Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser pedagogerna pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur ser barnen pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur samspelar barnen kring lÀrplattan? VÄr studie Àr gjord pÄ tvÄ förskolor i NordvÀstra SkÄne dÀr vi har intervjuat Ätta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde Àven barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hÀmtat frÄn Ljung-DjÀrf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barn att lÀra sig att lÀsa och skriva. DÄ vi som blivande lÀrare kommer att arbeta med barns lÀs- och skrivutveckling ansÄg vi det vara viktigt för oss att fÄ en djupare insikt i hur det arbetet gÄr till. Vi vill Àven kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med elevers lÀs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. NÀr vi lÀste kurslitteraturen om barns lÀs- och skrivutveckling sÄ konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bÀst ska och kan lÀra sig att lÀsa och skriva.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ i vilka klassrumssituationer flersprÄkiga elever i Ärskurs 2, upplever att andrasprÄksinlÀrningen blir meningsfull, samt att ta reda pÄ vilken betydelse den kulturella identiteten har för andrasprÄksinlÀrningen.För att söka ett svar pÄ syftet har en kvalitativ intervjustudie av flersprÄkiga elever i Ärskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn pÄ lÀrande. FrÄgestÀllningarna för undersökningen har varit; I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andrasprÄksinlÀrningen Àr meningsfull? Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andrasprÄksinlÀrning?Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter dÀr de sjÀlva fÄr vÀlja innehÄllet och de vÀljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det Àr roligast att lÀsa nÀr de fÄr lÀsa litteratur som de har valt sjÀlva frÄn bokbussen eller hemifrÄn.

AbstractCitatet, "Du Àr duktig pÄ att skriva precis som din bror" Àr hÀmtat frÄn en skrivbok dÀr lÀraren kommenterat en elevs skrivlÀxa. Den hÀr studien behandlar lÀrares reflektioner kring syskonskarans prÀgling i skolmiljön.Syftet Àr att genom intervjuer med arbetslag belysa hur syskonjÀmförelser görs i skolmiljö. UtifrÄn vÄr valda teori, socialpsykologin förklaras grupprocesser, interaktioner, roller och attityder för att besvara studiens syfte. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod med öppna intervjufrÄgor i arbetslag och med en hermeneutisk analysmetod tolkar vi det empiriska materialet.VÄrt resultat har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning. I resultatet framgÄr det att lÀrarna i arbetslagen menar att deras syn pÄ elever kan förÀndras utifrÄn erhÄllen information om syskonskaran och att det bidrar till att de vill minska informationsflödet i skolmiljön.I vÄrt diskussionskapitel kommer studiens frÄgestÀllningar att besvaras för att avslutas med tankar om framtida forskning.Nyckelord: SyskonjÀmförelser, arbetslaget, lÀrarperspektiv, bemötande, information.

Vi har gjort en studie kring lÀsning och skrivande som mestadels har inriktats pÄ barns tankar kring skriftsprÄkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter har för tankar kring meningen med att vara lÀs- och skrivkunnig. HuvudfrÄgorna har kretsat kring varför man bör kunna lÀsa och skriva, samt hur man ska gÄ till vÀga nÀr man lÀser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i Ärskurs tvÄ.

Denna studie handlar om hur personal och förÀldrar uppfattar hur och vad barn lÀr sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. TvÄ förskollÀrare, en barnskötare, en mÄltidspersonal, en kock, en skÄdespelare och tvÄ förÀldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och förÀldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lÀrde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lÀrande och matvanor, hur idén till projektet vÀcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken Àr att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare Äldrar, redan pÄ förskolan, med mÄl att kunna förbÀttra barns matvanor. Man utgÄr frÄn ett praktiskt-estetiskt Àmne sÄsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska Àmnen. Projektidén Àr att arbeta med maten som mÄl och medel i förskolan.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Detta Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ hur tvÄ pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi gÄr igenom nÄgra centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vÄrt syfte anvÀnde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vÄr tolkning Àr att pedagogerna blandannat anvÀnder sig av datorerna för att motivera eleverna. VÄr studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet dÀr vi lyfter framnÄgra egna tankar samt att vi ger tips pÄ vidare forskning..

Inger Edelfeldt (1956) and Bengt Martin (1933-2010) are two Swedish writers of different generations. Both of them did, between the years 1968 to 1983, write about adolescent men coming to terms with their homosexuality. Edelfeldt wrote two versions of the same story, with slight but significant differences, the main being different implied readers (adult versus adolescent). Bengt Martin wrote about three young homosexual characters: Joakim, Bengt and Bengt. The story about Joakim is presented as fiction but bears many resemblances with Martin?s autobiography.

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Saab Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom bÄde den civila och militÀra sektorn. Fokus ligger pÄ flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfÀrisk pÄverkan mm.Hög tillförlitlighet Àr en viktig faktor inom flygburna system. Det innebÀr att diverse strÄltester tillÀmpas pÄ elektriska system och komponenter, exempelvis minnen. Det Àr viktigt att försÀkra sig om att minnena i de flygburna systemen fungerar riktigt och att konfigurationsdata inte förloras.MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att anpassa ett datainsamlingsprogram för minneselektronik, frÄn en redan existerande testutrustning. Arbetsuppgiften innebÀr följande:?LÀsa/skriva till DRAM?Lagra data pÄ moderkortet?Presentera data i LabVIEWTestutrustningen ska kunna lÀsa och skriva till testminnet, lagra data pÄ moderkortet och slutligen presentera data i LabVIEW.

Syftet med min undersökning Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, Ärskurs fyra till sex, gÄr till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov pÄ bÀsta sÀtt.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda pÄ följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tÀnka pÄ som pedagog nÀr man bemöter barn med autism?UtifrÄn det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar pÄ att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssÀtt frÄn olika metoder. Det framkommer ocksÄ att pedagogerna bland annat anvÀnder sig av bilder samt att man har olika scheman nÀr man arbetar med barn med autism för att göra det sÄ tydligt som möjligt. NÄgot annat som Àr viktigt som pedagog Àr att man individanpassar metoden till varje enskilt barn.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna fÄ personal med förskrivningsrÀtt av FaR, verksam vid huslÀkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utstrÀckning skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept. Syftet var Àven att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning som fysisk aktivitet pÄ recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken instÀllning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkÀtstudie genomfördes pÄ sju huslÀkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och har lÀmnats ut och samlats in vid samma tillfÀlle. 35 huslÀkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkÀten.Resultat: Resultaten visar pÄ en övervÀgande positiv instÀllning till FaR bland vÄrdpersonalen vid huslÀkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar pÄ att antalet förskrivare ökat vÀsentligt sedan den kartlÀggning som gjordes av FolkhÀlsoenheten 2004.