Vi har gjort en undersökning pÄ hur klasslÀrare upptÀcker och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet med undersökningen Àr att fördjupa kunskapen i hur klasslÀrare i den första lÀs- och skrivinlÀrningen upptÀcker och hjÀlper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslÀrare som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurserna 1-3.Resultatet visar pÄ att klasslÀrare anser sig lÀtt upptÀcka om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter genom observation och kartlÀggning. Deras roll som lÀrare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svÄrigheter. Datorn anvÀnds som ett hjÀlpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ..

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga gymnasieelevers anvÀndning av datorer i skolarbetet med olika Àmnen pÄ ett yrkesprogram och tvÄ högskoleförberedande program. Kontext för studien Àr en centralt belÀgen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun grÀnsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen bestÄr av en kvantitativ fallstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkÀter och respondenterna Àr elever i gymnasiets Ärskurs tre, frÄn nÄgra av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jÀmföra vad elever pÄ ett fordonsprogram, ett samhÀllsvetenskapligt program och ett tekniskt program anvÀnder datorer till i olika skolÀmnen, dÀribland svenska, engelska och matematik.

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexÄringar har kring sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har mynnat ut i tvÄ frÄgestÀllningar, sexÄringars tankar kring betydelsen av att lÀra sig lÀsa och skriva och hur sexÄringar anser att de lÀr sig lÀsa och skriva.För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i tvÄ förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att lÀsning och skrivning Àr en sjÀlvklarhet. Barnen kan nÀmna situationer dÄ det Àr viktigt att kunna lÀsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. NÀr det gÀller hur denna inlÀrning gÄr till har barnen olika tankar om hur de lÀr sig lÀsa och skriva.

Syftet med studien var att studera Är 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda pÄ vad de sjÀlva kÀnner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frÄgestÀllningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsÀttningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever pÄ tvÄ olika skolor, har vi försökt nÄ ett djupare plan dÀr eleverna fÄtt chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lÀrare ansÄg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna Àr olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de Àven har olika behov. Resultatet pekar pÄ vikten av ett meningsfullt arbete dÀr tydligheten frÄn lÀraren stÄr i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ ta del av verksamma lĂ€rares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till lĂ€sning. LikasĂ„ Ă€r studiens syfte att kartlĂ€gga lĂ€rares instĂ€llning till olika hjĂ€lpmedel som finns att anvĂ€nda i lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen sĂ„som lĂ€romedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populĂ€rkultur och IKT. Vi intervjuade sex lĂ€rare verksamma i Ă„rskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lĂ€rare anvĂ€nder sig av samtliga lĂ€s- och skrivmetoder och tycker att de bör gĂ„ hand i hand för att eleverna ska fĂ„r bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva och kĂ€nna glĂ€dje inför skriftsprĂ„ket. Som en röd trĂ„d genom samtliga metoder nĂ€mns den glĂ€dje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och lĂ€sandet. Även lĂ€rarens betydelse Ă€r genomgĂ„ende; Ă€r inte lĂ€raren positiv och engagerande sker inget lĂ€rande oavsett metod.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Syftet med undersökningen Àr att framhÀva pedagogers perspektiv pÄ för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till lÀsning. Metoden vi valt Àr kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av dator. Pedagogerna fick inte nÄgra frÄgor innan intervjutillfÀllet. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen, verksamma lÀrare som arbetar med pedagogiken samt hur anvÀndandet av tekniken i strategin fungerar.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket Àr datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingslÀnder med varsin dator i undervisningen. Sedan Är 2000 har Rwanda pÄbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, frÄn regering till lÀroplaner. I officiella dokument frÄn OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket Àr starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev Àr oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av Àr att skolor som arbetar med datorer avkrÀvs en tydlig struktur kring upplÀgget.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur elever och lÀrare i en klass, som ingÄr i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhÄller sig till och anvÀnder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration frÄn etnografin dÀr vi har anvÀnt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men ocksÄ vad pedagogen hade för erfarenheter vid anvÀndningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmÀnt har en ganska positiv instÀllning till denna metod. Att skriva sig till lÀsning genom datorn passade eleverna dÀr de ocksÄ fick skapa egna böcker vilket resulterade i sjÀlvkÀnsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, dÄ hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivÄ..