Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom vÀsterlÀndsk kultur som nedvÀrderat kroppen och separerat den frÄn sjÀlen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter frÄn olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv pÄ kropp och sjÀl, samt en mÀngd förhÄllningssÀtt till klientens och terapeutens egen kropp framtrÀtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbÀrare och rik informationskÀlla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhÄllningssÀtt till beröring och benÀmnandets centrala roll som brygga mellan kropp och sjÀl. En relationell modell byggd pÄ kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjÀlpa klienter att nÀrma sig andra och sig sjÀlva har utformats.

Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god anvÀndbarhet. Med anvÀndbarhet menas att system ska vara lÀtta att anvÀnda och lÀra. Jakob Nielsen Àr en av förgrundsfigurerna nÀr det gÀller riktlinjer för hur detta ska uppnÄs. Han har utvecklat tio kriterier som kan anvÀndas för att ett sÄ bra system som möjligt ska kunna utvecklas.PÄ senare Är har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan Àven till de kÀnslor som anvÀndaren kan tÀnkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow.

Tuberkulos (tbc) Àr en av vÀrldens mest utbredda infektions-sjukdomar. TvÄ miljarder mÀnniskor i vÀrlden berÀknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje Är. Sjukdomen har under de senare Ären Äterigen ökat i vÀstvÀrlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utstrÀckning över hela vÀrlden. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera lÀnder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvÄrdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv.

I examensarbetet har lÀroboksserier inom fysik för gymnasienivÄn studerats med avseende pÄ Nature of Science. Begreppet Nature of Science, NOS, handlar om naturvetenskapens epistemologi och de sammanhang som pÄverkar skapandet av ny kunskap inom naturvetenskap. Aspekter frÄn andra vetenskapsomrÄden som, historia, filosofi, ekonomi, och sociologi lyfts fram som viktiga i kunskapsutvecklingen av naturvetenskap. Som grund för studien har ett avgrÀnsat avsnitt, som i examensarbetet benÀmnts vad Àr ljus, undersökts. Inom detta omrÄde har det studerats om och hur NOS anvÀnds i lÀroböckerna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om utbildningens roll för elevers kritiska tÀnkande och dess utvecklande. VÄrt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lÀrare verksamma inom grundskolans tidigare Är och tre lÀrare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lÀrarna att det kritiska tÀnkandet Àr ett ifrÄgasÀttande och en reflektion som fungerar sÄvÀl inom skolan och svenskÀmnet som utanför. Det utvecklas enligt lÀrarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tÀnkandet Àr enligt lÀrarna att vÄga ifrÄgasÀtta den information som man stÀlls inför. Det kritiska tÀnkandet fungerar Àven som ett verktyg för att tolka de budskap som andra mÀnniskor sÀnder ut. Slutsatsen Àr att utvecklandet av kritiskt tÀnkande Àr svÄrt att ge enkla svar kring.

 Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lÀrandetillfÀllen och utveckling. LÀroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rÀtt till en jÀmlik utbildning. Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus pÄ dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en Ärskurs tre med tvÄ verksammapedagoger.

Årligen rapporteras det in ungefĂ€r 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan Ă„ldrarna 0-18 Ă„r. I vĂ„rden av cancersjuka barn Ă€r förutom barnen, Ă€ven förĂ€ldrarna i stort behov av stöd. För att öka vĂ„rdkvalitĂ©n behöver förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancer diagnos. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanstĂ€lldes.

Syftet med uppsatsen Ă€r att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring anvĂ€ndningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar tvĂ„ klasser i grundskolans sjunde Ă„r och deras arbete med lĂ€sning av historiska romaner kopplade till hĂ€ndelser under andra vĂ€rldskriget. En studie av ett liknande projekt i tvĂ„ gymnasieklasser ingĂ„r i uppsatsen och utgör ett komparativt material. UtifrĂ„n detta analyseras i vilken utstrĂ€ckning historiska romaner Ă€r anvĂ€ndbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, bĂ„de ur elevers och lĂ€rares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus pĂ„ elevers inlĂ€rning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas nĂ€r man kompletterar lĂ€roböcker med historiska romaner.

