Ny teknik ger konsumenter nya förutsÀttningar att handla pÄ nÀtet, sÄ kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsÀtts Àven för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgÄng till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste Ären, dÀr det varje dag blir fler konsumenter som anvÀnder Internet för att handla olika produkter och tjÀnster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir Àven kraven pÄ att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling mÄste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en nÀringsidkare.

I denna litteraturöversikt görs en utvÀrdering av skillnader mellan benigna och maligna tumörer med avseende pÄ genförÀndringar och ifall dessa skillnader skulle kunna anvÀndas diagnostiskt. FÄ jÀmförande studier har gjorts mellan benigna och maligna tumörer pÄ gennivÄ men de som gjorts visar pÄ att det kan finnas vissa gener som skulle kunna skilja dem Ät. Tumör-suppressorgenen p53 verkar vara förÀndrad i flertalet maligna tumörer men inte i motsvarande benigna former. I vissa tumörformer verkar förÀndringar pÄ p53-genen dock inte vara nödvÀndigt för att en malign tumör ska utvecklas. FHIT-genen Àr en misstÀnkt tumör- suppressorgen som verkar förÀndras tidigt i tumörutvecklingen och dÀrmed lÀmpar sig dÄligt för att skilja benigna tumörer frÄn maligna.

Syftet med följande examensarbete Àr att undersöka teorier och fÄ fram idéer om hur man kan bygga en bot som spelar poker. Ett viktigt Àmne som studeras Àr artificiell intelligens och hur ett AI kan utvecklas hos en bot som ska ersÀtta en mÀnsklig pokerspelare spelandes i ett nÀtverk. Studien ger en inblick om spelregler för Texas Hold?em och gÄr Àven in pÄ teori om betydelsefull statistik, sannolikhet och odds. Resultatet av denna undersökning bestÄr av framtagna algoritmer som kan anvÀndas vid utveckling av en bot som spelar poker pÄ ett bord med tio spelare..

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Det har pÄ senare tid vÀxt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsvÀsendet och det verkar som att satsningarna pÄ den hÀr typen av utbildningar kommer att fortsÀtta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsvÀsendet innebÀr att mÄnga elever och lÀrare i dagslÀget har genomgÄtt nÄgon formav entreprenörskapsutbildning. FrÄgan som jag vill kasta ljus pÄ i den hÀr studien Àr: Hur utvecklas elevers företagsamma förhÄllningssÀtt genom entreprenörskapsutbildning?Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat elever och lÀrare som genomgÄtt entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lÀrarna.

De svenska insatsförbanden anpassas för de konflikter som Àr normgivande idag. Konceptuellt innebÀrdetta att doktriner och metoder mÄste utvecklas för att möta utvecklingen pÄ dagens stridsfÀlt. Denkonceptuella utvecklingen Àr förhÄllandevis billig jÀmfört med den tekniska, vilket innebÀr attförmÄgeutvecklingen mer anpassas till de materiella förutsÀttningarna som rÄder. Plattformar för CloseAir Support symboliserades under 80- och 90-talet av tungt bevÀpnade och sÀrskilt anpassade flygplanoch helikoptrar som verkade i nÀra anslutning till markförbandens strid. Idag representeras dessaplattformar av andra flygsystem som sedan tidigare Àr utvecklade utifrÄn andra kravprofiler.

Traditionellt Àr medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlÀgga behov, krav, verksamhetsmÄl och förstÄelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgÄngspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar dÀrmed att det saknas ett perspektiv, nÀmligen det pÄ chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har dÀrför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsÀttning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvÀnda syn pÄ medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhÄllningssÀtt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

I den vÀstsvenska kommunen erbjuds de kommunanstÀllda friskvÄrdsförmÄner i form av ett FriskvÄrdskort eller en FriskvÄrdspeng. FriskvÄrdskortet har tidigare varit gratis men Àr sedan Är 2008 belagt med en avgift pÄ 200 kronor per Är. DÄ mÀtningar har visat att antalet anvÀndare minskat sedan avgiften infördes fanns frÄn FolkhÀlsocentrum i kommunen ett behov att utreda pÄ vilket sÀtt friskvÄrdsförmÄnerna skulle kunna utvecklas. En enkÀt utarbetades och sÀndes till en tredjedel av de anstÀllda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvÄrdsförmÄnerna ÀndÄ var fysiskt aktiva pÄ sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter Àgnade sig Ät aktiviteter som Àven erbjöds inom friskvÄrdsförmÄnerna.

Under 2006 invandrade 473 personer till Bodens kommun. I samband med detta öppnade en integrationsenhet som ansvarar för att introducera invandrarna i samhÀllet. Syftet med denna uppsats var att studera vilka integrationsÄtgÀrder som erbjuds i kommunen, upplevelser av dessa samt om integrationsarbetet kan utvecklas. Stor del av materialet samlades in genom intervjuer med fyra personer som sjÀlva invandrat till Sverige samt med samordnaren för integrationsenheten. Informanterna har olika lÄng vistelsetid i Sverige.

I dagens samhÀlle Àr det vanligt att patienter söker vÄrd hos olika vÄrdgivare, vilket resulterar i att vÄrdinformationen blir splittrad och allt högre krav stÀlls pÄ de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssÀtt för att samla information frÄn samma vÄrdprocess. VÄrdinformationen mÄste dÀrför vara tillgÀnglig över organisationsgrÀnser och olika journalsystem mÄste kunna kommunicera med varandra, dÀr en ökad tillgÀnglighet stÀller högre krav pÄ informationssÀkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet Àr att dessa arbeten sker pÄ olika nivÄer och gÀller olika delar av journalsystemen.

Mobil förskola Àr ett fenomen som har börjat ta plats och vÀxer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhÀllet förÀndras och det stÀller andra och nya krav pÄ förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lÀrande. Det finns mÄnga Äsikter om vad som Àr bra eller mindre bra för barns lÀrande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstÄ lÀrandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning bÄde frÄn förskola och frÄn skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlÀttar för dem att genomföra sitt uppdrag om lÀrande och utveckling.

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.

BakgrundMĂ„nga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och lĂ€s- och skrivundervisning gör att skriftsprĂ„ket utvecklas pĂ„ ett lekfullt sĂ€tt. Även pedagogerna mĂ„ste vara aktiva i barns lĂ€rande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. MĂ„nga författare Ă€r eniga om att bildskapande Ă€r en viktig del i barns utveckling och lĂ€rande. Den hĂ€r sortens skapande bör ocksĂ„ kombineras med annan undervisning för att fĂ„ ett djupare innehĂ„ll.SyfteSyftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka och beskriva hur pedagoger anvĂ€nder sig av bildskapande som ett verktyg i sin lĂ€s- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.