AnvÀndningen av solceller har haft global exponentiell tillvÀxt sedan 2000-talet och mÄnga experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. PÄ den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel pÄ endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller Àr att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras pÄ eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsÀgare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar vÀrde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan pÄverka tillvÀxten av solceller pÄ den svenska elmarknaden.

Arbetslivet genomgÄr stÀndig förÀndring och blir mer tÀvlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bÀttre Àn andra, eller av sjÀlva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och anvÀnder mindre aktiva copingstrategier Àn personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation pÄverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundÀra syfte var att undersöka skillnaden mellan anstÀllda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

En vanlig modell för handledning i sjuksköterskeutbildningen Àr att sjuksköterskor handleder sjuksköterskestudenter vid sidan av sina vanliga arbetsuppgifter. Handledningen hjÀlper studenten att koppla sina teoretiska kunskaper till det praktiska yrket och underlÀttar transitionen frÄn student till sjuksköterska. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara handledare Ät sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Tolv artiklar analyserades med manifest innehÄllsanalys, vilket resulterade i de fyra kategorierna: Att kÀnna tillhörighet till sin roll: Att hjÀlpa studenten utvecklas mot sin framtida profession: Att ha behov av stöd för att kunna hantera svÄrigheter samt Att utvecklas personligt och professionellt av att vara handledare. Resultatet visade att sjuksköterskor behöver fÄ tillrÀckligt med stöd och förberedelse för sin roll som handledare för att uppleva sin uppgift positiv och kunna vara goda handledare Ät sina studenter.

I dagens samhÀlle har en del av den kvalificerade vÄrden flyttat frÄn sjukhusen och in i hemmen. Det innebÀr ökade krav pÄ bÄde nÀrstÄende och den kommunala hemsjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av vÄrd i hemmet. Det Àr en vÄrdvetenskaplig kvalitativ studie utifrÄn en induktiv ansats. Distriktssköterskor i en vÀstsvensk kommun valde ut nÀrstÄende till patienter med kommunal hemsjukvÄrd, vilka tillfrÄgades om deltagande.

En naturlik plantering baseras pÄ kunskaper om vÀxlighets utveckling och uppbyggnad i naturen. Metoden att plantera naturlikt uppkom under 1980-talet som ett sÀtt att skapa flerfunktionella grönytor i vÄra stÀder. Inspiration till att plantera naturlikt kommer frÄn England och Holland. En naturlik plantering skulle karaktÀriseras av stÄndort, struktur och succession. Med tanke pÄ stÄndort placeras rÀtt vÀxt pÄ rÀtt plats.

Genom kontakt med studie och yrkesvÀgledare inom gymnasiesÀrskolan blev vi uppmÀrksammade pÄ att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesÀrskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nÀtverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nÀtverkets resurser kring utslussning av gymnasiesÀrskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nÀtverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhÀva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna anvÀndas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. UtifrÄn 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lÀra kÀnna andra barn pÄ och fÄ möjlighet att skapa sig kunskap och förstÄelse för andra mÀnniskor. NÀr barn trÀffas börjar de oftast leka pÄ olika sÀtt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vÄr utbildning som blivande förskollÀrare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att pÄ bÀsta sÀtt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien Àr sÄledes att skapa en förstÄelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser pÄ sin nÀrvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.

Syftet med denna studie var att fÄ en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man mÄste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har tvÄ manliga lastbilsförare med lÄng erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sÀtt att se pÄ vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram Àr att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svÄrt att sÀtta ord pÄ vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om nÀr det gÀller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som fÀrdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom fÀrdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för nÄgot, du har förmÄgan att utföra en handling. Denna förmÄga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det gÄr inte att förutsÀga hur lÄngt en enskild förmÄga kan utvecklas.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka spelmissbrukets orsaker, konsekvenser och statens roll. Studien bygger pÄ kvalitativ metod. Resultatet visar att orsakerna till att man hamnar i ett spelmissbruk kan vara flera. Ofta Àr det en rad faktorer som samverkar med varandra som gör att ett missbruk utvecklas. För mÄnga kan det röra sig om ett inlÀrt beteende.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan pÄ barns lek Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur tÀnker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur pÄverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga Àr barnen i utformningen av miljön? Metoderna som anvÀnts för att besvara ovanstÄende frÄgor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum pÄ dessa. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att förbĂ€ttra styrning och kontroll av viskositeten vid tillverkning av dissolvingmassa i kokeriet vid Domsjö Fabriker AB i Örnsköldsvik. Genom att genomföra en försöksplanering skulle författarna bilda sig en uppfattning om vilka kokparametrar som styr viskositeten och hur dessa borde regleras för att minimera viskositetens varians, som nĂ€r arbetet inleddes var för hög. Problem stöttes pĂ„ som gjorde försöksplaneringen omöjlig att genomföra. TvĂ„ försöksplaner har dock upprĂ€ttats. En av dessa undersöker bland annat faktorn flisfukt och Ă€r anpassad för laborationsmiljö, medan den andra försöksplanen, som inte tar hĂ€nsyn till flisfukt, kan genomföras bĂ„de i laboratorium och i produktion.

Gestamp R&D i LuleÄ utvecklar stötfÄngare, sidokrockskydd och andra krocksÀkerhetskomponenter Ät bilindustrin. Dessa delar har till uppgift att vid krockar deformeras och absorbera den tillförda energin. Kring krockskyddens utformning finns ett antal lagar och regler. Alla dessa mÄste tas i beaktade nÀr ett ny produkt utvecklas. PÄ Gestamp R&D anvÀnds CAD- programmet I-DEAS för att ta fram lÀmpliga geometrier till ovan nÀmnda produkter.

I detta examensarbete utvecklas ett solcellsstativ i trÀmaterial. Ett idékoncept fanns somgrund för hur stativet skulle kunna utformas. Detta har vidareutvecklats, till fÀrdigt systemanpassat för tillverkning.Resultatet blev ett fackverksstativ i trÀ bestÄende av vinklade halva oktaeder i rad.TrÀdetaljerna binds samman med knutpunkter i formsprutad plast, som med klÀmkraft hÄllerfast trÀdetaljerna. Knutpunkterna Àr konstruerade för att minimera Äverkan pÄ trÀet samtmotverka röta.Systemet Àr verifierat bÄde genom berÀkning, simulering och jÀmförelse med liknandekonstruktioner. Materilavalet Àr gjort med systematik enligt Ashby, Material Selection inMechanical Design.

SammanfattningExamensarbetets syfte Àr att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfÀllen och forskningsfrÄgan lyder; Hur samspelar barnen med varandra dÄ de bildskapar gemensamt?Bildskapandet Àr en stor del av förskoleklassens vardag, sÄ stor att det ibland kallas för att ?jobba? och det bör dÀrför uppmÀrksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig Ät och att barnens bilder kan ge indikationer för hur lÄngt barnet kommit i sin utveckling. I det hÀr examensarbetet kommer jag att bortse frÄn barnens bilder som objekt och har istÀllet valt att fokusera pÄ bildskapandet som en process.  I litteraturgenomgÄngen redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhÀllet och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr avgörande för hur mÀnniskan utvecklas.

Uppdraget som lÄg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utstÀllning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pÄlÀrande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. MÄlet med arbetet Àr att föreslÄ hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsÀttningar för lÀrande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen bestÄr av en studie av litteratur med syfteatt fÄ en övergripande bild av den forskning som berör lÀrande pÄ museer. MÄlet var att belysaviktiga aspekter för lÀrande pÄ museer.