I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhĂ„lla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt hĂ€r i en debatt mellan de bĂ„da forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka omrĂ„den som belystes och vem som kom att fĂ„ rĂ€tt Ă„r 2007/2008. KĂ€rnan i mitt arbete Ă€r inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. DĂ€r debatten om Ryssland Ă€r av det slag att den tĂ„l granskning mer Ă€n ett decennium efterĂ„t. Rent geografiskt Ă€r Sverige ett litet land pĂ„ randen av det ryska imperiet som spĂ€nner sig över nĂ€stan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska lĂ€nderna Ă€r placerade nĂ€stan som en blockad av det ryska imperiets strĂ€van vĂ€sterut, en strĂ€van som pĂ„gĂ„tt i flera hundra Ă„r.

UtmÀrkande för morgondagens IS Àr att integrera befintliga resurser med nya IS (Lindencrona 2000), dvs att vidareutveckla i stÀllet för att nyutveckla. DÄ det saknas systematiserad kunskap om den utvecklingsprocess som Àger rum dÄ morgondagens IS ska utvecklas Àr det av yttersta vikt att arbeten vars syfte Àr att belysa denna process genomförs. Syftet med denna rapport Àr att undersöka vilka olika aktiviteter som gÄr att identifiera i VAD-fasen, processen fram till kravspecifikationen, dÄ ett administrativt informationssystem ska vidareutvecklas. Inom ramen för detta examensarbete har en litteratur-survey, fokuserad pÄ att samla in material som detaljerat belyser VAD-fasen, utförts. För att samla in material som möjliggör en identifiering av olika aktiviteter i VAD-fasen dÄ ett IS ska vidareutvecklas, har en enkÀt- respektive en intervju-undersökning av olika organisationer inom aktuell population genomförts.DÄ det insamlade materialet analyserats har i VAD-fasen följande fyra olika aktiviteter kunnat identifieras dÄ ett IS ska vidareutvecklas:· Fatta beslut· Utföra undersökningar med hjÀlp av informationsinsamlande aktiviteter· Författa dokument· Deltaga i diskussionerDet erhÄllna resultatet innebÀr en god plattform att utgÄ ifrÄn dÄ ytterligare forskning ska göras inom omrÄdet och dÄ metoder för utvecklingen av morgondagens IS ska utvecklas och arbetas fram..

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvÄrigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att pÄ sÄ sÀtt ha möjlighet att hitta vÀgar mot skolans mÄl. I detta fall menar vi mÄlen som stÄr beskriva under rubriken MÄl att strÀva mot i lÀroplanen Lpo94. DÀr beskrivs att eleverna ska lÀra sig att respektera andra mÀnniskor och ta avstÄnd frÄn krÀnkande behandling sÄ som mobbning. Eleverna ska ocksÄ kunna leva sig in i och förstÄ andra mÀnniskors situation. Skolan skall dessutom strÀva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjÀlpa andra mÀnniskor.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Abstract I vÄr studie har vi valt att undersöka hur barn lÀr sig lÀsa ur ett pedagogiskt synsÀtt dÀr vi har fokus pÄ tvÄ metoder LTG (lÀsning pÄ talets grund) och Wittingmetoden samt hur dessa tvÄ metoder förhÄller sig till varandra. Vi ska Àven anvÀnda bedömningsmaterialet LUS som hjÀlpmedel pÄ hur den kan integreras in i metoderna och elevernas utveckling inom lÀs- och skrivinlÀrning. I vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsmetoden dÀr fokus har legat pÄ litteraturstudie. I slutet av vÄrt examensarbete kommer vi fram till, utifrÄn litteraturstudien att LTG metoden Àr den metod dÀr eleverna utvecklar lÀsförstÄelsen gemensamt med andra elever mest effektivt för varje elevs. Alla lÀrare strÀvar efter att hjÀlpa elever utveckla och underlÀtta lÀsutvecklingen med hjÀlp av kamrater, hjÀlpmedel för att eleven ska kunna utvecklas sÄ bra sÄ möjligt inom sin egen lÀsutveckling..

Det hÀr arbetet Àr ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar pÄ frÄgorna Hur framstÀlls den muslimska familjen i kapitlet islam i lÀroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framstÀllningarna de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller? För detta har en komparativ metod anvÀnts med utgÄngspunkt i lÀroböcker, stÀllda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrÄgor och underliggande frÄgor.De resultat som framkommer hÀri Àr att lÀroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelÀmnar barnen. DÀr fokus ligger pÄ kvinnan. Den hÀr delen, familjen, i de lÀroböcker som anvÀnts, uppfyller de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller.Islam Àr en religion som Àr vÀrldsomspÀnnande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor gÄr mÄnga muslimska barn, dÀrför behövs en förstÄelse för den muslimska familjen bÄde hos lÀrare och hos andra elever.

