Varje Är skadas eller dödas hundar av rovdjur i samband med framförallt jakt. Olyckorna leder till debatter angÄende rovdjurens vara eller inte vara. Detta arbete utreder möjligheterna till skydd för dessa hundar. Skyddsmetoden som utreds Àr en vÀst som utlöser en elektrisk puls vid ett angrepp. Tanken Àr att oavsett var pÄ vÀsten ett angrepp sker sÄ ska en spÀnningsstöt utlösas vilket ska fÄ angriparen att slÀppa taget.

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr sÄrvÄrden. Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med fokus pÄ sÄrvÄrd.

Skolans uppdrag Àr att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid krÀver andra kunskaper Àn vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas sÄ att alla elever utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Eftersom det idag Àr nödvÀndigt att varje elev lÀr sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmÄga Àr individualiseringsbehovet större Àn nÄgonsin. Alla elever tar till sig kunskap pÄ olika sÀtt.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att problematisera och diskutera barns lek, med sÀrskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter utifrÄn tvÄ olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. VÄr första frÄgestÀllning Àr: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter? Vilket/vilka perspektiv pÄ lek utgÄr författarna frÄn? HÀr finner vi att vilket perspektiv författare utgÄr frÄn kan ses utifrÄn vilka begrepp de anvÀnder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och hÀr studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i betrÀffande leksituationen.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Utvecklingssamtalet i skolan Àr till för eleven. Samtalet ska leda till att eleven utvecklas bÄde socialt och kunskapsmÀssigt. För att utvecklingssamtalet ska blir ett givande samtal Àr det viktigt att bÄde lÀrare, elev och förÀldrar kommer förberedda. LÀraren mÄste kontinuerligt föra anteckningar över elevens utveckling. LÀraren mÄste ocksÄ före samtalet fundera över hur samtalet ska fÄ struktur och vad han eller hon vill sÀga.

Uppsatsen syftar till att förstÄ unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnÄ balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fÄtt större inblick i problemomrÄdet utifrÄn vÄra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnÄr de genom en klar grÀnsdragning mellan arbete och fritid och att anvÀnda fritiden till rekreation, ÄterhÀmtning och umgÀnge med familj och vÀnner. DÄ vÄra intervjupersoner Àr nya pÄ arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar pÄ utbildning, har de som mÄl att utvecklas inom sitt yrke.

Detta Àr en jÀmförande undersökning av lÀromedel av andra vÀrldskriget. Undersökningen tar upp krigets framstÀllning i lÀroböcker och styrdokument mellan Ären 1949 och 2008..

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgÄtt stora förÀndringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsvÀsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förÀndrade förutsÀttningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta Àr syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna sjÀlva upplever att den pedagogiska rollen samt anvÀndarundervisningen har förÀndrats. Jag har Àven haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pÄdrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och anvÀndarundervisningen. FöremÄl för min undersökning har varit bibliotekarier anstÀllda vid Medicinska biblioteket, UmeÄ universitetsbibliotek.

SammanfattningI enlighet med förskolans lÀroplan (Skolverket, 2010) ska förskolan lÀgga grunden för det livslÄnga lÀrandet. Ett lÀrande som ska frÀmja barns utveckling samt ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera begreppen kunskap och lÀrande.Syftet med denna undersökning var att se hur nÄgra utvalda förskollÀrare och förskolechefer som Àr verksamma inom förskolan ser pÄ begreppen kunskap och lÀrande, med lÀroplanen som utgÄngspunkt. Vilken innebörd de intervjuade lÀgger i begreppen, hur de synliggör barnens lÀroprocesser och vilken roll de sjÀlva har för att hjÀlpa barnen i deras utveckling.Genom intervjuer har de intervjuade fÄr dela med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Grunden för att det ska ske ett lÀrande Àr att barnen Àr trygga, vilket samtliga intervjuade var ense om.

I denna uppsats har jag fokuserat pÄ konflikter och lÀrande. Konflikter Àr för oss oftast kopplat till nÄgot negativt och pÄ sÄ sÀtt kan det kÀnnas jobbigt att sÀttas i situationer som kÀnns ohanterbara och obehagliga. Jag har i en litteraturstudie försökt analysera konflikter ur ett mer positivt perspektiv. Mitt syfte har varit att undersöka hur konflikter kan leda till lÀrande och utveckling. För att studien inte ska bli alltför omfattande har jag valt att begrÀnsa min metod till att enbart analysera befintlig litteratur.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en förstÄelse för hur samverkan kan stimulera landsbygdens företag och organisationer att utvecklas, förbÀttra sin ekonomi och öka sin konkurrenskraft. Genom en litteraturstudie av begreppen nÀtverk, samverkan och smÄföretagande samt en fallstudie av ett samverkansprojekt frÄn Dalarna ?Dalecarlia River ? an Experience? har nÀtverkande och företagssamverkan problematiserats. Studien visar pÄ företagens utvecklingspotential i företagssamverkan pÄ kort och lÄng sikt, det framkommer ocksÄ hur företagen har arbetat tillsammans för att nÄ en samverkan för att med tiden gÄ tillbaka till ett samförstÄnd..

Konkurrensen mellan aktörerna inom klÀdbranschen Àr idag stor och kommer förmodligen vÀxa sig Ànnu större de kommande Ären. Alla företag mÄste dÀrför strÀva efter att komma förbi det enorma kommersiella bruset för att finna köpare till sina egna produkter. Det gÀller att finna ett unikt och annorlunda sÀtt att marknadsföra sig pÄ och som stÄr ut i mÀngden bland alla företag som vill nÄ ut till konsumenterna. Ett företag som lyckats hÄlla sig vid liv pÄ den konkurrensutsatta marknaden Àr butikskedjan Weekday. Weekday har lyckats expandera, trots att företaget hÄller en ganska lÄg profil jÀmfört med övriga konkurrenter vad gÀller marknadsföring.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Biblioteken som plats för teknik Àr nÄgot som diskuteras och förÀndras. Den teknik som hÀr undersöks Àr surfplattor ochde bibliotek som undersökts nÀrmre Àr biblioteket Miini (mÄlgrupp 0-5 Är) och biblioteket Dynamo (mÄlgrupp 15-25 Är)i Göteborg. FrÄgestÀllningen lyder: Hur pÄverkar bibliotekariers attityder till ny teknik deras kunskaper ochtillgÀngliggörande av teknik pÄ bibliotek? Hur gÄr surfplatteverksamheten och bibliotekariernas kunskaper kringsurfplattor att utvecklas?Studiens resultat visar att attityden till surfplattan inte nödvÀndigtvis pÄverkar bibliotekens tillgÀngliggörande avteknik. DÀremot finns det ett behov hos bibliotekarier att ha en gemensam strategi vad gÀller syftet med surfplattan ochvad den ska anvÀndas till.