Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fÄtt mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lÀrare sprider sina kunskaper och lÀr av varandra. Detta har vÀckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lÀrares yrkessamtal det vill sÀga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förstÄelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förÀndra sina strategier och handlingar nÀr det gÀller anvÀndning av datorn som verktyg för elevers tidiga lÀs- och skrivinlÀrning. I studien utgÄr jag frÄn teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala vÀrlden Àr av narrativ natur. Studien genomfördes under lÀsÄret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till lÀsning med datorn dÀr 24 pedagoger och tio klasser frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun deltog.

Utvecklingen i skola och i samhÀllet gÄr mot en alltmer digitaliserad vÀrld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det pÄ att införa datorer i skolan. MÄnga skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. HÀnder det nÄgot med lÀrarens didaktiska synsÀtt nÀr vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar frÀmst pÄ elevernas betyg och hur deras motivation förÀndras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

The aim of this study is to investigate teachers? experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers? motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första Är i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten pÄ mycket lÄga resultat pÄ de tester som mÀtte fonologisk medvetenhet och bokstavskÀnnedom, omrÄden som mÄnga av dagens lÀs- och skrivforskare hÀvdar har stor betydelse för den tidiga lÀs- och skrivprocessen. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka om och hur arbetssÀttet med att endast anvÀnda datorn vid skrivandet har pÄverkat de fem elevernas vÀg in i skriftsprÄket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid lÀsÄrets slut uppnÄtt den lÀs- och skrivförmÄga som förvÀntades för Ärskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var bÄde lÀttare och roligare att skriva pÄ datorn Àn med penna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka Ätta lÀrares uppfattningar om hur lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ÄtgÀrdas samt hur dessa lÀrare beskriver hur de ger stöd för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer med utbildade grundskollÀrare i Är 1-3 samt förskollÀrare. UtgÄngspunkten i den teoretiska delen Àr fenomenologi, vilket innebÀr att vi har försökt förstÄ ÄtgÀrder inom lÀs- och skrivsvÄrigheter utifrÄn lÀrarens perspektiv.Studiens resultat visar att det Àr viktigt att sÄ tidigt som möjligt kartlÀgga elevers svÄrigheter och att pÄ bÀsta sÀtt hitta den metod som passar utifrÄn elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lÀrare arbetar pÄ olika sÀtt för att stödja elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgÄr det att datorn Àr en viktig del i arbetet med elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter, exempelvis att eleven fÄr skriva pÄ datorn istÀllet för med pennan.

I undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen anvÀnts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhÀllet har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till lÀsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vÄr undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. UtgÄngspunkterna har dels varit en litteraturgenomgÄng dÀr litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvÀndning har studerats. En kvantitativ enkÀtundersökning pÄ fyra olika skolor riktade till elever och lÀrare samt en kvalitativ intervju med nÄgra utvalda elever genomfördes.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). FÄr jag spela dator? FÄr jag titta pÄ? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn pÄ förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien Àr tvÄ olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.

Bakgrund: NÀr musen började anvÀndas pÄ 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. PÄ den tiden var det tangentbordet som anvÀndes för att ?tala? med datorn. Idag Àr det musen som styr funktionerna och vi Àr vana vid att klicka oss hit och dit. AnvÀndaren har blivit sÄ beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Detta Àr en intervjustudie vars syfte Àr att belysa Synen pÄ en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till lÀsning. En metod som förÀndrar den traditionella lÀs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden Àr ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till lÀsning finns om Àn i nÄgot annan form Àven i andra lÀnder, Arne Tragetons metod har fÄtt stor uppmÀrksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar nÀrmare pÄ tvÄ skolor inom en kommun och vad metoden Àr för aktörerna, studien baseras pÄ 16 intervjuer fördelat pÄ fem olika aktörnivÄerna skolledningen, rektorer, lÀrare, förÀldrar och elever.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och anvÀndningen av den pÄ fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har anvÀnts i studien. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn olika uppfattningar.Eleverna anvÀnde datorn pÄ fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna pÄ musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lÀra sig saker, hitta information snabbt och förstÄ bÀttre genom att kolla pÄ Youtube.Fritidspedagogerna berÀttade att de anvÀnder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt fÄ tillgÄng till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlÀtta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Detta examensarbete visar pÄ vilka faktorer somyngre elever finner motiverande nÀr det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i Äk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktiksÄ observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sÀtt att arbeta pÄ.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda pÄmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill Àr: att andra kan lÀsa, att fÄ göra nÄgot nytt och annorlunda, att fÄ mertid med datorn, att fÄ skriva, att kunna lÀsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation fÄr oss lÀrare att förstÄeleverna bÀttre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lÀrare kan fÄ en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förstÄelse för attInternet ger oss den möjligheten..