Föreliggande studie syftar till att undersöka textillÀrares och matematiklÀrares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror pÄ, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de bÄda lÀrargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika omrÄden som Àr centrala i min studie. Dessa Àr datorsatsningar, lÀraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger Àven pÄ sex intervjuer med textillÀrare och matematiklÀrare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis Àr textillÀrarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklÀrarna Àr mindre positiva.

I detta examensarbete undersöks om man med relativt otraditionella metoder kan skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi hade en idé om att anvÀnda bilden och musiken i svenskundervisningen och med utgÄngspunkt i dessa uttrycksmedel försöka skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi lÀt eleverna skriva till bild och musik och dÀrefter analysera sin egen text. Vi undersökte sedan om eleverna ansÄg att de hade hjÀlp av övningarna för sin sprÄkutveckling..

BakgrundSkrivandet och lÀsning har stort inflytande pÄ högstadieelevers kognitiva utveckling. NÀr de lÀser mycket fÄr de tillrÀcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lÀr de sig tillÀmpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt sprÄksystem pÄ det hÀr sÀttet. FrÄn en holistisk syn blir inlÀrning av ett nytt sprÄk naturligare om eleverna fÄr trÀna pÄ sprÄket under autentiska förutsÀttningar.SyfteSyftet med studien Àr dels att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i Àmnet engelska, dess samspel med lÀsfÀrdighet och pÄverkan av de tvÄ pÄ elevers kognitiva utveckling.

Under vÄren och sommaren 2009 fick jag till uppgift att lÀra mig mer om HLA och hur man kan anvÀnda det för att integrera datorspel och simuleringar. Förr var simuleringar oftast stora specialskrivna program, skapade för att klara av en specifik simulering. Om man behövde förÀndra pÄ nÄgot vis blev man tvungen att skriva om hela simuleringen. Nu med HLA har man fÄtt en standardisering pÄ hur man ska bygga upp simuleringar och vad dessa mÄste klara av att göra. HLA Àr alltsÄ en arkitektur för hur man ska koppla ihop flera mindre simuleringar (federater) till en stor simulering (federation).

Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Syftet med vÄr studie Àr att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar för att frÀmja barnens lÀs- och skrivutveckling. Genom att vÀnda oss till förskollÀrare och lÀrare mot yngre Är fick vi ta del av deras skrivna berÀttelser. I berÀttelserna beskriver de hur de arbetar med lÀs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berÀttelser visar att höglÀsning och rim Àr vanligt i arbetet. Fokus i berÀttelserna ligger pÄ att lÀs- och skrivaktiviteterna ska ske pÄ ett lustfyllt sÀtt. Pedagogerna beskriver Àven att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande lÀsningen och skrivningen.

I denna rapport beskrivs anvÀndning av Bluetooth i laservapen, Àven en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda pÄ sÄ mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda pÄ hur man implementerar ett program till vapnen..

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvÀndandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första Äret pÄ gymnasiet, fÄtt svara pÄ en enkÀt. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn Àr vanligt förekommande i ungdomars vardag. SÄvanlig att den pÄverkade tidpunkten dÄ ungdomarna gick och lade sig och hur lÀnge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken pÄ samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

Bakgrund och problem: Goodwill uppstÄr i samband med rörelseförvÀrv och utgörs av skillnaden mellan vad det förvÀrvande företaget betalat och den köpta rörelsens nettotillgÄngar. En goodwillnedskrivning pÄverkar inte företagens kassaflöden, som Àr en viktig faktor vid investerares vÀrdering av företagen, men visar pÄ att rörelsen inte anses inbringa lika stora kassaflöden i framtiden. NÀr goodwill nedskrivningstestas Àr det flertalet subjektiva bedömningar frÄn ledningen som kan ha en stor pÄverkan pÄ slutresultatet, dÄ regelverket lÀmnar utrymme för osÀkerhet. Att goodwill numera nedskrivningstestas istÀllet för att Ärligen skrivas av planmÀssigt kan Àven innebÀra problem för revisorer dÄ berÀkningen av verkligt vÀrde kan vara komplext inom vissa omrÄden. Uppsatsens problemformulering Àr; Vilka bakomliggande faktorer finns som kan förklara att goodwillnedskrivningar görs eller inte görs? Vad finns det för svÄrigheter gÀllande bedömning av nedskrivning av goodwill utifrÄn ett granskningsperspektiv?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att granska anledningar bakom nedskrivningar av goodwill.

