Arbetet syftar till att skapa en bild av vad verksamma pedagoger i förskoleklasser anser om arbetsmetoden Att Skriva sig till LÀsning (ASL), vad den kan bidra med i elevernas lÀrande samt vilka fördelar respektive nackdelar som verksamma pedagoger upplever att den har..

Den hÀr undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjÀlpmedel i sprÄkundervisningen för att hjÀlpa elever att tala mer pÄ spanska. Eftersom datoranvÀndningen i skolans vÀrld hela tiden ökar Àr det synnerligen relevant att undersöka hur lÀrare kan se datorn som ett verktyg i sprÄkundervisningen. Studien var bÄde kvalitativ sÄvÀl som kvantitativ. Med hjÀlp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna pÄ spanska texter som de trÀnade pÄ att lÀsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smÄgrupper för att spela in dialoger pÄ ljudfiler pÄ datorn som de sedan lyssnade pÄ, analyserade och dÀrefter spelade in igen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan anvÀnda datorn för att frÀmja barns lÀrande. För att motsvara syftet har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förvÀg formulerade frÄgor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna stÀlldes ocksÄ ett antal uppföljningsfrÄgor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att dÀrefter sammanstÀllas och presenteras som resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare, som valt att arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning med datorn som pedagogiskt redskap, anser att denna metod skiljer sig frÄn de metoder de tidigare anvÀnt samt ifall metoden lett till problem eller vinster. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex utvalda pedagoger som arbetar med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. FrÄgorna som stÀlldes under intervjun har rört samspelet vid datorn, datorn som metod kontra andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder samt dess eventuella problem och vinster. Av resultatet framgÄr det att det finns mÄnga fördelar med datoranvÀndning framför handskrivning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig pÄ innehÄllet i sina texter och slippa forma bokstÀver för hand. Förutom sjÀlva redskapet man anvÀnder, skiljer sig denna metod inte sÀrskilt mycket frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare lÀr barn att skriva samt om bokstavsinlÀrning Àr av stor vikt i Är 1. För att ta reda pÄ det samt vad lÀrare prioriterar att arbeta med under barnets första skolÄr, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lÀrare. Resultatet visar att barn lÀr sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sÄdant som ligger dem nÀra. Det fria skrivandet Àr av stor vikt. Syftet med bokstavsinlÀrning Àr att barnet ska lÀra sig lÀsa och skriva.

Denna uppsats handlar om att skriva la?tar utifra?n tre fo?rutbesta?mda strategier. Jag valde att skriva med utga?ngspunkt fra?n strategierna skriva texten fo?rst, utga? ifra?n en trumloop och utga? ifra?n textma?ssig hook i la?tformen AADA.Fo?rhoppningen med de givna fo?rutsa?ttningarna var att fra?mja skapandeprocessen, korta startfasen, minska sja?lvkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karakta?r pa? la?tar och till sist variera den typ av form som la?tarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underla?ttar och fo?r arbetet frama?t..

Anledningen till varför jag valde att just skriva om lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lÀrare förvÀntas vara kompetent pÄ omrÄdet och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte Àr att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel pÄ konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klasserna 4-6 om man Àr vanlig klasslÀrare och dÄ inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frÄgor Àr: - Vad Àr lÀs- och skrivsvÄrigheter? - Hur yttrar sig lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att anvÀnda sig av som vanlig lÀrare för att underlÀtta skolarbetet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? PÄ slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tÀnka mig att anvÀnda mig av i mitt arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet av denna litteraturstudie Àr att jag tycker mig ha fÄtt en större inblick i hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att jag Àr en bit pÄ vÀg men inser ocksÄ att det i praktiken Àr eleven i frÄga som fÄr visa vÀgen för hur vi ska arbeta....

BAKGRUND:AnvÀndandet av datorer i samhÀllet medför att mÀnniskor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppvÀxt, vilket har gjort att anvÀndningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare Är. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvÀnds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna anvÀnds i tvÄ förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 Är, i deras samspel ochkommunikation vid datorn pÄ tvÄ förskolor i VÀstra Götaland. Studien Àr kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och pÄ vilket sÀtt de agerar, hur datorn anvÀnds ochnÀrvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjÀlp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förstÄelse.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Tidigare forskning har visat att förmÄgan att lÀsa och skriva pÄverkar bÄde mÀnniskans kognitiva tÀnkande och neurologiska strukturer. LikasÄ innebÀr oförmÄgan att lÀsa och skriva en social press som pÄverkar vÄr syn pÄ oss sjÀlva. Men hur pÄverkas vÄr sjÀlv- och framtidssyn av att vi lÀr oss att lÀsa och skriva? Detta har undersökts genom intervjuer med 14 kvinnor i Nepal med olika erfarenheter av att lÀsa och skriva. Resultatet visade huvudsakligen att kvinnorna sÄg sig sjÀlva som mer sjÀlvstÀndiga och sjÀlvsÀkra, och sin framtid som mer ljus efter att de lÀrt sig att lÀsa och skriva.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVĂ„rterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoĂ€ngen med en-till-en?Sex lĂ€rares uppfattningar av den personliga datorns roll i lĂ€rprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling Ă€ren-till-en, vilket innebĂ€r att varje elev fĂ„r en egen bĂ€rbar dator att dis-ponera för skolarbete. MĂ„nga skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultaten. Nya förhĂ„llanden i en verksamhet innebĂ€r förĂ€ndringar och dessa Ă€r viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en pĂ„verkar elevernas lĂ€rande, lĂ€rarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.

I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger lÀr barn att lÀsa och skriva pÄ ett lustfyllt sÀtt. Vi vill ocksÄ tillÀgna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan anvÀnda sig av i en sÄdan undervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur lÀr sex stycken pedagoger barn i skolÄr 1 att lÀsa och skriva? Vilka metoder, tillvÀgagÄngssÀtt och material anvÀnder sig pedagogerna av för att lÀra barn att lÀsa och skriva pÄ ett, enligt dem, lustfyllt sÀtt? Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagslÀget Àr verksamma i förskoleklass till skolÄr 3..

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli Äldrad och förlegad utan att stÀndigt hÄllas levande. Med ett vÀxande och varierande samhÀlle bör IKT anvÀndas som ett naturligt arbetssÀtt i den förberedda miljön pÄ Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lÀr barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan anvÀndas till. DÄ behöver de inte vÀxa upp till passiva tonÄringar, som sitter timtals framför bildskÀrmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte Àr att undersöka elevers förhÄllningssÀtt och deras anvÀndning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvÀndningen av tvÄ klasser i en Ärskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Vi har gjort en undersökning i skolÄr 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lÀrande, genom att anvÀnda oss av datorprogrammet ?Mattekungen?. Syftet har varit att hitta en ny vÀg till elevers kunskap pÄ ett mer lustfyllt sÀtt Àn att följa lÀroboken frÄn början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fÄtt spela ?Mattekungen?.