En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Personalkontoret pÄ Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation pÄ sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, dÀr syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lÀrande inom LTH. För att finna svar pÄ detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare frÄn personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade mÄnga olika arbetsuppgifter, dÀr de sÄg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lÀrt sig sitt arbete. Mycket av lÀrandet skedde framför datorn dÀr arbetsuppgifterna utfördes i stor utstrÀckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansÄgs i vissa fall som svÄr.

Detta Àr en jÀmförande studie av textförfattarverktyg och dess pÄverkan pÄ min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen pÄverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag fÄr mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex lÄtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens pÄverkan pÄ texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anvÀnda som hjÀlpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte Àr optimala i alla avseenden och att jag gÀrna vÀljer verktyg beroende pÄ vilken typ av lÄt jag Àmnar skriva. Jag har Àven funnit en kedja av verktyg och moment som jag kÀnner mig bekvÀm i och som hjÀlper mig prestera bÀttre Àn nÀr jag skriver texter utan verktyg. .

Med tankar frÄn pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frÄgor om datorn och dess betydelse för en grafiker. FrÄgestÀllningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i datorn: genom att blanda tvÄ uppsÀttningar av data, sÄsom tvÄ genuppsÀttningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades dÀrmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet Àr att ge andra grafiker ett nytt sÀtt att se pÄ digital grafik.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ insikt i vilket sprÄk som ska anvÀndas för att öka elevernas matematiska förstÄelse i hanteringen av textuppgifter. För att fÄ reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av litteraturstudier kring Àmnet, samt en empirisk undersökning. I denna undersökning har vi lÄtit elever skriva egna matteberÀttelser, som vi sedan skrivit motsvarigheter till med utgÄngspunkt frÄn lÀroböcker i matematik. Dessa uppgifter har eleverna fÄtt lösa. Vi har sedan intervjuat 12 elever för att fÄ fram deras syn pÄ uppgifterna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Rapporten undersöker om kontextberoende generering av trÀd Àr lÀmpligt att anvÀnda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av trÀd som omgivningen kan pÄverka. De faktorer som inverkar pÄ trÀdets grenstruktur Àr solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trÀdmodeller algoritmiskt genereras i datorn istÀllet för att de modelleras av en artist..

Syftet med vÄrt arbete var att synliggöra i vilken utstrÀckning samt beskriva pÄ vilket sÀtt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnÄ det framstÀllda syftet genomförde vi en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma pedagoger pÄ ett antal förskolor. MÄlgruppen var förskollÀrare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades pÄ att verksamma i förskolans vÀrld arbetar efter samma regelverk, i detta fall LÀroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha vÀldigt olika förhÄllningssÀtt och förutsÀttningar som bland annat kan bero pÄ utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen pÄ ett tillförlitligt sÀtt behövdes mÄnga respondenters erfarenheter och uppfattningar, dÀrför valdes en kvantitativ enkÀtstudie som metod.

Jag, liksom sÄ mÄnga andra Àlskar berÀttelser och sagor. Det bÀsta jag visste nÀr jag gick i skolan var nÀr lÀraren med inlevelse berÀttade fÀngslande berÀttelser eller höglÀste ur en bok. Det Àr min förhoppning att jag sjÀlv ska bli en inspirerande berÀttare/boklÀsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berÀttar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete fÄr nÀrmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia.

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan anvÀnds hÀr som ett samlingsnamn pÄ verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan anvÀnda denna utrustning finns med som uppnÄendemÄl i den nya lÀroplanen. Den teoretiska utgÄngpunkten i min undersökning kommer frÄn litteraturen samt de bÄda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem Àr elevernas praktiska deltagande, vilket Äterspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever pÄ en utvald skola anvÀnder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgÄng till. Detta för att ta reda pÄ om de ekonomiska resurser som satsas pÄ den tekniska utrusningen pÄ skolan ger nÄgra positiva resultat pÄ elevernas inlÀrning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjÀlp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i Ärskurs 6.

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Under vÄren 2012 har jag skrivit lÄtar utifrÄn olika givna förutsÀttningar som jag sjÀlv har valt. De olika givna förutsÀttningarna för lÄtarna har varit: ?ReferenslÄt?- Jag skriver en lÄt med inspiration hÀmtad frÄn en redan befintlig lÄt ur min skivsamling. ?ABAB form?- LÄten ska endast bestÄ av tvÄ formdelar.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.