Syftet med arbetet var att skriva om fem lÀrares uppfattningar kring den historiska berÀttelsen som undervisningsmetod samt dess pÄverkan pÄ elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ: ? Vad lÀrare anser om historiska berÀttelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har anvÀnt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som anvÀnts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berÀttande i form utav berÀttelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. VÀldigt kortfattat visade resultatet pÄ att lÀrarna ansÄg att historiska berÀttelser Àr en bra och anvÀndbar metod i historieundervisningen dÄ majoriteten utav lÀrarna var överens om att de fÀngslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den Àven Àr en metod utav mÄnga andra.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och anvÀndningen av den pÄ fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har anvÀnts i studien. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn olika uppfattningar.Eleverna anvÀnde datorn pÄ fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna pÄ musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lÀra sig saker, hitta information snabbt och förstÄ bÀttre genom att kolla pÄ Youtube.Fritidspedagogerna berÀttade att de anvÀnder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt fÄ tillgÄng till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlÀtta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Förskolan ska lÀgga grunden till barns lÀrande och se till att de tillÀgnar sig de kunskaper som krÀvs i ett modernt samhÀlle. DÀr modern teknik utgör endel av de redskap som krÀvs för att tillÀgna sig kunskap. Syftet med den hÀr kvalitativa intervjustudien har varit att belysa förskolechefers syn pÄ datorn som ett verktyg för lÀrande. Fokus har Àven lagts pÄ hur verksamheten speglar förskolechefers syn pÄ hur verksamheten Àr utformad. Ytterligare har studien lyft fram pedagogers kompetens och hur den pÄverkar verksamheten ur ett IKT ? perspektiv.

Detta examensarbete visar pÄ vilka faktorer somyngre elever finner motiverande nÀr det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i Äk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktiksÄ observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sÀtt att arbeta pÄ.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda pÄmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill Àr: att andra kan lÀsa, att fÄ göra nÄgot nytt och annorlunda, att fÄ mertid med datorn, att fÄ skriva, att kunna lÀsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation fÄr oss lÀrare att förstÄeleverna bÀttre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lÀrare kan fÄ en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förstÄelse för attInternet ger oss den möjligheten..

Arbetet syftar till att skapa en bild av vad verksamma pedagoger i förskoleklasser anser om arbetsmetoden Att Skriva sig till LÀsning (ASL), vad den kan bidra med i elevernas lÀrande samt vilka fördelar respektive nackdelar som verksamma pedagoger upplever att den har..

Den hÀr undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjÀlpmedel i sprÄkundervisningen för att hjÀlpa elever att tala mer pÄ spanska. Eftersom datoranvÀndningen i skolans vÀrld hela tiden ökar Àr det synnerligen relevant att undersöka hur lÀrare kan se datorn som ett verktyg i sprÄkundervisningen. Studien var bÄde kvalitativ sÄvÀl som kvantitativ. Med hjÀlp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna pÄ spanska texter som de trÀnade pÄ att lÀsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smÄgrupper för att spela in dialoger pÄ ljudfiler pÄ datorn som de sedan lyssnade pÄ, analyserade och dÀrefter spelade in igen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan anvÀnda datorn för att frÀmja barns lÀrande. För att motsvara syftet har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förvÀg formulerade frÄgor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna stÀlldes ocksÄ ett antal uppföljningsfrÄgor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att dÀrefter sammanstÀllas och presenteras som resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare, som valt att arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning med datorn som pedagogiskt redskap, anser att denna metod skiljer sig frÄn de metoder de tidigare anvÀnt samt ifall metoden lett till problem eller vinster. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex utvalda pedagoger som arbetar med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. FrÄgorna som stÀlldes under intervjun har rört samspelet vid datorn, datorn som metod kontra andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder samt dess eventuella problem och vinster. Av resultatet framgÄr det att det finns mÄnga fördelar med datoranvÀndning framför handskrivning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig pÄ innehÄllet i sina texter och slippa forma bokstÀver för hand. Förutom sjÀlva redskapet man anvÀnder, skiljer sig denna metod inte sÀrskilt mycket frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare lÀr barn att skriva samt om bokstavsinlÀrning Àr av stor vikt i Är 1. För att ta reda pÄ det samt vad lÀrare prioriterar att arbeta med under barnets första skolÄr, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lÀrare. Resultatet visar att barn lÀr sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sÄdant som ligger dem nÀra. Det fria skrivandet Àr av stor vikt. Syftet med bokstavsinlÀrning Àr att barnet ska lÀra sig lÀsa och skriva.

Denna uppsats handlar om att skriva la?tar utifra?n tre fo?rutbesta?mda strategier. Jag valde att skriva med utga?ngspunkt fra?n strategierna skriva texten fo?rst, utga? ifra?n en trumloop och utga? ifra?n textma?ssig hook i la?tformen AADA.Fo?rhoppningen med de givna fo?rutsa?ttningarna var att fra?mja skapandeprocessen, korta startfasen, minska sja?lvkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karakta?r pa? la?tar och till sist variera den typ av form som la?tarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underla?ttar och fo?r arbetet frama?t..

Anledningen till varför jag valde att just skriva om lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lÀrare förvÀntas vara kompetent pÄ omrÄdet och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte Àr att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel pÄ konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klasserna 4-6 om man Àr vanlig klasslÀrare och dÄ inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frÄgor Àr: - Vad Àr lÀs- och skrivsvÄrigheter? - Hur yttrar sig lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att anvÀnda sig av som vanlig lÀrare för att underlÀtta skolarbetet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? PÄ slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tÀnka mig att anvÀnda mig av i mitt arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet av denna litteraturstudie Àr att jag tycker mig ha fÄtt en större inblick i hur man kan arbeta med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att jag Àr en bit pÄ vÀg men inser ocksÄ att det i praktiken Àr eleven i frÄga som fÄr visa vÀgen för hur vi ska arbeta....

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

BAKGRUND:AnvÀndandet av datorer i samhÀllet medför att mÀnniskor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppvÀxt, vilket har gjort att anvÀndningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare Är. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvÀnds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna anvÀnds i tvÄ förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 Är, i deras samspel ochkommunikation vid datorn pÄ tvÄ förskolor i VÀstra Götaland. Studien Àr kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och pÄ vilket sÀtt de agerar, hur datorn anvÀnds ochnÀrvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjÀlp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förstÄelse.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.