Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

I Sverige har en diskussion vÀxt kring förslaget att svenska sjukgymnaster ska ha rÀtt att skriva sjukintyg. Sverige har problem med höga sjukskrivningskostnader som i första hand beror pÄ gruppen patienter med muskuloskeletala problem och fram för allt ryggvÀrksbesvÀr. Sjukgymnaster arbetar genom att förebygga, frÀmja, behandla, habilitera samt rehabilitera problem och besvÀr inom det muskuloskeletala systemet. I Norge fÄr numera manuellterapeuter (sjukgymnaster) och kiropraktorer göra bedömningar av sjukskrivningsbehov och skriva sjukintyg för upp till tolv veckor. I Sverige Àr lÀkaren den enda yrkesgruppen med befogenheten att bedöma behovet av sjukskrivning samt skriva sjukintyg.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Vi vill fÄ kunskap om hur pedagogerna vÀljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta omrÄde dÄ vi anser att lÀsning och skrivning Àr baskunskaper i livet. I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att behöva vÀlja metod.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare tÀnker om barns lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: hur tÀnker pedagogerna om barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med lÀs- och skrivutveckling? Jag har utgÄtt frÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och anvÀnt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollÀrare intervjuades, fem förskollÀrare frÄn fyra förskolor och tvÄ förskollÀrare frÄn en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förÀndrats vad gÀller barns lÀs- och skrivutveckling.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning lÄg- och mellanstadielÀrare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ reda pÄ vad som sagts om Àmnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att lÀsa aktuell forskning pÄ omrÄdet. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare i kvalitativa öppna intervjuer dÀr mina huvudfrÄgestÀllningar var: Hur anvÀnds skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras fÀrdigt lÀromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv bild av att anvÀnda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sÀttet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara höglÀsning dÀr lÀraren eller eleverna lÀser högt för varandra eller egen tyst lÀsning.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.

Dagens polisverksamhet har en spÀnnvidd som fÄ andra yrkesomrÄden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjÀlpa och stÀlla till rÀtta kompletteras stÀndigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förÀndras. Avancerad teknisk utrustning kommer till anvÀndning. Yrkesutbildningen anpassas dÀrefter.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar pÄ elevers skrivutveckling, anvÀndning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nÀmner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som anvÀnts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, dÀr utgÄngspunkten Àr en skönlitterÀr bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fÄtt instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna fÄ en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Examensarbete Àr en del i min utbildning, Bygg och anlÀggning pÄ LuleÄ TekniskaUniversitet. Examensarbetet beskriver arbetsgÄngen för montering av maskinstyrning och lite mer information om de olika delarna. Maskinstyrning Àr inte automatisk styrning av maskiner eller styrning pÄ distans i detta sammanhang. Det Àr ett GPS mÀtinstrument för arbetsmaskiner som till exempel grÀvmaskin, hjullastare och hyvel. Det krÀvs en del montering och instÀllningar i datorn med programvaran 3D-MC.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.

Syfte: Syftet med undersökningen var att söka ta reda pÄ hur elever med lÀs och skrivsvÄrigheter upplever att de anvÀnder sig av datorn nu nÀr alla elever i klassen har tillgÄng till samma utrustning.Teori: Studien tar sitt avstamp i det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses omgivningen runt individen som det avgörande för elevens utveckling och lÀrande. Metod: Datainsamlingen och empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer. Sex elever deltog i studien. Intervjuerna har sedan transkriberats och bearbetats i enlighet med den hermeneutiska tolkningslÀran.

Byggbranschen Àr i förÀndring och sÀttet att bygga utvecklas stÀndigt. Dock kritiseras ofta byggbranschen för att vara dÄlig pÄ att utvecklas och inte uppdatera sig i den hastighet som behövs. NÄgot mÄste göras för att snabba pÄ utvecklingen och kanske kan 3D-skrivare vara ett alternativ i framtiden. Detta examensarbete syftar dÀrför till att ta reda pÄ mer om den nya tekniken och dess möjligheter för att kunna förbÀttra byggprocessen.Examensarbetet handlar om att ta reda pÄ vad som finns idag nÀr det gÀller 3D-skrivare och att försöka ta temperaturen pÄ tekniken. Kan man anvÀnda en 3D-skrivare för att skriva ut komponenter eller kanske till och med ett helt hus? Finns det nÄgon som börjat inom byggbranschen? GÄr det att börja anvÀnda 3D-skrivare redan idag?För att ta reda pÄ vad som finns började arbetet med att söka information pÄ internet.