Konflikter Àr nÄgot som ofta syns i skolans vÀrld och Àr dÀrmed nÄgot man som lÀrare behöver lÀra sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika mÀnniskor exempelvis mellan elever och elever, mellan lÀrare och elever men denna studie fokuserar pÄ konflikter mellan elever och elever. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning dÀr vi har valt att utgÄ frÄn tvÄ frÄgestÀllningar med syfte att fÄ en fördjupad förstÄelse om hur lÀrare och elever ser pÄ arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att uppnÄ syftet. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor och intervjuer har gjorts med bÄde pedagoger och elever för att fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

Uppsatsens mÄlsÀttning var att försöka hitta lösningar pÄ rotintrÀngnings-problemen genom ett ökat samarbete mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna. Uppsatsen har till stor del byggts pÄ de intervjuer som genomförts i de olika kommunerna. De fyra kommunerna som undersökts Àr: Malmö, Skövde, Katrineholm och VÀxjö. Genom intervjuerna i dessa kommuner har jag funnit mönster till hur samarbeten mellan VA-verken och parkförvalt-ningarna utvecklas. En modell för hur samarbeten ska inledas och utvecklas i kommunerna har sedan föreslagits.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

HÀlsofrÀmjande arbete inom företag kan fungera pÄ olika sÀtt, vilket kan ha betydelse för lÀrandet. För att lÀrandet ska ske i samband med hÀlsofrÀmjande arbete mÄste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lÀrandet i samband med hÀlsofrÀmjande arbete Àr det nödvÀndigt att utvÀrdera medarbetarnas behov. DÀrför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa nÄgra medarbetares, inom PEAB Bygg Division VÀsts, uppfattningar om hur ett framtida hÀlsofrÀmjande arbete ska kunna utvecklas pÄ arbetsplatsen. För att undersöka ovanstÄende syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare frÄn företaget.

Miljonprogrammet Ă€r kĂ€nt som den största statliga satsningen pĂ„ bostĂ€der i Sveriges historia. Snart Ă€r det 50 Ă„r sedan projektet genomfördes, idag Ă€r mĂ„nga av miljonprogrammets bostadsomrĂ„den i behov av upprustning och debatten Ă€r mer aktuell Ă€n nĂ„gonsin. Ska bostadsomrĂ„dena av miljonprogrammet avvecklas eller utvecklas? I denna uppsats redogörs vilka förutsĂ€ttningar det finns för att ta till vara, utveckla och förnya miljonprogrammets bostadsgĂ„rdar. Genom en fallstudie i Kristianstads kommun har problem och lösningar som rör funktioner och den fysiska utemiljön identifierats pĂ„ bostadsgĂ„rdar i omrĂ„dena Charlottesborg, GamlegĂ„rden och ÖsterĂ€ng. Uppsatsen visar att det finns olika idĂ©er om hur denna förnyelse ska gĂ„ till, en del föresprĂ„kar en mycket varsam utveckling medan andra förordar ett betydligt radikalare tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt..

Denna rapport handlar om arbetet kring en vidareutveckling av ett dokumenthanteringsprogram för investeringsprojekt. Förlagan av programmet Àr skrivet VB6 vilket Àr ett relativt omodernt programmeringssprÄk, det programmet Àr Àven utvecklat för ett specifikt företag och innehÄller dÀrmed endast deras behov rörande dokumenthanteringen.Det ena syftet med vidareutvecklingen har varit modernisering, dvs. att det nya programmet utvecklas i C# som bÄde Àr ett modernare programmeringssprÄk och skapar möjligheter för en vidareutveckling till en webb-applikation. Det andra och viktigaste syftet, som Àven Àr huvudproblemet i detta arbete, Àr att det nya programmet skall vara generellt och enkelt anpassningsbart för olika företags behov för ett dokumenthanteringssystem.Det viktigaste mÄlet med vidareutvecklingen var att man inte ska behöva Àndra alls i koden för att anpassa programmet till olika företag utan istÀllet bara behöva Àndra i en databas som dÀrefter definierar programmets uppbyggnad..

Man ska lÄta barn skriva tidigt och erbjuda barnen skrivsituationer som kÀnns meningsfulla och roliga. Det Àr Àven viktigt att barnen fÄr skriva mycket och att de fÄr skriva utifrÄn sin förmÄga och sina egna erfarenheter. HöglÀsning kan stimulera barnen pÄ ett bra sÀtt och inspirera till den fria skrivningen. I detta fall kan folksagor vara bra att anvÀnda sig avutifrÄn deras tydliga struktur och fantasifulla innehÄll. Syftet med vÄr undersökning var att studera hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med folksagor.

Att leva med diabetes kan vara krÄngligt dÄ det hela tiden krÀvs planering av aktiviteter, mÄltider och medicinering. Sjukdomen behandlas framförallt med insulin som kan förekomma i pump, sprutor och injektionspennor. Det vanligaste sÀttet att injicera insulin Àr med pennor, och antalet pennanvÀndare ökar Ärligen. Insulin har strÀnga förvaringskrav och Àr kÀnsligt mot hög vÀrme, starkt ljus, skakningar och frysning. De personer som lever i lÀnder dÀr temperaturen över- eller understiger sÀkert förvarings-intervall har ett behov av att skydda sin medicin, men ocksÄ resande till utsatta platser drabbas.