The purpose of my study is to examine why five primary school teachers chose to start using the method ?Learning reading by writing on computer? in their teaching. How do they perceive that the method works in their classroom and do they perceive that the method affect the children?s literacy?The study consists of a qualitative method in form of interviews with five primary school teachers and also some observations made by me in the classrooms. I will use the findings I made during the interviews and observations and contrast these to relevant literature and research that I have collected.The result of my study shows that all of the interviewed teachers had a self-interest in working with the method ?Learning reading by writing on computers? and that they also worked closely with colleagues.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Denna studie beskriver elevernas samarbetslÀrande vid datorn dÄ Tragetons arbetssÀtt anvÀnds dvs. flicka och pojke samarbetar parvis under skriv- och lÀsinlÀrningsundervisningen med datorn som verktyg. Studien bygger pÄ en förstudie i form av en deltagarobservation samt halvstrukturerade intervjuer och bilddokumentationer. Urvalet i vÄr undersökning bestod av elever i Är 1 som undervisas med Tragetons arbetssÀtt. Resultatet av undersökningen visade att det förekom samarbetslÀrande i detta arbetssÀtt och att dialogen med sprÄkanalyser hade en vÀldigt betydelsefull inverkan kring skrivandet nÀr eleverna samverkade vid datorn.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkten Àr att konkretisera IKTs artefakter, sÄ som datorer och interaktiva skrivtavlor av bÄde lÀrare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vÄrt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervÀgande anvÀnder datorn till att skriva med i skolan, men Àven att söka information för att fÄ mer kunskap. Det framkommer Àven att det Àr förnuftigt att lÄta elever anvÀnda datorer i tidig Älder för att bli förtrogen med den, dÄ datorn anvÀnds genom hela skolgÄngen.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Datorn Àr en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme fÄr den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda pÄ hur, om och varför datorn anvÀnds inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vad ser lÀrarna för skÀl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur fÄr lÀrarna sina kunskaper om datoranvÀndning, Àr delar jag ocksÄ Àmnar undersöka.Jag har riktat in mig pÄ lÀrarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, verksamma pÄ fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad lÀroplanen sÀger samt vilka möjligheter och barriÀrer som datorn har mött under vÀgen in i skolan. Jag har lagt min utgÄngspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta.

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

Utga?ngspunkten fo?r den ha?r uppsatsen var att underso?ka vad som a?r kunnandet inom fenomenet notla?sning. Den ha?r uppsatsen ska ses som ett led i att underso?ka detta och syftet med arbetet var att underso?ka hur gymnasieelever erfar fenomenet notla?sning, och da? fra?mst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i fo?rsta hand inte anva?nder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har da?rmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig fo?r elevernas olika uppfattningar.

Syftet med denna studie var att undersöka om samspelet i spökskriftsmetoden bidrar till barnens motivation att lÀra sig att lÀsa och skriva. VÄrt intresse för spökskriftmetoden vÀcktes nÀr vi reflekterade över hur mÄnga elever som har svÄrigheter med lÀs- och skrivförstÄelsen. Vi tÀnker frÀmst pÄ de tillfÀllen under vÄra praktikperioder dÄ vi stött pÄ barn som kÀmpar sig igenom bokstÀverna i de ordinÀra metoderna. Detta har undersökts, genom kvalitativa intervjuer av tvÄ pedagoger och Ätta barn samt observationer av sjÀlva arbetet med spökskriftsmetoden pÄ tvÄ skolor, förskoleklasser, med fem skrivarpar. Resultaten visar att hÀlften av barnen pÄ den skola vi valt att kalla Antilopen vill anvÀnda sig mer av metoden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur datorn kan anvÀndas i de tidiga skolÄren, och dÄ framför allt vid lÀs- och skrivundervisningen. Vi ska Àven undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka hur datorn anvÀnds som pedagogiskt redskap i undervisningen. I forskningsbakgrunden redogörs för tre olika metoder för lÀs- och skrivinlÀrning. Vidare beskrivs tvÄ olika projekt, dÀr fokus legat pÄ lÀs- och skrivinlÀrning via datorn. För att fÄ en förförstÄelse för projekten redogörs det Àven för skillnaden mellan eleven som konsument eller producent, ordbehandlingsprogram och pennan som skrivverktyg samt samspelet vid datorn.

BAKGRUND:I dagens samhÀlle krÀvs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du vÀljer behöver du kunskapen. Detta stÀller krav pÄ oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rÀtt information till eleverna för att hjÀlpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser pÄ datorn som redskap i undervisningen.? Hur anvÀnds datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sÀtt att tÀnka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer pÄverkar pedagogernas val av att anvÀnda/inte anvÀnda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger frÄn tvÄ skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade Äsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit Àr att eleverna ser datorn frÀmst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget lÀngre och ser den som ett bra hjÀlpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Undersökningen utfördes för att kartlÀgga om pedagogers instÀllning till datorn som redskap för att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan hos elever hade nÄgot samband med datorns anvÀndningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades pÄ hur vi pedagoger kan anvÀnda datorn och dataprogrammen som redskap i lÀs- och skrivundervisningen samt hur den kan anvÀndas för att utveckla den sprÄkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade Àven om lÀrande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers instÀllning till datorn som redskap. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes pÄ en skola i en medelstor stad dÀr enkÀter och intervjuer var de arbetsmetoder som anvÀndes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt instÀlld till datorn som redskap i lÀs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som anvÀnde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen Àn vad de pedagoger med negativ instÀllning gjorde.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkten Àr att konkretisera IKTs artefakter, sÄ som datorer och interaktiva skrivtavlor av bÄde lÀrare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vÄrt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervÀgande anvÀnder datorn till att skriva med i skolan, men Àven att söka information för att fÄ mer kunskap. Det framkommer Àven att det Àr förnuftigt att lÄta elever anvÀnda datorer i tidig Älder för att bli förtrogen med den, dÄ datorn anvÀnds genom hela skolgÄngen.