Saab Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom bÄde den civila och militÀra sektorn. Fokus ligger pÄ flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfÀrisk pÄverkan mm.Hög tillförlitlighet Àr en viktig faktor inom flygburna system. Det innebÀr att diverse strÄltester tillÀmpas pÄ elektriska system och komponenter, exempelvis minnen. Det Àr viktigt att försÀkra sig om att minnena i de flygburna systemen fungerar riktigt och att konfigurationsdata inte förloras.MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att anpassa ett datainsamlingsprogram för minneselektronik, frÄn en redan existerande testutrustning. Arbetsuppgiften innebÀr följande:?LÀsa/skriva till DRAM?Lagra data pÄ moderkortet?Presentera data i LabVIEWTestutrustningen ska kunna lÀsa och skriva till testminnet, lagra data pÄ moderkortet och slutligen presentera data i LabVIEW.

Syftet med min undersökning Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med autistiska barn i grundskolan, Ärskurs fyra till sex, gÄr till och hur pedagogen kan tillgodose deras behov pÄ bÀsta sÀtt.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om autism. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda pÄ följande: Hur anser de intervjuade personerna att man ska arbete med barn med autism? Vad anser de intervjuade personerna att man ska tÀnka pÄ som pedagog nÀr man bemöter barn med autism?UtifrÄn det insamlade materialet som jag fick har jag analyserat det och resultatet pekar pÄ att det finns ingen renodlad metod, utan pedagogerna plockar olika arbetssÀtt frÄn olika metoder. Det framkommer ocksÄ att pedagogerna bland annat anvÀnder sig av bilder samt att man har olika scheman nÀr man arbetar med barn med autism för att göra det sÄ tydligt som möjligt. NÄgot annat som Àr viktigt som pedagog Àr att man individanpassar metoden till varje enskilt barn.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna fÄ personal med förskrivningsrÀtt av FaR, verksam vid huslÀkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utstrÀckning skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept. Syftet var Àven att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning som fysisk aktivitet pÄ recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken instÀllning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkÀtstudie genomfördes pÄ sju huslÀkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor och har lÀmnats ut och samlats in vid samma tillfÀlle. 35 huslÀkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkÀten.Resultat: Resultaten visar pÄ en övervÀgande positiv instÀllning till FaR bland vÄrdpersonalen vid huslÀkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar pÄ att antalet förskrivare ökat vÀsentligt sedan den kartlÀggning som gjordes av FolkhÀlsoenheten 2004.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

I Sverige har en diskussion vÀxt kring förslaget att svenska sjukgymnaster ska ha rÀtt att skriva sjukintyg. Sverige har problem med höga sjukskrivningskostnader som i första hand beror pÄ gruppen patienter med muskuloskeletala problem och fram för allt ryggvÀrksbesvÀr. Sjukgymnaster arbetar genom att förebygga, frÀmja, behandla, habilitera samt rehabilitera problem och besvÀr inom det muskuloskeletala systemet. I Norge fÄr numera manuellterapeuter (sjukgymnaster) och kiropraktorer göra bedömningar av sjukskrivningsbehov och skriva sjukintyg för upp till tolv veckor. I Sverige Àr lÀkaren den enda yrkesgruppen med befogenheten att bedöma behovet av sjukskrivning samt skriva sjukintyg.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don?t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Vi vill fÄ kunskap om hur pedagogerna vÀljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta omrÄde dÄ vi anser att lÀsning och skrivning Àr baskunskaper i livet. I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att behöva vÀlja metod.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare tÀnker om barns lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: hur tÀnker pedagogerna om barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med lÀs- och skrivutveckling? Jag har utgÄtt frÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och anvÀnt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollÀrare intervjuades, fem förskollÀrare frÄn fyra förskolor och tvÄ förskollÀrare frÄn en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förÀndrats vad gÀller barns lÀs- och skrivutveckling.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning lÄg- och mellanstadielÀrare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ reda pÄ vad som sagts om Àmnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att lÀsa aktuell forskning pÄ omrÄdet. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare i kvalitativa öppna intervjuer dÀr mina huvudfrÄgestÀllningar var: Hur anvÀnds skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras fÀrdigt lÀromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv bild av att anvÀnda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sÀttet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara höglÀsning dÀr lÀraren eller eleverna lÀser högt för varandra eller egen tyst lÀsning.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.

Dagens polisverksamhet har en spÀnnvidd som fÄ andra yrkesomrÄden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjÀlpa och stÀlla till rÀtta kompletteras stÀndigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förÀndras. Avancerad teknisk utrustning kommer till anvÀndning. Yrkesutbildningen anpassas dÀrefter.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar pÄ elevers skrivutveckling, anvÀndning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nÀmner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som anvÀnts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, dÀr utgÄngspunkten Àr en skönlitterÀr bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fÄtt instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna fÄ en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Examensarbete Àr en del i min utbildning, Bygg och anlÀggning pÄ LuleÄ TekniskaUniversitet. Examensarbetet beskriver arbetsgÄngen för montering av maskinstyrning och lite mer information om de olika delarna. Maskinstyrning Àr inte automatisk styrning av maskiner eller styrning pÄ distans i detta sammanhang. Det Àr ett GPS mÀtinstrument för arbetsmaskiner som till exempel grÀvmaskin, hjullastare och hyvel. Det krÀvs en del montering och instÀllningar i datorn med programvaran 3D-MC.