Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

The purpose of my study is to examine why five primary school teachers chose to start using the method ?Learning reading by writing on computer? in their teaching. How do they perceive that the method works in their classroom and do they perceive that the method affect the children?s literacy?The study consists of a qualitative method in form of interviews with five primary school teachers and also some observations made by me in the classrooms. I will use the findings I made during the interviews and observations and contrast these to relevant literature and research that I have collected.The result of my study shows that all of the interviewed teachers had a self-interest in working with the method ?Learning reading by writing on computers? and that they also worked closely with colleagues.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Denna studie beskriver elevernas samarbetslÀrande vid datorn dÄ Tragetons arbetssÀtt anvÀnds dvs. flicka och pojke samarbetar parvis under skriv- och lÀsinlÀrningsundervisningen med datorn som verktyg. Studien bygger pÄ en förstudie i form av en deltagarobservation samt halvstrukturerade intervjuer och bilddokumentationer. Urvalet i vÄr undersökning bestod av elever i Är 1 som undervisas med Tragetons arbetssÀtt. Resultatet av undersökningen visade att det förekom samarbetslÀrande i detta arbetssÀtt och att dialogen med sprÄkanalyser hade en vÀldigt betydelsefull inverkan kring skrivandet nÀr eleverna samverkade vid datorn.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkten Àr att konkretisera IKTs artefakter, sÄ som datorer och interaktiva skrivtavlor av bÄde lÀrare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vÄrt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervÀgande anvÀnder datorn till att skriva med i skolan, men Àven att söka information för att fÄ mer kunskap. Det framkommer Àven att det Àr förnuftigt att lÄta elever anvÀnda datorer i tidig Älder för att bli förtrogen med den, dÄ datorn anvÀnds genom hela skolgÄngen.

Datorn Àr en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme fÄr den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda pÄ hur, om och varför datorn anvÀnds inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vad ser lÀrarna för skÀl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur fÄr lÀrarna sina kunskaper om datoranvÀndning, Àr delar jag ocksÄ Àmnar undersöka.Jag har riktat in mig pÄ lÀrarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, verksamma pÄ fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad lÀroplanen sÀger samt vilka möjligheter och barriÀrer som datorn har mött under vÀgen in i skolan. Jag har lagt min utgÄngspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta.

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

Exjobbet ska komma fram till en databaslo?sning som ska kunna anva?ndas av flera samtidiga anva?ndare i form utav en app. Syftet med appen a?r att en anva?ndare ska kunna ?skanna? steckkoden med kameran i telefonen pa? en vara hemma vid kylska?pet och la?gga in den i en shoppinglista. Da?refter ska de andra i husha?llet kunna komma a?t den shoppinglistan na?r de befinner sig i mataffa?ren..

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Syftet med denna studie var att undersöka om samspelet i spökskriftsmetoden bidrar till barnens motivation att lÀra sig att lÀsa och skriva. VÄrt intresse för spökskriftmetoden vÀcktes nÀr vi reflekterade över hur mÄnga elever som har svÄrigheter med lÀs- och skrivförstÄelsen. Vi tÀnker frÀmst pÄ de tillfÀllen under vÄra praktikperioder dÄ vi stött pÄ barn som kÀmpar sig igenom bokstÀverna i de ordinÀra metoderna. Detta har undersökts, genom kvalitativa intervjuer av tvÄ pedagoger och Ätta barn samt observationer av sjÀlva arbetet med spökskriftsmetoden pÄ tvÄ skolor, förskoleklasser, med fem skrivarpar. Resultaten visar att hÀlften av barnen pÄ den skola vi valt att kalla Antilopen vill anvÀnda sig mer av metoden.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur datorn kan anvÀndas i de tidiga skolÄren, och dÄ framför allt vid lÀs- och skrivundervisningen. Vi ska Àven undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka hur datorn anvÀnds som pedagogiskt redskap i undervisningen. I forskningsbakgrunden redogörs för tre olika metoder för lÀs- och skrivinlÀrning. Vidare beskrivs tvÄ olika projekt, dÀr fokus legat pÄ lÀs- och skrivinlÀrning via datorn. För att fÄ en förförstÄelse för projekten redogörs det Àven för skillnaden mellan eleven som konsument eller producent, ordbehandlingsprogram och pennan som skrivverktyg samt samspelet vid datorn.