Med tankar frÄn pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frÄgor om datorn och dess betydelse för en grafiker. FrÄgestÀllningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i datorn: genom att blanda tvÄ uppsÀttningar av data, sÄsom tvÄ genuppsÀttningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades dÀrmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet Àr att ge andra grafiker ett nytt sÀtt att se pÄ digital grafik.

Jag har tidigare skrivit fo?r fyrha?ndigt pianospel och vill nu fortsa?tta att komponera fo?r piano. Jag a?r inte van vid att komponera och har alltid haft sva?rt att ta fram min kreativitet och hitta inspiration. Om man inte anva?nt sig av kreativiteten sa? mycket under sitt liv kan det vara sa? att man inte har tillga?ng till den i den utstra?ckning man skulle beho?va.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett serverprogram i en enkortsdator som arbetar i realtid för att kunna hjÀlpa mÀnniskor att köra mer ekonomiskt och miljövÀnligt i deras vardag.Detta var ett av mÄlen stÀllda av produktbestÀllaren Ziggy Creative Colony. Ett mer lÄngsiktigt mÄl frÄn bestÀllaren Àr att datorn skall installeras i en bil och kopplas till bilens on-board diagnostic-II (OBD-II)-uttag. Datorn ska sedan, via OBD-II, kunna samla information som till exempel hastighet, acceleration och brÀnsleflöde frÄn bilens engine control unit (ECU). Serverprogrammet ska bearbeta denna information som sedan kommuniceras och visualiseras till bilföraren via en native mobilapplikation.Serverprogrammet byggdes i en linuxbaserad dator: Raspberry Pi och döptes av oss till Car-Pi. Car-Pi designades enligt arkitekturmönstret Model-View-Controller (MVC) som gör det lÀtt att underhÄlla, vidare-utveckla och implementera programmet av produktÀgaren, Ziggy Creative Colony, i framtiden.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en uppfattning om hur de Àldsta förskolebarnen ser pÄ sitt lÀrande. Mer specifikt hur de uppfattar att de lÀr sig lÀsa och skriva samt att lÄta barnens syn pÄ sin tidiga skriftsprÄksinlÀrning fÄ komma fram.Teori: Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker barnens uppfattningar om sitt skriftsprÄkslÀrande. Det har varit viktigare att tolka och förstÄ resultaten Àn att studien skulle vara generaliserbar (Stukåt, 2005).Metod: Intervju/samtal för att lÄta barn uttrycka sin uppfattning om hur de uppfattat att de lÀrt sig lÀsa och skriva. Genom barnintervju som metod lÄta barns röst bli hörd.Resultat: Barnen beskrev att de lÀrt sig lÀsa och skriva pÄ flera olika sÀtt. T.ex.

Uppsatsen undersöker innehĂ„llet i Ă€mnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de Ă€r skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmĂ€nna rĂ„d, med nulĂ€gesbeskrivning, nya mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let? Den andra frĂ„gan i undersökningen gĂ€ller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i Ă€mnet svenska handlar om att skriva.Undersökningen Ă€r kvantitativ och baseras pĂ„ individuella utvecklingsplaner frĂ„n en grundskola med elever frĂ„n Ă„r ett till Ă„r sex.Resultatet visar att det Ă€r fĂ„ utvecklingsplaner som Ă€r skrivna med nulĂ€ge, mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulĂ€gesbeskrivning.Hypotesen som stĂ€lldes visade sig stĂ€mma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns Ă€ven mĂ„nga som handlade om lĂ€sning..

?Denna uppsats handlar om hur det lÀrande samtalet förÀndras och tar sig nya former och vÀgar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssÀtt Àndras. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, dÀr varje elev frÄn Är 4 och berörda pedagoger fÄr tillgÄng till varsin dator, pÄverkar det lÀrande samtalet med utgÄngspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrÄn forskningsfrÄgorna som stÀllts, vilka lett till att skapa förstÄelse om hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrarrollen, hur 1-1 projektet pÄverkat elevernas lÀrstilar, hur 1-1 projektet pÄverkat det lÀrande samtalet samt hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger pÄ de tvÄ Vittraskolor belÀgna i Stockholm, som Àr delaktiga i projektet.NÄgra av de övergripande resultaten i studien Àr att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lÀrande.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Det stÄr i lÀroplanen för förskolan att verksamheten skall lÀgga grund för ett livslÄngt lÀrande. PÄ sikt skall barnen Àven kunna tillÀgna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhÀllet behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjÀlpa dem att fÄ tillgÄng till kunskap? I denna uppsats Àr syftet att undersöka pedagogers och förÀldrars syn pÄ datorer i förskolan och hur barnen faktiskt anvÀnder datorn i vardagen. De vuxnas Äsikter framstÀlls genom intervjuer och enkÀter.

