SammanfattningDet hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarsprÄk om teknisk information.Jag har arbetat utifrÄn principerna lÀsligt, lÀsbarhet och lÀsvÀrde samt lÀst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har ocksÄ utfört en textanalys, gruppintervju och anvÀndartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrÄn mÄlgruppens behov. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av principer för att skriva klarsprÄk. Det Àr att mÄlgruppsanpassa, anvÀnda bekanta ord, skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten pÄ rÀtt sÀtt. Manualen blev kortfattad för att passa mÄlgruppen. Den innehÄller mÄnga exempel för att skapa förstÄelse och lÀsvÀrde..

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo Ären och det har skett stora förÀndringar i samhÀllet. De stora förÀndringarna sÀtter krav pÄ förskola och skola vars uppgift Àr att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv dÀr det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken.Det frÀmsta syftet med denna studie var bland annat att se vad nÄgra pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har anvÀnds eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att fÄ en djupare förstÄelse för de olika Äsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har Àven kvalitativ metod anvÀnts dÄ det Àr enklare att tolka och förstÄ det resultat som framkommer.Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli Äsidosatta. Men pedagogerna anser Àven att datorn Àr ett bra komplement och hjÀlp till barnens matte, lÀs- och skrivinlÀrning.

Denna studie handlar om skrivandet som ett redskap för lĂ€rande och kommunikation och om eleverna Ă€r medvetna om detta för att uppnĂ„ mĂ„len i kursplanen i svenska för Ă„rskurs fem. I skrivandet som ett redskap för att lĂ€ra fokuseras skrivandet pĂ„ att det Ă€r ett sĂ€tt att tĂ€nka medan redskapet skriva för att kommunicera fokuserar pĂ„ att det finns en mottagare till det skrivna ordet. Studien baseras pĂ„ intervjuer av totalt sex elever i Ă„rskurs tre och fem. Årskurserna dĂ€r intervjuerna genomförts, har valts för att kunna se om förmĂ„gan att uppfatta skrivandet som ett redskap för lĂ€rande och kommunikation, Ă€r nĂ„got som kommer med Ă„ldern. Genom fördjupning i litteraturen och intervjuer visar studien tendenser till att redskapet skriva för att lĂ€ra Ă€r nĂ„got som kommer med Ă„ldern, medan skriva för att kommunicera Ă€r den form av skrivande som alla de intervjuade eleverna Ă€r medvetna om.

 Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lÀrares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg ? frÀmst arbetet med inlÀsta böcker och talsyntes. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ 12 intervjuer med lÀrare och specialpedagoger/speciallÀrare. Studiens frÄgestÀllningar behandlar pedagogernas instÀllning till datorn som verktyg för elevers lÀs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlÀsta böcker samt viktiga förutsÀttningar för ett framgÄngsrikt anvÀndande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter utan till alla elever.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

BAKGRUND:Efter att ha kommit i kontakt med Tragetonstrategin under vÄr utbildning, blev vi intresseradeav att undersöka strategin nÀrmare. I vÄr bakgrund presenterar vi bland annat olika lÀs- ochskrivinlÀrningsmetoder sÄ som Bornholmsmodellen, LÀsning pÄ Talets Grund (LTG), WritingTo Read (WTR) och Tragetonstrategin. Enligt Malmgren (1996) finns det framförallt tvÄolika perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrning; formalismen och funktionalismen. Inomformalismen Àr arbetssÀttet syntetiskt, dvs. man utgÄr ifrÄn delarna för att steg för steg nÀrmasig en helhet.

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Jag Àr av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och lÄtskrivare, men mÄnga av dem fÄr aldrig nÄgot genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt sÄ behöver man redan vara ett kÀnt varumÀrke som artist. Detta Àr kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagslÀget.Hur tar man dÄ sig fram som lÄtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frÄgestÀllningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum vÄren 2012, dÄ jag direkt konstaterade hur pass svÄrt jag tyckte det var, att fÄ folk att uppmÀrksamma albumet.Efter detta bestÀmde jag mig för att ta mig sjÀlv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med mÀnniskor som jag inte kÀnner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och fÄ nya idéer, kanske Àven byta stil helt, om sÄ skulle vara nödvÀndigt! Vilken var min stil? Jag bestÀmde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jÀmförelse med att skriva musiken pÄ egen hand.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Exjobbet ska komma fram till en databaslo?sning som ska kunna anva?ndas av flera samtidiga anva?ndare i form utav en app. Syftet med appen a?r att en anva?ndare ska kunna ?skanna? steckkoden med kameran i telefonen pa? en vara hemma vid kylska?pet och la?gga in den i en shoppinglista. Da?refter ska de andra i husha?llet kunna komma a?t den shoppinglistan na?r de befinner sig i mataffa?ren..

Syftet med interventionsstudien Àr att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssÀtt för att utveckla elevers förmÄga att skriva med flyt. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/lÀshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolÄr 1 och 2. Under tio tillfÀllen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som Àr huvudpersonen i klassens lÀsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfÀllen mÀts skrivflytet genom att eleverna fÄr skriva en text till en bild.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet Àr en fest!".

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Titeln ?Det Àr ju ocksÄ ett sÀtt att lÀra sig? Àr hÀmtat ur ett citat frÄn vÄr första intervjuperson. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kÀnnedom om hur datoranvÀndningen i förskolan gestaltas. Erfarenheter genom mÄnga Ärs arbete i förskolan, och intresse för datoranvÀndning Àr utgÄngspunkt till Àmnesvalet. Efter en del litteraturgenomgÄngar av forskning om datoranvÀndning och olika syn pÄ lÀrande, vÀxte intressanta frÄgestÀllningar fram.