VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ insikt i vilket sprÄk som ska anvÀndas för att öka elevernas matematiska förstÄelse i hanteringen av textuppgifter. För att fÄ reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av litteraturstudier kring Àmnet, samt en empirisk undersökning. I denna undersökning har vi lÄtit elever skriva egna matteberÀttelser, som vi sedan skrivit motsvarigheter till med utgÄngspunkt frÄn lÀroböcker i matematik. Dessa uppgifter har eleverna fÄtt lösa. Vi har sedan intervjuat 12 elever för att fÄ fram deras syn pÄ uppgifterna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Rapporten undersöker om kontextberoende generering av trÀd Àr lÀmpligt att anvÀnda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av trÀd som omgivningen kan pÄverka. De faktorer som inverkar pÄ trÀdets grenstruktur Àr solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trÀdmodeller algoritmiskt genereras i datorn istÀllet för att de modelleras av en artist..

Syftet med vÄrt arbete var att synliggöra i vilken utstrÀckning samt beskriva pÄ vilket sÀtt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnÄ det framstÀllda syftet genomförde vi en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma pedagoger pÄ ett antal förskolor. MÄlgruppen var förskollÀrare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades pÄ att verksamma i förskolans vÀrld arbetar efter samma regelverk, i detta fall LÀroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha vÀldigt olika förhÄllningssÀtt och förutsÀttningar som bland annat kan bero pÄ utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen pÄ ett tillförlitligt sÀtt behövdes mÄnga respondenters erfarenheter och uppfattningar, dÀrför valdes en kvantitativ enkÀtstudie som metod.

Jag, liksom sÄ mÄnga andra Àlskar berÀttelser och sagor. Det bÀsta jag visste nÀr jag gick i skolan var nÀr lÀraren med inlevelse berÀttade fÀngslande berÀttelser eller höglÀste ur en bok. Det Àr min förhoppning att jag sjÀlv ska bli en inspirerande berÀttare/boklÀsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berÀttar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete fÄr nÀrmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia.

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan anvÀnds hÀr som ett samlingsnamn pÄ verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan anvÀnda denna utrustning finns med som uppnÄendemÄl i den nya lÀroplanen. Den teoretiska utgÄngpunkten i min undersökning kommer frÄn litteraturen samt de bÄda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem Àr elevernas praktiska deltagande, vilket Äterspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever pÄ en utvald skola anvÀnder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgÄng till. Detta för att ta reda pÄ om de ekonomiska resurser som satsas pÄ den tekniska utrusningen pÄ skolan ger nÄgra positiva resultat pÄ elevernas inlÀrning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjÀlp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i Ärskurs 6.

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Under vÄren 2012 har jag skrivit lÄtar utifrÄn olika givna förutsÀttningar som jag sjÀlv har valt. De olika givna förutsÀttningarna för lÄtarna har varit: ?ReferenslÄt?- Jag skriver en lÄt med inspiration hÀmtad frÄn en redan befintlig lÄt ur min skivsamling. ?ABAB form?- LÄten ska endast bestÄ av tvÄ formdelar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra gymnasieungdomars instÀllningar till skrivande och respons i skolan och pÄ bloggar. I Àmnesplanen för svenska som trÀder i kraft hösten 2011 stÄr det bland annat att undervisningen i svenska ska ? stimulera elevernas lust att tala, skriva, lÀsa och lyssna och dÀrmed stödja deras personliga utveckling? samt ?syfta till att eleverna utvecklar sin förmÄga att kommunicera i tal och skrift(?)?. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och nÀr de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och nÀr de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i Ärskurs Ätta hanterar tal i brÄkform vid problemlös-ning, med inriktning pÄ del av en helhet och del av antal, nÀr datorn anvÀnds som verktyg. Fokus Àr pÄ de elever som visar svÄrigheter inom detta matematikomrÄde.Teori: Vi utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innefattar bÄde socialt samspel och redskap som utvecklar vÄrt tÀnkande för att ge oss stöd i lÀrandet. VÄrt specialpedagogiska synsÀtt innebÀr att elevers svÄrigheter uppstÄr i mötet med omgivningen och detta benÀmns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att pÄ djupet kunna studera de forskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn anvÀnds fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, anvÀnder ett skÀrminspelningsprogram Screencast-O-Matic sÄ att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker pÄ deras datorskÀrmar.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.