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlÀgga tillgÄngen till och anvÀnd-ningen av datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasiesko-lor. UtgÄngspunkt för detta arbete var att större tillgÄng till datorerna leder till större anvÀndning. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nÄgra frÄgestÀllningar om i hur stor utstrÀckning datorer anvÀnds i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklÀrarna anvÀnder pÄ dessa skolor. Jag har Àven undersökt om det finns nÄgra framtida planer för förÀndring av tillgÄngar till och anvÀndning av datorer i undervisningen.

SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk artefakt i Äk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjÀlpmedel som man kan anvÀnda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det Àr viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som Àr bidragande faktorer till lÀrande och kunskap för lÀrare sÄvÀl som elever och dÀrmed inte vara kritiska mot det.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika skolor som arbetar i skolÄr 3-6.Datorer och IT Àr de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjÀlpmedel som kan anvÀndas som en god inlÀrning för eleverna.

Med globalt ökat klimathot och ett ökat anvÀndande av biologiskt nedbrytbara material för att bland annat driva vÄr motorpark och vÀrma vÄra hus kommer Àven ett krav pÄ ökat produktion av utslÀppsreducerande (koldioxid CO2) material sÄ som biobrÀnsle.För att kunna reducera utslÀppen krÀvs inte bara att vi ökar produktionen av biologiskt nedbrytbart Àmnen utan att dessa material har de egenskaperna som de förbrÀnningssystem de anvÀnds till optimalt krÀver.Ett av de biologiskt nedbrytbara materialen Àr biobrÀnsle, framstÀllt av skogsavfall (grot). Dess hantering ifrÄn avverkningstillfÀllet tills in- transport till förbrÀnningen har varit kÀrnan i detta arbete. De tvÄ grundfrÄgorna som har varit sjÀlva motorn i arbetet har kretsat kring;o Vem Àger vad i olika hanteringssteg?o Vem vet vad i olika hanteringssteg?Syftet med denna undersökning var att bland annat försöka fÄ reda pÄ svaren pÄ frÄgorna ovan men Àven att vÀcka ett ökat intresse och förstÄelse kring hanteringen av biobrÀnslet frÄn avverkningstillfÀllet fram till in- transport till en terminal alternativt direkt in till panncentralen.Undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning pÄ Internet. EnkÀten skickades ut till berörda parter i Sverige per e-post och adressaterna kunde svara direkt i datorn och skicka tillbaka enkÀten utan att skriva ut den.

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet pÄ Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklÀrarnas IKT-anvÀndande pÄ högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare anvÀnder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmÄgor som lÀrs ut och vilka skÀl tysklÀrare har för att anvÀnda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjÀlp av kvantitativ metod i form av onlineenkÀter.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

BakgrundI bakgrunden redovisar vi för den tidigare forskning som har gjorts inom vÄrt valda Àmne. Vi fördjupar oss Àven i förskolans historia för att fÄ en överblick över hur utveckling fram till införandet av förskoleklassen har sett ut. Vi förklarar nÀrmare vad intentionen med för-skoleklassen Àr och fördjupar oss i leken som redskap för lÀrandet. Vi tar Àven upp över-gÄngen mellan förskolan och förskoleklassen för att fÄ en inblick i hur övergÄngen ser ut och vad det kan fÄ för betydelse för vÄrt resultat. Vi redovisar Àven för vilka styrdokument som styr förskoleklassen.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ reda pÄ förskolebarns förvÀntningar pÄ förskoleklassen.MetodVi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod med intervju som redskap.