Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas frÄn ledningens sida sÄ kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis pÄ teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rÀttvis och att konflikter kan fÄ konsekvenser för hela organisationen. Studien Àr av kvalitativ design och Àr utförd inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och mÄlsÀttning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.

Samtidigt som datorernas hÄrdvara utvecklas i en hög takt blir datorspelen allt mer grafiskt tilltalande. Möjligheten att lÀgga vissa av dessa resurser pÄ nytÀnkande speldesigner har till stor del försummats, och detta arbete handlar om att skapa ett automatiskt genererat ekosystem som stÀndigt Àr under utveckling. Arbetet har tvÄ egentliga mÄl, dÀr det första gÄr ut pÄ att utveckla en arkitektur och sedan utvÀrdera den genom en mÀngd designade scenarion. Problemet ligger frÀmst i att identifiera vilka faktorer som pÄverkar ett ekosystem pÄ ett sÀtt som skulle ha varit intressant att anvÀnda i en speldesign, och sedan skapa vÀxter som kan leva samt fortplanta sig inom olika naturomrÄden. För att testa arkitekturen pÄ ett konkret sÀtt utvecklas en applikation dÀr ett ekosystem kan simuleras.

Syftet med studien handlar om fotbollsföreningarnas situation och utvecklingsmöjligheter i Norrbotten. Metoden Àr kvalitativa och utgörs av besök och intervjuer hos föreningar i Norrbotten. Studien Àr formad runt begreppen utveckling, förutsÀttning och motiv. Den teoretiska referensramen utgörs av funktionalismen och begrepp som kultur, solidaritet och socialisation diskuteras. I ett Norrbotten drabbat av urbanisering blir föreningarna lidande.

SammanfattningTurkiet Àr ett land som, i takt med en stÀrkt ekonomi, fÄtt ett ökat inflytande i omvÀrlden. Landet stÄr dessutom i egenskap av kandidatland till EU pÄ Europas tröskel. Men hur stark Àr egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrÄgan:Har demokratin i det turkiska samhÀllet stÀrkts under perioden 2002 till 2013? Àmnar denna uppsats svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka förutsÀttningar har samhÀllet i Turkiet att utvecklas i riktning mot demokratisk konsolidering, sett utifrÄn Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs demokratisk konsolidering av tre antaganden:De demokratiska institutionerna och principerna Ätnjuter ett utbrett samhÀlleligt stöd.Alla beslut som fattas och alla ÄtgÀrder som vidtas i samhÀllet genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande.De demokratiska principerna och institutionerna Àr sÄ starka att de inte lÄter sig pÄverkas av större samhÀllsomvandlingar eller av landets ekonomiska status. Med det turkiska samhÀllet avses valda delar av landets civil- samt politiska samhÀlle.

Vid Volvo construction equipment AB, Component division i Eskilstuna, har nedvÀxling i förpackningsstorlekar genomförts som en del i en omfattande omstÀllning mot Volvo Production System och Lean. Genom att producera med mindre satsstorlekar och hemtagningskvantiteter, vill Component division sÀnka sin kapitalbindning och bli flexiblare mot variationer i produktionen. DessvÀrre pÄverkar nedvÀxlingen förpackningskostnaden till följd av ytterligare hantering, transport och administration. För Component division Àr det viktigt att fÄ en god uppfattning om hur alla förpackningskostnader utvecklas med tiden. De vill i framtiden följa ett lÀmpligt nyckeltal för att se hur effektiva de Àr inom förpackningslogistik samt hur beslut och förÀndringar pÄverkar kostnaden.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmÀrksammad bland allmÀnheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens pÄ finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar pÄ det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor pÄ marknaden.Den polariserade debatt som framstÀlls i media saknar ofta tillrÀcklig information om vad högfrekvenshandel Àr och det finns dessutom olika definitioner pÄ vad HFT Àr. Detta har skapat ett stort avstÄnd mellan den bild av HFT som Äterges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och pÄverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstÄ hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundlÀggande översikt pÄ hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in pÄ hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Det Àr viktigt att skolan kan bemöta barn och elever som uppvisar psykisk ohÀlsa.SkolhÀlsovÄrden Àr uppbyggd pÄ team vilka har medlemmar som samarbetar med andra teamfrÄn andra professioner. Det Àr av vikt att detta samarbete fungerar pÄ ett effektivt sÀtt. Syftetmed denna studie var att undersöka vilken teoretisk utgÄngspunkt barn- och elevhÀlsoteametskuratorers arbete utgÄr ifrÄn och om kuratorsgruppen har en samsyn gÀllande den teoretiskautgÄngspunkten. Syftet konkretiserades genom följande frÄgestÀllningar: 1. Vilken teoretiskutgÄngspunkt Àr vÀgledande för barn- och elevhÀlsoteamets kuratorer och finns det nÄgonenighet eller oenighet i samsynen gÀllande den teoretiska utgÄngspunkten? 2.

