Tidigare forskning har visat att förmÄgan att lÀsa och skriva pÄverkar bÄde mÀnniskans kognitiva tÀnkande och neurologiska strukturer. LikasÄ innebÀr oförmÄgan att lÀsa och skriva en social press som pÄverkar vÄr syn pÄ oss sjÀlva. Men hur pÄverkas vÄr sjÀlv- och framtidssyn av att vi lÀr oss att lÀsa och skriva? Detta har undersökts genom intervjuer med 14 kvinnor i Nepal med olika erfarenheter av att lÀsa och skriva. Resultatet visade huvudsakligen att kvinnorna sÄg sig sjÀlva som mer sjÀlvstÀndiga och sjÀlvsÀkra, och sin framtid som mer ljus efter att de lÀrt sig att lÀsa och skriva.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVĂ„rterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoĂ€ngen med en-till-en?Sex lĂ€rares uppfattningar av den personliga datorns roll i lĂ€rprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling Ă€ren-till-en, vilket innebĂ€r att varje elev fĂ„r en egen bĂ€rbar dator att dis-ponera för skolarbete. MĂ„nga skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultaten. Nya förhĂ„llanden i en verksamhet innebĂ€r förĂ€ndringar och dessa Ă€r viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en pĂ„verkar elevernas lĂ€rande, lĂ€rarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.

I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger lÀr barn att lÀsa och skriva pÄ ett lustfyllt sÀtt. Vi vill ocksÄ tillÀgna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan anvÀnda sig av i en sÄdan undervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur lÀr sex stycken pedagoger barn i skolÄr 1 att lÀsa och skriva? Vilka metoder, tillvÀgagÄngssÀtt och material anvÀnder sig pedagogerna av för att lÀra barn att lÀsa och skriva pÄ ett, enligt dem, lustfyllt sÀtt? Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagslÀget Àr verksamma i förskoleklass till skolÄr 3..

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli Äldrad och förlegad utan att stÀndigt hÄllas levande. Med ett vÀxande och varierande samhÀlle bör IKT anvÀndas som ett naturligt arbetssÀtt i den förberedda miljön pÄ Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lÀr barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan anvÀndas till. DÄ behöver de inte vÀxa upp till passiva tonÄringar, som sitter timtals framför bildskÀrmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte Àr att undersöka elevers förhÄllningssÀtt och deras anvÀndning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvÀndningen av tvÄ klasser i en Ärskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Vi har gjort en undersökning i skolÄr 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lÀrande, genom att anvÀnda oss av datorprogrammet ?Mattekungen?. Syftet har varit att hitta en ny vÀg till elevers kunskap pÄ ett mer lustfyllt sÀtt Àn att följa lÀroboken frÄn början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fÄtt spela ?Mattekungen?.

I denna studie beskriver och analyserar vi lÀrares uppfattningar om att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av datorn. I vÄr bakgrund ligger fokus pÄ lÀsning och skrivning och dÀr finns en presentation av olika metoder för att lÀra sig lÀsa och skriva. Presentationen avslutas med en beskrivning av Tragetons modell som Àr Àmnet för denna undersökning. Eftersom vi Àr intresserade av lÀrarnas uppfattningar har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som tillsammans med sina elever arbetar enligt ovanstÄende modell. Resultatet visar att lÀrarna tycker att det Àr en bra modell som ger en god lÀs- och skrivutveckling.

Arbetet har undersökt anvÀndandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet Àr att ur anvÀndarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar pÄ anvÀndandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och sÄledes tagit fram en rangordning.Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har bÄde enkÀter samt intervjuer genomförts bland anstÀllda pÄ företaget. Resultatet som framkom Àr följande:1.

Föreliggande studie syftar till att ta reda pÄ vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lÀrare som anvÀnder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrÄn lÀst litteratur tagit reda pÄ ett antal fördelar och Àven tagit del av flera exempel pÄ vinster frÄn lÀrare genom intervjuer.De intervjuade lÀrarna anvÀnder datorn/IT pÄ en mÀngd olika sÀtt. De lÀrare som jag intervjuat Àr alla intresserade av att arbeta med dator/IT-anvÀndning i skolan. Sammanfattningsvis anvÀnder lÀrarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns mÄnga faktorer som pÄvisar vÀrdet av att anvÀnda datorn/IT i skolan. Bl.a.

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare talar om datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration frÄn den diskursteoretiska ansatsen. Med hjÀlp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lÀrarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lÀrarna vill uppnÄ med att anvÀnda datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel samt de krav som stÀlls pÄ lÀrare och skolor för att förverkliga dessa mÄl uttolkas. Resultatet visade att fÀrdighetstrÀning, lustfyllt lÀrande och kritisk granskning Àr nÄgra exempel pÄ vad lÀrarna vill uppnÄ genom att anvÀnda datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Skolverket skriver i den senaste lÀroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man dÀremot inte skriver Àr hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn Àr vÀsentlig i skolan för bÄde lÀrare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att bÄde söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sÄ som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förÀndrat undervisningen eller om den mÄste förÀndras? Detta undersöktes genom intervjuer med lÀrare och skolledare tvÄ högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkÀtundersökning med elever pÄ skolan i Malmö.

Denna studie handlar om hur datorer anvÀnds i trÀ- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med anvÀndningen. Undersökningen Àr av kvalitativ art och som metod anvÀnds kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lÀrare samt observationer av elever vid sju olika tillfÀllen. I resultatet framkom att de utvalda lÀrarna i huvudsak anvÀnder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna fÄr söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm pÄ Internet. En av lÀrarna i undersökningen anvÀnder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvÀndning varierar men en gemensam nÀmnare Àr pedagogiska och praktiska vinster.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.