Arbetet handlar om fyra - femÄriga barns tankar om skriftsprÄket. Vi lyfter fram vikten av att förstÄ och stödja barnens intresse för skriftsprÄket. Forskning visar pÄ att barn i denna Älder har ett intresse av att skriva och ofta kan lÀra sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lÀr sig sprÄket. BÄde det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Uppsatsen beskriver varför lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för anvÀndandet. Den beskriver ocksÄ vilka syften lÀrare har nÀr de anvÀnder pedagogiska program och varför de inte anvÀnder pedagogiska program. Studien har genomförts i tvÄ delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkÀter riktade till lÀrare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lÀrare. Av undersökningens resultat framgÄr att datorn anvÀnds mest till ordbehandling följt av InternetanvÀndning och pedagogiska program.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ ta del av verksamma lĂ€rares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till lĂ€sning. LikasĂ„ Ă€r studiens syfte att kartlĂ€gga lĂ€rares instĂ€llning till olika hjĂ€lpmedel som finns att anvĂ€nda i lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen sĂ„som lĂ€romedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populĂ€rkultur och IKT. Vi intervjuade sex lĂ€rare verksamma i Ă„rskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lĂ€rare anvĂ€nder sig av samtliga lĂ€s- och skrivmetoder och tycker att de bör gĂ„ hand i hand för att eleverna ska fĂ„r bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva och kĂ€nna glĂ€dje inför skriftsprĂ„ket. Som en röd trĂ„d genom samtliga metoder nĂ€mns den glĂ€dje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och lĂ€sandet. Även lĂ€rarens betydelse Ă€r genomgĂ„ende; Ă€r inte lĂ€raren positiv och engagerande sker inget lĂ€rande oavsett metod.

Arbetet bygger pÄ en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfÀllen. Rapporten visar huruvida elever anvÀnder sina skoldatorer till annat Àn vad som Àr avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgÄ dessa regler Àr ytterligare tvÄ aspekter som hanteras. UtifrÄn intervjuer delges elevernas egna perspektiv pÄ fenomenet och dÀrtill en objektiv bild begrundad pÄ observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrÄn relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

En fallstudie tillĂ€mpades för att undersöka de inbyggda apparna, Internet Explorer 10, den nya utforskaren File Explorer och reparationsverktyget ?ÅterstĂ€ll datorn utan att ta bort filer? i Windows 8. Analysen visade att apparna E-post, Kontakter och Meddelanden sparade större delar av anvĂ€ndarens Facebook-profil lokalt pĂ„ datorns hĂ„rddisk. NĂ€r bildfiler öppnades upp med appen Foton sparades miniatyrbilder av originalet pĂ„ hĂ„rddisken. NĂ€r videofiler spelades upp med appen Video sparades filnamnet i filer.

VÄrt examensarbete gick ut pÄ att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vÄr slutpraktik som vi gjorde i Är 4 pÄ en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna pÄ, lÀsa och skriva dikter pÄ varierande sÀtt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssÀtt.

Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrÄn frÄgan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprÀtta och vistas i etteget rum, en plats dÀr man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet Àr en del av ensjÀlv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot nÄgot som man (Ànnu) inte vet vad det Àr.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

How does the computer influence teenagers' lives. I interviewed five young people, and gave a questionnaire to another 47, about this.What I found was that they were aware of and handled well the risks with the Internet and the computer, but had problems with the computer taking too much of their time. They wanted more time for their families and outdoor activities. It was mainly the Internet that seemed to have an influence on the teenagers, not the computer as a machine. They told me that there was a rough climate on the Internet, partly because of the possibility of being anonymous.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lÀrande. Detta Àr ett omrÄde som Àr intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjÀlpa elever i lÀrandet. DÀrför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvÀrdera datorns prestanda som ett lÀrandeverktyg. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ gymnasieskolor, en i Halland och en i SmÄland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfÀllen.

BakgrundI bakgrunden redogörs för litteratur och tidigare forskning kring datorer i förskola och förskoleklass. I dagens samhÀlle anvÀnds datorn som redskap inom mÄnga omrÄden bÄde privat och i utbildningssammanhang. Datorn erbjuder mÄnga nya möjligheter och kan fungera som ett hjÀlpmedel i verksamheten, samt komplettera det traditionella arbetssÀttet.SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda pÄ förskollÀrarnas respektive barnens perspektiv nÀr det gÀller datoranvÀndningen, samt deras förhÄllningssÀtt till datorer som lek och arbetsredskap i förskola och förskoleklass.MetodStudien gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer. Redskapet som anvÀndes var öppen riktad intervju med fyra förskollÀrare, vilket innebÀr att intervjuaren formulerar en frÄga och förvÀntas fÄ ett öppet svar. DÀrefter genomfördes Àven fyra barnintervjuer i grupp.ResultatResultatet visar att förskollÀrarna Àr eniga att datorer skall finnas i verksamheten, eftersom det kommer att bli en del av barnens vardag.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.