Informationsspridning och kommunikation pÄ andra sÀtt Àn fysiska besök pÄ sjukhus eller vÄrdcentraler ökar i takt med att tekniken utvecklas och möjliggör att patienter kan behandlas i hemmet i större utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att genomföra en litteraturöversikt över vilka typer av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som sjuksköterskor anvÀnder för att kommunicera med patienter som befinner sig i hemmet.ForskningsfrÄgorna som denna studie utgick frÄn var vilka hinder som finns för en framgÄngsrik kommunikation och vilka positiva effekter anvÀndandet av IKT för med sig. En litteratursökning genomfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 25 artiklar valdes ut. Artiklarna analyserades enligt en integrerad översiktsmetod. Resultatet visade att fyra olika typer av kommunikation förekom, vilka var telefon, internetbaserade meddelandesystem, elektroniska hjÀlpmedel och videokonferenser.

SammanfattningBakgrund: Fetma och övervikt leder till följdsjukdomar och problematiken med följdsjukdomar ökar för varje Är. En metod för behandling mot fetma och övervikt som blir allt vanligare Àr magsÀcksoperation som begrÀnsar födointaget.Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur magsÀcksopererade informanter sjÀlva resonerar kring sin upplevelse av att hantera sin livskvalitet i relation till magsÀcksoperation som metod för viktminskning. Hur fÄr de kunskap att hantera sitt nya liv och hur upplever de att de kan hantera sin nya livsstil?Metod: Studien var kvalitativ och utgick frÄn semistrukturerad intervju med 5 kvinnor som genomgÄtt magsÀcksoperation i syfte att gÄ ner i vikt. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I intervjuerna framkom det att en operation Àr den sista utvÀgen nÀr andra alternativ till viktminskning misslyckats.

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, frÄn första utkastet till den fÀrdiga produkten. I kursplanen för svenska stÄr att ett av de viktigaste uppdragen Àr att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmÄga kring skrivande, bÄde genom att lÀra sig bearbeta sina texter men ocksÄ genom att ta del av vad andra har att sÀga om texten. Det vill sÀga, bÄde utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den hÀr uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lÀrare och elev, nÀrmare bestÀmt den respons som lÀrare ger elever pÄ deras skrivna texter i Àmnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen Àr en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi Àven valt att studera hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

De klimatiska förutsÀttningarna har stor betydelse i val av anvÀndning av utemiljön, dÀrför Àr det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förÀndringarna för att ge bÀttre möjlighet till anvÀndning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bÀttre villkor. VÀrme och sol Àr faktorer som Àr efterlÀngtade i Norden i motsÀttning till de sydliga lÀnderna dÀr skuggan Àr mer önskvÀrd speciellt under de varma mÄnaderna. Det nordiska klimatet krÀver andra instÀllningar för planering av utemiljön Àn vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden lÀngtar till sydliga stÀder pÄ grund av olika kvaliteter t.ex. vÀrme, havet, semesterkÀnsla, historia m.m.

Pottholmen Ă€r en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter ocksĂ„ en del kvaliteer som vĂ€ntar pĂ„ att fĂ„ utvecklas. Framför allt Ă€r Pottholmen en stor trafikapparat, med sĂ„vĂ€l jĂ€rnvĂ€gstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem Ă€r den motorvĂ€gsdimensionerade Österleden som löper lĂ€ngs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogĂ€stvĂ€nliga miljöer med buller och höga hasgheter pĂ„ en plats som skulle kunna anvĂ€ndas pĂ„ ett mycket bĂ€ttre sĂ€tt.

Vad gör en framgÄngsrik animerad karaktÀr? Homer Simpson, Svampbob Fyrkant och Eric Cartman kommer att analyseras och jÀmföras för att hitta vad som gör just dem sÄ populÀra. DÀrefter kommer de psykologiska aspekterna att granskas. Varför tilltalar dessa karaktÀrer mÀnniskor? Riktlinjer för hur man skapar en populÀr animerad karaktÀr kommer att utvecklas utifrÄn resultatet av utredningen..