Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgÄtt flera stora förÀndringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fÄtt ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar pÄ svÄrigheter att rekrytera och behÄlla chefer, dÀrför Àr viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsÀttningar inom arbetsinnehÄll, arbetstillfredsstÀllelse, samt arbetsförhÄllanden. I chefsyrket ingÄr tre roller varav en Àr medarbetarrollen som enligt teorin inte Àr speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte Àr att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas.

Hur vi knyter an till andra mÀnniskor i vÄra relationer samt nÀra relationer handlar anknytningsteorin om. VÄr anknytning Àr en medfödd, mÀnsklig förmÄga som genom evolutionen hjÀlpt oss att överleva. NÀr samhÀllet har genomgÄtt stora förÀndringar uppstÄr nya prövningar för vÄrt biologiska arv. Om anknytningen av olika skÀl i tidig barndom inte kunnat utvecklas problemfritt sÄ kan individen fÄ en otrygg anknytning och detta kan leda till kognitiva och affektiva försvarsmekanismer samt högre nivÄ av Ängest och stress hos individen. I denna studie utförs ett experiment genom att mÀta fysiologisk respons pÄ ett stressfyllt problemlösningstest för att sedan jÀmföra detta med individens vuxna anknytningsmönster, som klassificeras med mÀtinstrumentet ASQ.

Detta arbete undersöker huruvida sÀttet information i spel presenteras pÄ, kan pÄverka en individs inlÀrning. Undersökningen fokuserar pÄ tvÄ olika teorier inom inlÀrning, den ena Àr behaviorismen och den andra Àr lÀrandet som en social process eller sociokultur som den ocksÄ kan kallas. TvÄ versioner av ett spel har skapats dÀr respektive lÀrandeteori har anvÀnts. Undersökningen har dÀrefter gjorts pÄ tvÄ urvalsgrupper som fÄtt spela igenom spelen för att sedan svara pÄ kunskapsfrÄgor. Resultatet frÄn de tvÄ urvalsgrupperna var spridda, dÀr den yngre mÄlgruppen gynnades mer av ett behavioristiskt lÀrande, medan den Àldre gruppen gynnades mer av det sociokulturella.

Hur Àr det att komma ny till ett land dÀr du varken har sprÄket eller kÀnner igen kulturen? För de nyanlÀnda eleverna pÄbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillÀgna sig det svenska sprÄket och pÄ samma gÄng utvecklas i skolans alla Àmnen. En svÄr utmaning kan tyckas. Hur Àr det dÄ om det visar sig att du inte lÀr dig sprÄket i den takt som det förvÀntas av dig? Om du aldrig kÀnner att du förstÄr ordentligt och det visar sig att du har lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka det nationella provets betydelse för kursbetygen pÄ SFI. Det nationella provet utgör ett av de verktyg för bedömning som pedagogerna har att tillgÄ och dess syfte Àr att fungera stödjande vid betygsÀttningen. Tidigare rapporter som genomförts av Skolverket har visat att de nationella proven pÄ SFI har en status som ligger nÀra examensprov och att de ofta fungerar styrande vid betygsÀttningen. Den hÀr studien bygger pÄ resultaten frÄn tvÄ undersökningar. Dels undersöks och analyseras hur pedagoger pÄ en SFI-skola ser pÄ det nationella provets betydelse för kursbetygen, och dels undersöks vilken korrelation som finns mellan nationella prov-betyg och kursbetyg under en termin pÄ samma skola, samt om nÄgon skillnad i provets betydelse förekommer vid betygsÀttningen av elever med olika studieformer. Resultaten frÄn den första undersökningen visar att pedagogerna uppfattar en skillnad i provets betydelse för elever i olika studieformer. Dock visar sig inte denna uppfattning bekrÀftas av den andra undersökningen som speglar betygsresultaten.

Den östra delen av Ulvsunda IndustriomrÄde kommer framöver att utvecklas frÄn industri- och handelsomrÄde till bostadsomrÄde. Mitt projekt Àr ett förslag till hur industrifastigheten Masugnen 5 kan bebyggas med flerbostadshus och offentliga rum lÀngs med BÀllstaviken..

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar pÄ antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa tvÄ synsÀtt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad fÄr Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare pÄ nÀr det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgÀnglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgÄng visar att teorin fÄr stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin fÄr bra stöd, nÄgra visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte fÄr nÄgot stöd.

