och begrÀnsningar av de strukturerade riskanalysernas tillÀmpning inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn.

Phos Graphis Àr en mötesplats för fotografer och modeller. Denna mötesplats ska fungera som en grund för att hitta den medpart man söker, t.ex. en fotograf som letar efter en modell till ett projekt. AnvÀndarna erbjuds Àven egna gallerier och möjligheter att diskutera i forum samt privat meddelandefunktionalitet. Grundtanken Àr att Phos Graphis ska fungera som ett verktyg för att lÀttare kunna utvecklas inom sin roll..

?Upp med flÄset!? Àr en undersökning om en grupp kvinnors konditionsutveckling. En stor del av litteraturen som handlar om trÀning sÀger att det tar cirka tre mÄnader att förbÀttra konditionen. Forskning har dÀremot visat att konditionen kan förbÀttras pÄ sex till Ätta veckor. Hur snabbt en konditionsutveckling sker beror pÄ olika faktorer till exempel arvsanlag, antal trÀningspass per vecka och intensiteten.Ett flertal studier visar att den psykiska hÀlsan pÄverkas av fysisk aktivitet.