För att Äterknyta till de problem jag hade nÀr jag lÀste Auster för första gÄngen utan att veta vad metafiktion Àr, har jag i denna uppsats till en början förklarat vad metafiktion Àr, för att sedan gÄ över till att undersöka hur en författare anvÀnder sig av metafiktion i sitt skrivande.Jag har konstaterat att undersökningar om metafiktion har gjorts tidigare men inte pÄ Orakelnatten och dÀrför har jag valt att utföra en sÄdan undersökning. Det problem som jag formulerade i början har besvarats. Jag har skapat en förstÄelse för vad metafiktion Àr för nÄgot och hur Auster anvÀnder sig av det. Först och frÀmst sÄ ser vi att Auster anvÀnder sig av metafiktion och att han Àr vÀl medveten om vad det Àr för nÄgot. Detta har jag visat genom att applicera Waughs och Janssons teorier om metafiktion pÄ Orakelnatten.

Sverige Àr ett land med hög datortÀthet. Relationen mellan mÀnniska och dator ÀrdÀrför nÄgot som Àr essentiellt och pÄtagligt pÄ arbetsplatser och utbildandeinstitutioner. För att datoranvÀndaren skall kunna utnyttja datorn som arbetsredskappÄ ett optimalt sÀtt mÄste anvÀndaren ocksÄ involvera sig sjÀlv i en sprÄkligkommunikation med det operativsystem som finns i datorn. De vanligasteoperativsystemen bygger pÄ ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt, dÀr anvÀndareninteragerar med operativsystemet via en metaforisk skrivbordsmiljö.Undersökningen i uppsatsen utgÄr frÄn de hjÀlptexter som finns integrerade i ett avde vanligaste operativsystemen, nÀmligen Windows 7. Syftet med undersökningenÀr att undersöka hur den hjÀlptext som Àr integrerad i Windows 7 kommunicerar sittinnehÄll till datoranvÀndaren.

Vi har genom vÄr lÀrarutbildning förstÄtt att en av grundskolans viktigaste uppgifter Àr att lÀra alla barn lÀsa och skriva. Betydelsen av en god lÀsfÀrdighet fÄr allt större betydelse i vÄrt samhÀlle. FörvÀntningarna pÄ skolan och lÀrarna Àr att de ska utbilda elever till goda lÀsare. Kraven pÄ en bred textkompetens har ökat under de senare Ären, dÄ eleverna ska kunna bÄde lÀsa och skriva olika texttyper och genrer. Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning mött elever som Àr intresserade av att lÀsa men vi har Àven mött de elever som Àr omotiverade och saknar intresse för lÀsning.

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.

Rapporten behandlar datorstödda multimedia utbildningar vars syfte Àr att utbilda ovana anvÀndare i datorkunskap. Hur ska instruktioner utformas för att stödja inlÀrning i dessa datorstödda utbildningar? Vilka instruktionsteorier och inlÀrningsteorier Àr viktiga att stödja? Detta Àr de huvudsakliga frÄgestÀllningar rapporten behandlar. Studien innefattar en utvÀrdering av tre datorstödda utbildningsprogram för att besvara vilka instruktioner programmen stödjer. Utöver utvÀrderingen har Àven en empirisk studie i form av en direktobservation utförts.

I dagens IT-samhÀlle Àr sÀkerhet en viktig aspekt. Ett sÀtt att nÄ högre sÀkerhet Àr att bygga upp sÀkerheten i lager. I hemmanÀtverk Àr tvÄ vanliga lager antivirus och brandvÀgg.Den hÀr kandidatuppsatsen undersöker om ett intrÄngsdetekteringsystem (IDS) Àr ett bra komplement till sÀkerheten i ett hemmanÀtverk.För att hÄlla systemet sÄ attraktivt som möjligt för hemmanÀtverket fokuserar man pÄ att hÄlla priset nere och konfigurationen enkel. Vi valde enkorts-datorn (Raspberry Pi) med programvaran IPFire, som Àr open-source, dÀr IDS:en Snort ingÄr och IPFire har ett enkelt grÀnssnitt för konfiguration.För att mÀta hur effektivt systemet fungerar, mÀts det hur mÄnga hot Snort upptÀcker. MÀtningar gjordes ocksÄ för att undersöka om systemet orsakade prestandaförluster i hemmanÀtverket.Av resultaten drogs slutsatsen att systemet Àr ett bra komplement till sÀkerheten i ett hemmanÀtverk.