Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasieelever med huvudinstrumentet sÄng upplever sambandet mellan röst och identitet. Deras uppfattning av hur sÄnglektioner pÄverkar deras utveckling av sjÀlvförtroende och identitet undersöks ocksÄ, samt vad de anser kÀnnetecknar en utvecklande sÄngundervisning. Med hjÀlp av kvalitativ intervju av sex intervjuobjekt pÄ tvÄ olika skolor ges följande resultat: De flesta av eleverna menar att rösten kan vara bÄde ett instrument och en del av personligheten eller identiteten. Det Àr dock ett mer personligt eller mer kroppsligt instrument Àn andra. För nÄgra elever pÄverkar deras utveckling av rösten och musikaliteten andra delar av livet, till exempel vilka val av utbildning de tÀnker göra eller hur sjÀlvsÀkra de Àr.

Denna rapport har i syfte att öka förstÄelsen om hur man kan öka sÀkerheten pÄ ett företag som anvÀnder sig av mobila klienter. Att arbeta pÄ distans blir allt vanligare, och med de sÄ stÀlls allt högre krav pÄ tekniken som tillhandahÄller möjligheterna för detta. NÀr ny teknik utvecklas kommer ofta sÀkerheten i andra hand, det man fokuserar pÄ Àr funktionaliteten. FrÄgorna man dÄ stÀller sig och vilket lÀsaren kommer skaffa sig mer kunskap om under rapprotens gÄng Àr:Hur skall en klient kunna hÄllas uppdaterad nÀr den Àr utanför företagets vÀggar?Hur skall kommunikation kunna ske med företaget pÄ ett enkelt sÀtt, samtidigt som det ocksÄ ska vara sÀkert?Det kommer visa sig att administratören inte Àr den pusselbiten i sÀkerheten pÄ ett företag.

Det finns i dagslĂ€get gott om spelplattformar med stöd för accelerometer.NĂ€r spel skall utvecklas mot dessa spelplattformar sĂ„ Ă€r det viktig att stĂ€lla frĂ„gorna. Ă€r det lĂ€mpligt att anvĂ€nda accelerometern? Vilka problem innebĂ€r det? Är andra alternativ mer lĂ€mpliga?I detta arbete behandlas spelet Flygplan. Är accelerometer en lĂ€mplig kontrolltyp till flygplan eller Ă€r ett tangentbord mer lĂ€mpligt. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna utvecklades en prototyp av Flygplan med de tvĂ„ kontrolltyperna.

Uppsatsen behandlar hur nĂ„gra elever i skolĂ„r 2 uppfattar innebörden i likhetstecknet samt hur ett par lĂ€rare undervisar för att öka sina elevers förstĂ„else för likhetstecknets betydelse. Litteraturen anger tvĂ„ olika sĂ€tt att uppfatta likhetstecknet. Det ena betecknas som statiskt(â€Ă€r lika med”) och det andra som dynamiskt (”blir”). Jag har anvĂ€nt mig av de tvĂ„ olika sĂ€tten att uppfatta likhetstecknet som mall för att sortera elevernas förstĂ„else. De allra flesta av eleverna i undersökningen i skolĂ„r 2 uppfattar inte likhetstecknets bĂ„da betydelser.

Syfte: VĂ„rt huvudsyfte med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och jĂ€mföra börsnoterade företags klassificering av omstruktureringsposter som jĂ€mförelsestörande. Vi analyserar och utvĂ€rderar företagens redovisningsmetoder, vilket ska ge underlag till en rekommendation hur redovisning kring dessa poster kan utvecklas. VĂ„rt delsyfte Ă€r att öka förstĂ„elsen kring jĂ€mförelsestörande poster sĂ„ att den som lĂ€ser företagens Ă„rsredovisningar förstĂ„r bakgrunden med dessa.Metod: Vi anvĂ€nder oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med börsnoterade Large Cap företag pĂ„ Stockholmsbörsen.Teori: I teorin utformar vi en förestĂ€llningsram utifrĂ„n IASB regelverk. Övrig teori berör engĂ„ngsposter och omstruktureringskostnader samt deras pĂ„verkan pĂ„ redovisningen.Empiri: I empirin sammanstĂ€ller vi material som erhĂ„llits genom intervjuer med företag i studien.

Varför stannar mÄnga skolor vid en yttre organisation i team medan utvecklingen av dess inre arbete gÄr betydligt lÄngsammare. UtifrÄn en fallstudie pÄ en F-9 skola undersöks lÀrares och skolledares förestÀllningar om de hinder och möjligheter som finns för att kunna utvecklas till vÀl fungerande team. Vem eller vad Àr det som hindrar?.

Genom att peka pÄ de svÄrigheter som eleverna möter nÀr de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktÀr vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmÄga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna stÀller till problem av olika slag bÄde för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstÄr ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjÀlp med att komma över. Uteblir hjÀlpen hindras eleven/eleverna frÄn att nÄ en korrekt lösning. NÀr gruppen kommunicerar uppstÄr ett unikt vÀxelspel som styr och pÄverkar gruppmedlemmarna.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

I takt med att informationssamhÀllet utvecklas, ökar ocksÄ mÀngden stimuli runt omkring oss. Vi förvÀntas klara av att göra flera saker samtidigt, med ett stÀndigt brus frÄn omgivningen i öronen. NÀr hjÀrnan inte lÀngre orkar ta in och processa allt, sÀger den ifrÄn. Ofta leder det till utbrÀndhet eller koncentrationssvÄrigheter. Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva FMT-metoden, att se hur den kan anvÀndas vid utbrÀndhet och vid koncentrationssvÄrigheter, samt att se vilka likheter och skillnader som kan ses i arbetssÀttet med dessa bÄda former av svÄrigheter. I tvÄ fallbeskrivningar beskriver jag hur jag arbetat med FMT med tvÄ personer, den ena med utbrÀndhet och utmattningsdepression och den andra med koncentrationssvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT-metoden med fördel kan anvÀndas som behandlingsform för personer med utbrÀndhet eller koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

NÀtverk Àr idag lite av ett modeord. Som utvecklingsmetod kan det stödja chefer i sitt uppdrag dÄ det kan kÀnnas ensamt ?uppe pÄ toppen?. NÀtverket kan vara ett tillfÀlle för att bolla idéer med mÀnniskor i liknande situationer. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om cheferna i projektet Ta Steget anser att de kan utvecklas och finna stöd samt vad som behövs för att nÀtverket ska fungera.

Det har pÄ senare tid vÀxt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsvÀsendet och det verkar som att satsningarna pÄ den hÀr typen av utbildningar kommer att fortsÀtta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsvÀsendet innebÀr att mÄnga elever och lÀrare i dagslÀget har genomgÄtt nÄgon formav entreprenörskapsutbildning. FrÄgan som jag vill kasta ljus pÄ i den hÀr studien Àr: Hur utvecklas elevers företagsamma förhÄllningssÀtt genom entreprenörskapsutbildning?Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat elever och lÀrare som genomgÄtt entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lÀrarna.

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig frÄn majoriteten i det land de Àr adopterade i. De internationellt adopterade har tvÄ uppsÀttningar förÀldrar, de biologiska förÀldrarna och adoptivförÀldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en mÀnniskas identitet utvecklas i samspel med andra mÀnniskor som Àr viktiga för individen. Studiens syfte Àr att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. DÄ studien har sin grundlÀggande utgÄngspunkt frÄn den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.