Datorn i matematikundervisningen!
Lärares uppfattningar
Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk. Studiens resultat visar att invandrarbarn med hörselnedsättning är flerspråkiga och detta bör varje pedagog ta hänsyn till i arbetssätt, miljö och bemötande av både barnen och deras föräldrar. Utgångspunkten i arbetssättet bör vara att förstå varandra och bygga vidare på den kunskap som redan finns, kanske med viss hjälp av modersmålslärare. Miljön måste akustiksaneras och inredas på ett varierat sätt både när det gäller möbler, lampor, textilier och undervisningsmaterial. Det förhållningssätt som förespråkas bygger på att bejaka familjernas ursprung vilket leder till trygghet och identitetsutveckling som invandrare. Barnens hörapparater är ett hjälpmedel som måste framhållas på ett positivt sätt och tillsammans med barnens kunskap att sköta eventuella byten av batterier själv kan identiteten som hörselnedsatt utvecklas. Teckenspråket, svenskan och modersmålet är lika viktiga komponenter i den sociala samvaron för att kommunikationen ska utvecklas. Resultaten i studien utgår från Piagets teori om barns utveckling samt Habermas teori om det offentliga rummet och kommunikation.