Sammandrag Det hÀr arbetet handlar om elevgrupper pÄ tre olika nivÄer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. TvÄ av grupperna har svenska som sitt andrasprÄk; en av dem gÄr pÄ grundlÀggande vuxenutbild-ning och den andra pÄ den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstasprÄk, och dessa studerar pÄ gymnasial vuxenutbildning.För att faststÀlla andrasprÄkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivÄ utifrÄn Processbarhetsteorin och dÀrefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. DÀrefter anlÀggs olika perspektiv pÄ bisatsanvÀndning, sÄsom nivÄer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivÄ Àr viktigare faktor för L2-tillÀgnande Àn förstasprÄk.

Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. DÄ lÀroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tÀnkande och lÀrande sÄ Àr syftet med undersökningen att fÄ mer kunskap om hur och vad det Àr för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin roll och kompetens i arbetet med smÄ barn och matematik. Genom vÄr litteraturstudie har vi fÄtt mÄnga idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av enkÀter med öppna frÄgor.

I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten.Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka vad orsaken kan vara att de Ă€ldre eleverna tar avstĂ„nd eller slutar pĂ„ fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrĂ„gas. Önskan var att fĂ„ belysa de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkĂ€ter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger.Metoden vi har anvĂ€nt oss av Ă€r bĂ„de kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att fĂ„ tilltrĂ€de till bĂ„de eleverna och fritidspedagogernas perspektiv.VĂ„ra resultat analyserades med hjĂ€lp av tvĂ„ teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjĂ€lp av tidigare forskning. Resultatet visar att de Ă€ldre eleverna tycker det Ă€r trĂ„kigt pĂ„ fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras Ă„lder och mognad.

Syftet med genomgÄngna arbetet har varit att försöka pÄvisa att studiemotivation i Àmnet svenska kan frÀmjas genom arbete med skönlitteratur. Undersökningen har baserats pÄ ett temaarbete i en Ärskurs 9, dÀr en skönlitterÀr roman legat i fokus för det arbete som bedrivits. Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts i undersökningen har grundats pÄ tre olika metoder: enkÀt, observation och intervju. TvÄ stycken enkÀter lÀmnades ut i den aktuella klassen, den ena i inledningsskedet och den andra i slutskedet av temaarbetet. Observationerna skedde löpande pÄ ett urval av eleverna, medan intervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen i tvÄ olika elevgrupper.

Sverige Àr ett multikulturellt samhÀlle, vilket Àven avspeglas i vÄrden dÀr sjuksköterskor mÄste kunna möta behov hos mÀnniskor frÄn olika kulturer. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 10 vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades i fyra kategorier vilka var: ett flöde av fördomar kan pÄverka omvÄrdnaden; nÀrstÄende som problem och resurs; svÄrigheter att upprÀtthÄlla en god kommunikation och efterstrÀva bÀttre kunskap för att kunna möta individuella behov. Resultatet visade att rasism och fördomar florerade inom sjukvÄrden, nÀrstÄende sÄgs i vissa fall vara till besvÀr för personal och andra patienter men Àven som en resurs i omvÄrdnaden.

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lÀrande hos barnet. Den negativa stressen pÄverkar barnets utveckling och lÀrande negativt. Det kan visa sig pÄ förskolan genom att barnet Àr trött, okoncentrerat, har magsmÀrtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

Fördomar förekommer i hela samhÀllet och det Àr viktigt att vÄrdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vÄrdlidande. Bemötandet bör ske utan pÄverkan av fördomar för att möjliggöra en god vÄrdrelation och att vÄrden sker pÄ lika villkor. Syftet med arbetet Àr att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vÄrdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förstÄelse hos vÄrdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie dÀr kvalitativa artiklar granskats och sammanstÀllts till ett resultat. Det som framkom i resultatet Àr att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar frÄn vÄrdaren. De upplever att vÄrdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero pÄ vÄrdarens rÀdslor och okunskap om blodsmittan.

Kvinnomisshandel har lÀnge varit ett stort problem i samhÀllet men alltför sÀllan har forskningen fokuserat pÄ andra aspekter av vÄld mot kvinnor Àn den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande mÀn utan inslag av vÄld. Syftet var att öka förstÄelsen för hur dessa kvinnor blev pÄverkade av relationen och hur de sÄg pÄ sig sjÀlva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begrÀnsades. AvgrÀnsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gÀllande psykisk misshandel och kontroll. Som metod anvÀndes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lÄng erfarenhet av att leva med kontrollerande mÀn.