I min undersökning har jag granskat högstadieelevernas lÀromedel i matematik, för att se hur de olika böckerna skiljer sig Ät nÀr det gÀller att uppmana elever till att anvÀnda sig av elektroniska hjÀlpmedel. Jag kom fram till att det Àr skillnader pÄ elevernas lÀromedel, nÀr det gÀller i vilken utstrÀckning dessa uppmanar till anvÀndandet av elektroniska hjÀlpmedel. Resultatet visar att skillnaden mellan böckerna Àr upp till cirka 70 procentandelar nÀr det gÀller hur mycket de uppmanar eleverna att anvÀnda sig av minirÀknare eller dator nÀr de löser uppgifterna i matematikböckerna. LÀromedlen visar endast hur lÀromedelsförfattaren har tÀnkt i frÄga om anvÀndning av elektroniska hjÀlpmedel. Det kan eventuellt skilja sig frÄn den enskilde lÀrarens uppfattning.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka variationen i utlÀsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andrasprÄks-kommunikation, som anvÀnds för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick lÀsa utvalda symboluttryck högt innantill, men ocksÄ med ord skriva hur de skulle lÀsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utlÀsning och mÄnga variationer noterades. DÄ den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvÀrderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle sÀga? resulterade i text som lÀtt kunde översÀttas i talsprÄk och dÀrefter analyseras pÄ liknande sÀtt som muntliga utlÀsningar.

Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslÀrare. Syftet med undersökningen var att se hur en lÀrare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, dÄ det uttryckligen stÄr i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och lÀsa olika genrer. Uppsatsen Àr utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utstrÀckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna stÀlldes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lÀrarens sÀtt att arbeta kring genrer stÀmde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att lÀraren inte ansÄg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper.

Studiens syfte Àr att fördjupa och vidga förstÄelsen för lÀrarens upplevelse av alternativa verktyg. FÄ syn pÄ deras didaktiska strategier kring anvÀndning av alternativa verktyg och hur det pÄverkar elevers lÀs- och skrivundervisning, nÀr det gÀller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och Àr till viss del Àr inspirerade av fenomenologin. LÀrarens upplevelse stÄr i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillÀrares och matematiklÀrares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror pÄ, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de bÄda lÀrargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika omrÄden som Àr centrala i min studie. Dessa Àr datorsatsningar, lÀraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger Àven pÄ sex intervjuer med textillÀrare och matematiklÀrare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis Àr textillÀrarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklÀrarna Àr mindre positiva.

I detta examensarbete undersöks om man med relativt otraditionella metoder kan skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi hade en idé om att anvÀnda bilden och musiken i svenskundervisningen och med utgÄngspunkt i dessa uttrycksmedel försöka skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi lÀt eleverna skriva till bild och musik och dÀrefter analysera sin egen text. Vi undersökte sedan om eleverna ansÄg att de hade hjÀlp av övningarna för sin sprÄkutveckling..

BakgrundSkrivandet och lÀsning har stort inflytande pÄ högstadieelevers kognitiva utveckling. NÀr de lÀser mycket fÄr de tillrÀcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lÀr de sig tillÀmpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt sprÄksystem pÄ det hÀr sÀttet. FrÄn en holistisk syn blir inlÀrning av ett nytt sprÄk naturligare om eleverna fÄr trÀna pÄ sprÄket under autentiska förutsÀttningar.SyfteSyftet med studien Àr dels att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i Àmnet engelska, dess samspel med lÀsfÀrdighet och pÄverkan av de tvÄ pÄ elevers kognitiva utveckling.

Under vÄren och sommaren 2009 fick jag till uppgift att lÀra mig mer om HLA och hur man kan anvÀnda det för att integrera datorspel och simuleringar. Förr var simuleringar oftast stora specialskrivna program, skapade för att klara av en specifik simulering. Om man behövde förÀndra pÄ nÄgot vis blev man tvungen att skriva om hela simuleringen. Nu med HLA har man fÄtt en standardisering pÄ hur man ska bygga upp simuleringar och vad dessa mÄste klara av att göra. HLA Àr alltsÄ en arkitektur för hur man ska koppla ihop flera mindre simuleringar (federater) till en stor simulering (federation).

Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Syftet med vÄr studie Àr att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar för att frÀmja barnens lÀs- och skrivutveckling. Genom att vÀnda oss till förskollÀrare och lÀrare mot yngre Är fick vi ta del av deras skrivna berÀttelser. I berÀttelserna beskriver de hur de arbetar med lÀs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berÀttelser visar att höglÀsning och rim Àr vanligt i arbetet. Fokus i berÀttelserna ligger pÄ att lÀs- och skrivaktiviteterna ska ske pÄ ett lustfyllt sÀtt. Pedagogerna beskriver Àven att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande lÀsningen och skrivningen.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

I denna rapport beskrivs anvÀndning av Bluetooth i laservapen, Àven en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda pÄ sÄ mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda pÄ hur man implementerar ett program till vapnen..

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvÀndandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första Äret pÄ gymnasiet, fÄtt svara pÄ en enkÀt. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn Àr vanligt förekommande i ungdomars vardag. SÄvanlig att den pÄverkade tidpunkten dÄ ungdomarna gick och lade sig och hur lÀnge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken pÄ samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

Bakgrund och problem: Goodwill uppstÄr i samband med rörelseförvÀrv och utgörs av skillnaden mellan vad det förvÀrvande företaget betalat och den köpta rörelsens nettotillgÄngar. En goodwillnedskrivning pÄverkar inte företagens kassaflöden, som Àr en viktig faktor vid investerares vÀrdering av företagen, men visar pÄ att rörelsen inte anses inbringa lika stora kassaflöden i framtiden. NÀr goodwill nedskrivningstestas Àr det flertalet subjektiva bedömningar frÄn ledningen som kan ha en stor pÄverkan pÄ slutresultatet, dÄ regelverket lÀmnar utrymme för osÀkerhet. Att goodwill numera nedskrivningstestas istÀllet för att Ärligen skrivas av planmÀssigt kan Àven innebÀra problem för revisorer dÄ berÀkningen av verkligt vÀrde kan vara komplext inom vissa omrÄden. Uppsatsens problemformulering Àr; Vilka bakomliggande faktorer finns som kan förklara att goodwillnedskrivningar görs eller inte görs? Vad finns det för svÄrigheter gÀllande bedömning av nedskrivning av goodwill utifrÄn ett granskningsperspektiv?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att granska anledningar bakom nedskrivningar av goodwill.