Detta examensarbete handlar om hjÀrnans utveckling, inlÀrningen och vÄra inre inlÀrningsstilar. Det tar ocksÄ upp kort om hur man kan utnyttja inlÀrningsstilar i skolan. Syftet har varit att ta reda pÄ hur vi utvecklas och hur de utvecklingsstrukturer ser ut som vi föds med och utvecklar efterhand. De frÄgestÀllningar jag haft under skrivandets gÄng har varit: Vilka Àr "de sju olika intelligenserna"? Hur utvecklas hjÀrnan? Var och nÀr börjar vi lÀra, och vad Àr det som ligger till grund för vÄr inlÀrning? Hur kan man bearbeta olika inlÀrningsstilar i skolans högre stadier? Den metod jag anvÀnt Àr en litteraturstudie med litteratur som behandlar inlÀrningen, hjÀrnans utveckling, hur vi tÀnker och lÀr mm.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Att leva med diabetes kan vara krÄngligt dÄ det hela tiden krÀvs planering av aktiviteter, mÄltider och medicinering. Sjukdomen behandlas framförallt med insulin som kan förekomma i pump, sprutor och injektionspennor. Det vanligaste sÀttet att injicera insulin Àr med pennor, och antalet pennanvÀndare ökar Ärligen. Insulin har strÀnga förvaringskrav och Àr kÀnsligt mot hög vÀrme, starkt ljus, skakningar och frysning. De personer som lever i lÀnder dÀr temperaturen över- eller understiger sÀkert förvarings-intervall har ett behov av att skydda sin medicin, men ocksÄ resande till utsatta platser drabbas.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

SammanfattningStudiens syfte Àr att undersöka och tolka vad utvecklingspedagogik innebÀr, samt vad pedagogen har för roll ochbetydelse i barns lek, lÀrande och utveckling. Mina huvudfrÄgor Àr: 1. Hur definierar pedagogerna begreppetutvecklingspedagogik? 2. PÄ vilket sÀtt dokumenterar de verksamheten för att synliggöra metakognition? 3.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas ? En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för hÀlsa och samhÀlle Typ av arbete: MagisteruppsatsAntal sidor: 50Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras pÄ lokal nivÄ, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan sÀrvux och daglig verksamhet.Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier anvÀnts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör dÀrmed intervju-sammanstÀllningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet frÄn genomförda intervjuer visar att mÄnga Àr positiva till samverkan mellan ovan nÀmnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nÀmnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svÄrigheter att i att applicera teoretiska mÄl i praktiken.Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, sÀrvux.

Skolverket visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i matematik jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska sprÄket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan pÄverka pedagogernas förehavande i klassen sÄ att andra orsaker som har stor pÄverkan pÄ andrasprÄkselevernas framgÄng i matematik ignoreras. Studier visar att sprÄket inte Àr den frÀmsta orsaken som pÄverkar elevernas förmÄga att lyckas i matematik, utan det Àr sjÀlva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsÀttningar. Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som utförts i Ärskurs fyra.

Syfte: VĂ„rt huvudsyfte med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och jĂ€mföra börsnoterade företags klassificering av omstruktureringsposter som jĂ€mförelsestörande. Vi analyserar och utvĂ€rderar företagens redovisningsmetoder, vilket ska ge underlag till en rekommendation hur redovisning kring dessa poster kan utvecklas. VĂ„rt delsyfte Ă€r att öka förstĂ„elsen kring jĂ€mförelsestörande poster sĂ„ att den som lĂ€ser företagens Ă„rsredovisningar förstĂ„r bakgrunden med dessa.Metod: Vi anvĂ€nder oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med börsnoterade Large Cap företag pĂ„ Stockholmsbörsen.Teori: I teorin utformar vi en förestĂ€llningsram utifrĂ„n IASB regelverk. Övrig teori berör engĂ„ngsposter och omstruktureringskostnader samt deras pĂ„verkan pĂ„ redovisningen.Empiri: I empirin sammanstĂ€ller vi material som erhĂ„llits genom intervjuer med företag i studien.